lördag 27 april 2013

Resan res


Ju fler som reste sig, desto mer sänkte jag mitt huvud. Jag hade stått bakom reseskildringar, storpockets och barnfilmer till extrapris. Hörde Kalle sjunga om en ilska som jag nu tror har blivit en annan. Hörde applåder. Hörde mitt namn. Och så började jag gå. Ner för den lilla trappan. Förbi fotoavdelningen, sneglandes hastigt efter boken av Graham Nash – den som jag en gång såg, men som därefter gick upp i rök.
   Publiken reste sig. Mitt huvud sjönk.

Kvällen blev svårare än vad jag trodde att den skulle bli. Mycket har visat sig vara svårare än vad jag tidigare trott, nu på sistone. Såg min syster sitta rakt framför mig, på den lilla upphöjningen. Mamma satt till vänster. Min bror, där med, men jag vågade inte titta på dem. Inte på vännerna som stod framför hyllan med Nobelpristagare. Inte heller på vännerna vid kaféets muffins och morotsjuice. Då hade jag gått sönder.
   Med ett skratt berättade jag i den sprakande mikrofonen att jag hade ett inferno inombords. Med ett skratt.
   Ingenting får bara vara allvar.

Jag berättade – i skydd av en vits – om hur jag inte tycker att det har skrivits någonting liknande i Sverige förut. Om hur det här är min uppgörelse. En uppgörelse med allt. Med sex. Med droger. Med rock. Och med roller.
   Duellen med mig själv.
   Jag kan passagen nästan utantill nu.

Efter en stund ringlade sig kön mot bordet med de nytryckta lång, mellan stolarna som ställts fram för kvällen då min bok äntligen kom ut. Främlingar fick rader. Mitt namn i bläck, i en text av blod. Och vännerna kom. Som en självklarhet, som om det inte var det minsta konstigt, skrev jag dedikationer där jag tackade för allt som vi fått vara med om tillsammans – om hur jag kommer att vara dem nära när de hör vissa låtar, om hur de ska fortsätta att ta hand om varandra och det som är viktigt på riktigt. Jag fortsatte. Fortsatte. Mats kom fram. Vi pratade om hur stenen som fanns på deras gård i Kvarnsveden – berget som vi besteg som barn – bara blir mindre och mindre för varje gång som jag nu passerar den på vår barndoms gata. Ur högtalarna, från min alldeles egna spellista, kom Embryonic journey.
   Då fanns inte längre kraften kvar.

Dessa hälsningar på bokens första vita sida. Vad kommer de att säga om 13 år från nu?

Om ett par timmar gör jag samma sak i Borlänges bokaffärer. Jag undrar vad jag kommer att skriva i dag. Och jag undrar hur stor stenen kommer att se ut när jag svänger ut från gatan där vi lekte som barn, när processer som den här inte fanns i våra sinnen.

- - -

För den som hellre vinner en bok går det bra att försöka göra det här. I övrigt får Dagens Nyheters prenumeranter mycket Gidlund för pengarna den här helgen.

164 kommentarer:

  1. Upplevelsen av situationer är så individuell och även om det går att förstå att andra upplever nervositet och rädsla är det inte så lätt att se den som betraktare. Hälsa Borlänge idag. Här i Stockholm är dagen ganska ensam och vilsen! Vad jag såg var en person som tog tillvara på stunden om än kanske något tagen av den och som kämpade för att inte låta tårarna ta över. Tårar kan vara befriande, precis som skratt släpper de fram känslorna och det kan finnas lika mycket blandade känslor i skratt som i gråt. De kan vara äkta och en målad fasad. När vännerna kom fick du möjligheten att skratta glädjas med dem och du fick presentera dem för någon du önskade de skulle möta! Det jag beaktade på avstånd denna kvällen var äkta ingen fasad. Och det var bra!! Ta tillvara på idag, njut av stunden och av Borlänge. Stenen kanske har krympt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...håller med...både skratt o gråt är befriande o läkande...jag älskar att skratta så tårarna rinner...!!!
      Kram Carro
      "en vildros"

      Radera
  2. Ditt språk påminner mig om carlos ruiz safon,
    lika målande och vackert.
    Ta hand om dig, du vindens skugga.
    *varm kram*

    SvaraRadera
  3. Hej..Jaa,den där humorn är en jäklarns bra vapendragare.
    För skulle man släppa fram sorgen och ilskan..ja då vet man ju hur det utvecklar sig :0) att då förlorar man ju kraften, som behövs i livs-tagen KRAM

    SvaraRadera
  4. Jag = främling och medmänniska. Jag och min bror var där. Du berörde OSS stort! DU har sått ett "frö" som jag kommer att bära med dem genom livet bla bry mer om mina medmänniskor, inte bry om småsaker och njuta mer av livet!!!
    Kram Carro
    "en vildros"

    SvaraRadera
  5. http://www.youtube.com/watch?v=RxhN7MQ6uYw

    SvaraRadera
  6. Kristian, jag har sett och läst dig många gånger denna vecka och jag är så tacksam. ....men du kommer ALDRIG att bli Kvarnsvedens freakshow, ALDRIG !!!

    Idag går jag ner på stan och mitt ärende är att köpa din bok i 10 exemplar och ge bort 9 av dom till mina närmaste. Tack ! Ulrika från Östersund.

    SvaraRadera
  7. Tack för bloggen,tack för boken,tack för t-shirten,tack för kvällen,tack för att du skrev tack för musiken i boken.... musiken var för att du ger o ger o ger,jag ville bara ge nånting tillbaka...o om jag kunde låna dej några av mina femtitvå år skulle jag göra det...

    SvaraRadera
  8. I mitt exempar av den av dig skrivna boken står det ingen hälsning på den första vita sidan. Jag satt mitt emot dig, jag samlade till och med modet till att växla någon mening med din mamma (vet ej vad som flög i mig, känslokaoset som drev på). Jag ställde mig inte i kön där. Du var alldeles för sårbar, utlämnad till oss alla. Du gav ju allt du hade och mycket, mycket mer.Du hade turen/Oturen att bli träffad av olyckan när det ännu rinner friskt, klart vatten i din själens å. Vi alla vill hitta denna källa bortom ont och gott. Jag säger inte att jag älskar dig, inte heller beundrar (Du gör vad du måste göra), du är ingen profet för mig, det finns inga profeter.. men du är, enligt mig en stor poet. All poesi är kärlek. Undvik inte att ta dig tid till skrivande. Cirkussen kan andra sköta åt dig. Lev väl, r

    SvaraRadera
  9. Nu har jag beställt en T-shirt till min kära bror!!!
    Kram Carro
    "en vildros"

    SvaraRadera
  10. Hej Kristian, efter att ha sett dig på tv:s morgonprogram har jag nu plöjt hela din blogg. Du skriver så fantastiskt! Cancer är en fruktansvärd sjukdom, det känns som att det är få som får den som överlever. Hoppas att du fortfarande kan uppskatta det fina i livet, t ex att våren och solen äntligen är här!

    Ta hand om dig, du har verkligen berört mig. Ska nog köpa boken. Kramar /Annica

    SvaraRadera
  11. Nyss hemkommen från en av Borlänges bokhandlare, med ett signerat exemplar av din bok, Kristian! Den boken ska jag vårda ömt och dela med mig av till min familj! Mötte din blick, fick ett litet leende, och innan jag var ute ur bokhandeln rann mina tårar....<3 /Ann-Christine

    SvaraRadera
  12. Försöker hålla dig ifrån mig, men det är inte möjligt! Önskar dig så många vackra, sköna dagar till... Kram!

    SvaraRadera
  13. Fina vännen Kristian. Jag önskar att jag kunde ge dig kraft och styrka. Jag önskar att jag kunde lägga min arm runt din axel. Som en mor som tröstar sin son. Jag tycker om dig jättemycket, som en son. Även om jag inte kommenterar varje inlägg så finns du jämt i mina tankar. Jag har följt dig sedan augusti förra året. Jag har sett dig på tv, läst om dig i tidningar och köpt din bok. Jag läser lite varje kväll, innan jag går och lägger mig.

    Jag har undrat den senaste tiden hur du orkar med allt omkring dig. Jag ber om mirakel hela tiden. Om det finns en Gud, så ber jag att han så skall ge dig kraft och styrka att orka gå igenom det du har framför dig med boken, behandlingar etc. Även om jag vill att du skall fortsätta skriva så skall du bara göra det om du själv har nytta och glädje av det. Om bloggen och boken blir för mycket, hoppa av istället. Ta till vara på den tid du har kvar. Den är dyrbar. Jag hoppas att du skall leva länge länge till.
    Jag har några önskningar i detta livet och två av dem är att du skall bli helt frisk och att jag någon dag får träffa dig och ge dig en kram. Ta hand om dig vännen. N.B

    SvaraRadera
  14. Knäppt nog känner jag mig inte som den främling jag faktiskt är i ditt liv. Det har nog att göra med din förmåga att nå ända in - precis som nära vänner gör.

    Jag satt intill dina vänner den där kvällen och såg all den kärlek och stolthet som omgärdar dig. Luften var tung av en märklig blandning av feststämning parat med din mammas nattsvarta sorg. Men jag såg också din mammas fantastiska stolta leende när du kom in.

    Jag känner mig hedrad över att få vara med.
    //Helena på Åsen

    SvaraRadera
  15. Du starka fina pöjk...

    Jag har slängt böcker i väggen, jag har kastat i sopor, grävt ner dom i skogen.
    Anledning? Läst om cancersjuka barn/ungdomar. Men varför denna ilska, när våran tös, då 5 år gammal när hon blev sjuk, klarade sej!?
    Jo, jag har sett Cancern i ögat, Jävulsk lömsk. 13 barn döda på 7 mån.

    Nu blev det för mkt "jag", men du ska veta, din bok kommer att stå i bokhyllan.
    Fylld med fläckar av tårar. Kanske törs jag skriva, att vår tös är snart 29 år..?
    Livet är märkligt.
    //Mkt kärlek till dej, Tina

    SvaraRadera
  16. Lars M Hermansson27 april 2013 14:28

    Fick din bok igår. Och idag en intervju i Göteborgs-posten. Kristian är fantastisk!!!!!!!!

    SvaraRadera
  17. PS. Kvällar som den på Akademibokhandeln inträffar inte ofta. De inträffar inte ens sällan. I mitt liv var det en alldelles unik kväll. Tack, r

    SvaraRadera
  18. Alla minnen som aldrig blev. Var tar de vägen? Oskrivna blad utan text, utan bild. Vem fyller dem sen? Kanske de målas av minnen som var och textas av vänner och nära. Det gör att vi lever, igen och igen. Vi finns hela tiden nära.... Var rädd om dig....

    SvaraRadera
  19. Det känns som alldeles nyss när du kom över skogen med Oskar, vår bångstyrige labrador som rymt. Du har samma intensitet i dina blåa ögon, samma spjuverleende, samma snabbhet i repliken. Och det som jag kom att upptäcka senare, samma blixtrande intellekt. Det är så svårt att fatta att du som är den mest levande av alla bär på denna dom, jagas av detta lasersikte. Men som du sa på TV, denna ondskans budbärare på jorden, denna djävulens gestalt, denna skitsjukdom kan aldrig ta din själ, aldrig din personlighet, ingenting av det som verkligen är du. Och jag hoppas innerligt och starkt att du även ska lura den jäveln slutgiltigt, att den inte heller ska få din kropp utan att du snor den på sitt byte i sista minuten och avgår med segern och livet. Så att du själv om 13 år kan vända bladen i din bok och fundera på vad det var som hände och varför. kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar läsa dina kommentarer Kerstin. Du skriver så klokt, så fint.....

      Radera
    2. Det finns ett hopp inom oss alla att bägaren ska gå förbi honom. Jag vill dra bort den där pistolen mot tinningen och styra iväg laserpekaren åt något annat håll. Det borde inte drabba våran fina Kristian. Sänder ljus. Kram Kerstin. Kram Kristian.

      Radera
    3. Kram till dig Kerstin, och dina fantastiska söner.
      Tänker på er.

      Radera
  20. Jag känner med dig, för dig. Jag hoppas att du får stunder där du får möjlighet att vila, att vara bara Kristian. Kramar, värme, kärlek och styrka till dig från mig. ♡♡♡ kram kram Karin

    SvaraRadera
  21. TACK för en fantastiskt fin release o jag är så tacksam att jag fick komma. En ovanligt fin kväll. Tack också för en kul kommentar i boken!
    Stor kram och hoppas jag springer på (ifatt) dig igen!

    /Maria Wise

    SvaraRadera
  22. Jag vill inte att du ska dö. Jag vill att du fortsätter skriva. Du får inte dö. Dör du dör en stor poet.
    Är det själviskt att tänka så? Ja, men det är ju sant. Så många ord finns kvar att bli poesi.
    /Susanne

    SvaraRadera
  23. Gick förbi bokhandeln idag, hörde ditt dalmål på avstånd och fick ett ansikte på den fina person som har berört mig så många kvällar genom den här bloggen. Tårarna var nära, men jag fick ett leende av dig som fick mig på andra tankar. Det är så ofantligt hemskt att cancern ska drabba dig som är så glad på livet och verkligen inte förtjänar det. Du har fått mig att inse hur otroligt skört livet är och även att uppskatta det lilla i vardagen ännu mer. Ta hand om dig, stor kram /M

    SvaraRadera
  24. ❤ Kristian fina du,

    När jag tidigare idag satt i solen med ditt ”sällskap” nåväl inte ”in real”, men med din bok.
    Läste det skrivna med omsorg, stor respekt, trots att jag läst dessa rader förut på din blogg,
    Jag den anonyma, som inte läser bloggar rent allmänt, har fått tillträde till din värld som så många andra, känner mig enormt privilegierad att få läsa dina alltid så berörande inlägg. Avtrycken av dina ord dröjer sig kvar och kommer att göra det så länge jag finns i detta liv. Samtidigt så ger du en ”röst ” till alla som kämpar dagligen på olika sätt.

    Min största önskan till dig, när de 13 åren gått, öppnar du din bok, tankarna tar dig tillbaka,
    cancerdjävulen, mardrömmen är sedan länge över.

    http://www.youtube.com/watch?v=e6eAr-4A4W0&list=PLFEB16F8EB294320A
    (txt o musik, Sara Löfgren)

    ” När alla går förbi
    När ingen vet
    När ingen ser din ensamhet
    När ingen anar vad som sker
    När ingen vet
    När ingen håller dig hårt då är det kallt
    Det är tomt när ingen vet ”

    Jag önskar o hoppas när du nu ger så mycket till oss alla, vi anonyma, att du själv har en stor famn att krypa in i, där du kan finna värme, ro och kärlek.

    Tack för att jag än en gång fick besöka din blogg och läsa ditt inlägg.

    All respekt, kärlek till dig, Kristian o ”dina hjärtas slag”

    Kram fina du ❤ med din fina familj o dina underbara vänner
    Maggie (Örebro)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad fint skrivet Maggie ! Så sant varje ord.

      Ulrika i Östersund

      Radera
    2. Tack Ulrika,

      Snällt sagt av dig :)

      Maggie(Örebro)

      Radera
  25. Jag önskar så att du aldrig behövt starta den här bloggen, ändå är det bland det bästa jag någonsin läst. Jag gråter nästan varenda gång för att det du skriver är så sorgligt, så vackert och mitt allt kryddat med lite humor. Jag önskar så att din bok istället varit en reseskildring från din alldeles egna Afrikaresa. Jag slutade samla på autografer för 30 år sedan. Men idag gjorde jag ett undantag. Likt ett lyckligt barn gick jag från bokhandeln med ditt namn i min bok. Jag önskar så att alla vi som läser din blogg och din bok med gemensamma krafter, som tack för allt du ger och gett oss, skulle kunna ta död på cancern i din kropp. Frid och styrka till dig !!

    SvaraRadera
  26. Jag gick till bokhandeln i veckan med den där känslan av förväntan, nyfikenhet och längtan.
    Att få se, känna och hålla i den där speciella boken som jag väntat på.
    Få beskåda omslaget. Känna pärmen i mina händer. Öppna den, bläddra fram till första sidan. Känna lukten från boken. Småsnegla över sidorna, få med mig några ord. Stänga boken. Vända och läsa baksidan.
    Jag ska läsa din bok med omsorg. Begrunda över orden. Sakta och vördnadsfullt.

    Läste just artikeln i dagens GP, 27 april.
    Fotot på dig och pysen, fotografen har fångat det fint då ni utbyter en härligt ögonkontakt. Fint foto!

    Det var bara två veckors sedan jag först såg dig på Babel. Och nu när jag läser artikeln slår en sak mig. Artikeln berättar att din mamma brukar säga att du är 29 men att du levt som du vore 89. Det kanske också kan förklara den där intensiva magiska klarhet och sanning du uppvisade i programmet Babel.


    Lycka till i Borlänge!

    Ps. Kommer du något till Göteborg? För signering, första Maj eller Looptroop rockers.

    Peace

    Lottispottis

    SvaraRadera
  27. Men... Jag missade Sthlm. Och nu missade jag Borlänge :-( Hur göra för att få veta lite i förväg?

    SvaraRadera
  28. .Det sker mirakler i mitt liv nu...!!! Efter att ha haft mkt jobbigt i perioder i mitt liv...LER livet mot mej igen...Känner såå mkt kärlek o värme nu...:-))
    Tack vare bla mina barn, katter, naturen, meditation och Kristian!!!
    Läser era kommentar!!!
    Kram Carro
    "en vildros"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att du mår så bra! Men det verkar vara viktigt att skriva "vildros" under varje inlägg du gör. Kan du förklara vad det betyder?

      Radera
    2. ...ska försöka förklara lite kort...pga av att jag haft det mkt tufft i mitt liv så berättade jag för min kära bror att jag ibland kände mej som en "vissen blomma"...Då svarade han att han tycker att jag är som "en vildros som skiner upp i våren...Det tyckte jag var så fint!!!

      Radera
    3. Tack! Fin bror du har! Kram.

      Radera
    4. Min bror är mkt snäll o omtänksam!!!
      Kram

      Radera
  29. Ditt öde gör mig så förtvivlat ledsen!

    Tänker på dig ofta, väldigt ofta.
    Kram
    linda

    SvaraRadera
  30. Hej Kristian!
    Hoppas att du får en så bra dag som möjligt, och att vårsolen skiner på dig och Pysen!

    Kärlek/Lisa

    SvaraRadera
  31. Önskar att jag kunnat vara där.
    Vilken känsla det måste ha varit för dig att få göra detta.

    Nina

    SvaraRadera
  32. Tack för den käftsmäll din bok ger mig. Som en envist återkommande uppercut kastar den mitt huvud åt olika håll. Så att hjärnan äntligen börjar tänka. Nu ska jag kramas. Be ciggen dra åt helvete. Orden bildar is i ådrorna. Bllody Mary. On the rocks. Tack Kristian.

    Och jag hoppas du får avsluta som du verkar ha levt. Like a boss.

    SvaraRadera
  33. Jag fick också den stora äran att vara på Akademibokhandeln i Stockholm den magiska kvällen, för dej var ju kanske många utav oss okända, medans vi tycker att vi känner dej, ganska väl !!! En kluven och lite konstig känsla. Är hur som helst barnsligt lycklig över att ha en bok signerad till mej från dej, den betyder och kommer att betyda sååå mycket!!! Tack för att du finns och styrkekramar i massor!!!!!

    SvaraRadera
  34. Hej! Om du vill bota din cancer, se dokumentären Food Matters. Med förhoppning om bättre hälsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är vi där igen!!!Och ger K råd som han inte vill ha på sin blogg!!

      Radera
    2. Försök ta in att det är väldigt, väldigt sårande få sådana kommentarer när man lider av en obotlig sjukdom. "Om du vill bota din cancer" - som om vi hade något val, som om vi får skylla oss själva. Respektera att vissa av oss väljer att tro på beprövad vetenskap. Förstå att vi hellre väljer att leva vårt liv, istället för att slösa bort vår sista, dyrbara tid på att jaga alternativa metoder. Skulle vi följa alla råd skulle vi inte hinna göra något annat.

      //Malin, lever med obotlig cancer. Med betoning på LEVER

      Radera
    3. Bra skrivet Malin!
      Kram

      Radera
    4. Malin: Du satte ord på det jag känner. Tack! Jag önskar dig tro, hopp och mycket kärlek och jag ska tänka på dig! <3 /aa.

      Radera
    5. Bara för att man söker alternativa bot betyder inte att man vare sig följer varenda råd eller "slösar bort" sin tid. Olika människor hanterar sin situation på olika sätt och bör respekteras för sina val. Man kan leva med obotlig sjukdom, med betoning på LEVA, även om man valt alternativ vård.

      Radera
    6. Problemet här är ju just att folk inte respekterar Kristians sätt att hantera sin situation! Han har gång på gång bett om att slippa fler "goda råd", men ändå så fortsätter folk att förespråka den ena mirakelkuren efter den andra i sina kommentarer här. Denna likgiltighet inför en svårt sjuk människas önskemål gör åtminstone mig mycket illa berörd.

      Radera
    7. I de flesta fall handlar det nog inte om vare sig likgiltighet eller respektlöshet utan om att de inte läst tidigare inlägg. /sanna

      Radera
    8. Jag skriver visserligen att vi som tror på beprövad vetenskap bör respekteras, men i det ligger inte att vara respektlös mot dem som väljer alternativa metoder. Det ena behöver väl inte utesluta det andra? Jag är förvånad över att mina ord tydligen kan ses på det sättet.

      Mitt inlägg var en reaktion på alla råd om alternativa lösningar, utan dokumenterad effekt, som sköljer över Kristian, trots att han uttryckligen bett om att få slippa. Och oavsett om man läst Kristians hela blogg eller inte finns det aldrig någon ursäkt för att skriva "Om du vill bota din cancer" - gör si eller gör så.

      //Malin

      Radera
    9. Det håller jag verkligen med om. Lyckligtvis uttrycker sig de flesta inte så. Jag upplevde nog också att du uttryckte en motsättning mellan att "leva" och anamma alternativa metoder. Bra att det inte var så du menade, mer än för dig själv. Problemet med beprövad vetenskap för oss obotligt sjuka, är ju att det enda som denna vetenskap bevisat, är att det inte funkar. Ändå står den så högt i kurs. Det är intressant tycker jag. Hoppas nu att kristian slipper fler råd, även om jag tyvärr tror att det kommer att fortsätta komma.

      Radera
  35. Men ge dej! Läs HELA bloggen. Eller kommentarerna på de senaste inläggen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta var till Anonym 14.32 med sin klumpiga kommentar. "Om du vill bota din cancer"???? Nej vi vill alla lida och gotta oss eller? Att du inte skäms att skriva så!

      Radera
  36. <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3

    SvaraRadera
  37. Tack Kristian för att vi fick dela releasedagen med dig! /gamla grannarna på åsen

    SvaraRadera
  38. Nej, skäms inte på vad du har skrivit!

    Vill bara säga att JESUS älskar dig så mycket att Han gav sitt liv till dig för att du ska ha ett evigt liv!
    Tro på Honom!HAN ÄR SVARET!

    Jag ber för dig!

    SvaraRadera
  39. Hej Kristian. Ditt bidrag i Babel, som jag just sett via internet, berörde mig djupt. Jag beundrar Ditt mod och Din vishet. Har nyligen läst Anita Moorjanis bok om sin nära-döden upplevelse i, när hon föll i koma. Hon relaterar upplevelsen med stor klarhet och inlevelse. Hon kom tillbaka med djupa insikter, visdomar och klar livsuppgift. Hennes berättelse ger mycket hopp och tröst.
    Under www.anitamoorjani.com finns mycket material. Hoppas Du finner tröst, tillförsikt och glädje i det sköna. Med kärleksfulla hälsningar Birgitta

    SvaraRadera
  40. Du gör det verkligen bra Kristian...

    SvaraRadera
  41. Har läst din bok på balkongen, som jag just gjort "vår/sommar" fin, brukar kalla det mitt extra rum så fort värmen tillåter. Ville inte släppa boken ifrån mig, sögs in i dina ord. En bofink i trädet kvittrade, ett typiskt sommarregn, som bara är vid ett specifikt ställe en kort snund, föll och lämnade en doft av sommarregn efter sig, barnen lekten i lekparken nedanför. Jag läste, jag grät, jag ville inte gå in. Ville inte lämna bubblan dina ord, ljuden och dofterna skapade...

    SvaraRadera
  42. Fine Kristian,
    Nu har jag fått hem din bok, och sugs in i den! Inte för att få skräckdarr (jag har läst hela din blogg) utan för att du skriver så fantastiskt! Som jag ser det, är du en gammal själ med all den visdom du besitter. Är så glad för din skull, att du kan uppleva bokens utgivning! Önskar dig många, många fler år i det här livet.
    Kärlek och kramar, Aina

    SvaraRadera
  43. Så bra beskrivet, Aina 17:54, Kristian är en gammal själ som vandrat länge på jorden och samlat visdom.

    Kristian gör skillnad.

    Kristian berikar mångas liv. Nu och i framtiden, hans ord har blivit odödliga, liksom han själv, i och med boken.

    Må Kristian få må bra i många ytterligare år och vi njuta av hans alster.

    Jag är så tacksam att jag fick vara med på Akademibokhandeln i Stockholm och uppleva den kvällen som för alltid kommer att bo i mitt hjärta.

    TankeVurpan

    SvaraRadera
  44. Nu har jag boken i min hand och te i den andra. Dags att läsa pärm till pärm nu.

    Tack för allt du har skrivit och kommer skriva. Ditt sätt att skriva berör mer än du tror!

    <3

    SvaraRadera
  45. Merja Kotiranta28 april 2013 21:26

    Beställde din bok på Fredag och har använt helgen till att läsa på din blogg bakåt i tiden. Känner mig matt. Du har så rätt, något sånt här har aldrig skrivits i Sverige förut. Har läst böcker om cancersjuka förut men de har oftast varit skrivna av anhöriga eller en författare utifrån. Dina egna ord och ärligheten i dom gör det så mycket starkare och verkligare. Nästan olidligt att läsa. Tårarna har runnit.
    Sista veckan måste ha varit otroligt jobbig för dig med intervjuer och boksläpp. Hur orkar du ? Varifrån får du krafter ? Kan man skicka extra krafter till dig via syperspace ? Ska vi försöka ? Jag är en liten stark finska med mycket sisu. Tänker på mig själv som en Ardenner häst( du som gillar hästar)liten, star och lurvig men söt ändå :=). Så för första gången i världshistorien skickas nu finsk sisu via internet ! Ta emot innan nätet brakar ! NU !

    SvaraRadera
  46. Förstår att det kan bli för mycket för just dig själv. Förstår din trötthet och jag föreställer mig att du kanske funderar över att din situation ändå är densamma hur många intervjuer du än ger. Du är ju så oerhört stark som håller igång allt detta, men det måste ju vissa stunder ha ett pris och det är väl det du beskriver här i din bloggtext. Hoppas att du får lite andrum mellan dina åtaganden framöver och hoppas att nästa behandling blir uthärdlig.

    Jag fick via sms en hälsning framförd från Borlänge när jag satt på tunnelbanan på väg in mot stan. Jag kände mig både glad och sorgsen. Utan förvarning fick jag plötsligt anstränga mig för att ögonen inte skulle börja rinna.

    Det du skriver i boken och i de enskilda exemplaren kommer att betyda mycket! / JJ

    SvaraRadera
  47. Tänker ofta på dig.
    Förstår om du är trött...men du gör mig varm i hjärtat när du orkar dela med dig. Jag är glad i boken som står i min bokhylla, den otroliga boken som är skriven av min favoritförfattare och poet; Kristian Gidlund. Kapitlet om konsten att krossa ett hjärta är så nära mig, fast tvärtom...det var jag som lovade min älskade mamma att vi skulle ses imorgon, ett löfte jag inte kunde hålla...det är 14 år sen å jag väntar ff på imorgon...
    Jag älskar ditt budskap att leva när vi lever men förbannar den sjukdom som tagit så många ifrån oss.
    Men du finns, det är vår och solen skiner...hoppas du njuter av varje dag, trots allt.
    All kärlek till dig fina Kristian. /mia mitt i natten

    SvaraRadera
  48. Idag är Kristian gäst hos Lotta Bromé i P4 extra kl. 13:05.
    Kram till dig Kristian!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du påminde! Jag lyssnar aldrig på p4 annars, så jag hade garanterat inte uppmärksammat det annars. Intervjun var mycket gripande. Som alltid när Kristian delar med sig av sina tankar.

      Marie i Göteborg

      Radera
  49. Hej,

    Jag läste om dig i DN igår. Jag önskar dig allt gott.

    har du provat sprängticka? Min bästa vän som gick bort i cancer förra året upptäckte att den fanns men hann aldrig prova den riktigt. Jag kan skicka ticka och information om den om du vill.

    Bästa hälsningar
    Marie Kvarnström, marie.kvarnstrom@slu.se

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snälla du. Vänligen läs tidigare kommentarer och svar i detta inlägget.
      Hälsningar M-L F.

      Radera
  50. Lyssnar på dig på radion just nu. Det är svårt med cancer. Och jag vet vad du går igenom. Jag har själv inte fått behandlingar på ett år nu. Och jag hoppas att jag inte får några recidiv. EN dag i taget. Jobbar heltid, och måste det för ekonomins skull. Men önskar jag kunde få en paus nu. Är trött.

    Nu hoppas jag det fortsätter gå framåt för dig. Vi är många som överlever vår cancer. Det är många av oss som inte alls får recidiv. SÅ nu håller vi tummarna.

    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kristian har obotlig cancer, och skall börja med nya cellgiftsbehandlingar nu i maj, för att tjäna lite extra tid.

      Radera
  51. Lyssnar på dig på radion just nu. Intressant tanke att varje människa skall få bestämma över sin egen död. Jag tänker ofta på de barn som växer i sin mammas mage och inte får bestämma över sin egen död.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kristian sade i programmet, att han har slutat att läsa kommentarerna, då han mår dåligt av de negativa!
      Programmet handlade inte om abort!
      Det gällde vuxna människors rätt att bestämma över sin egen död

      Radera
    2. Det finns nog ingen annan blogg där bloggskrivaren fått så mycket kärlek, värme och blivit överöst av så många snälla ord som Kristian har blivit. Det förekommer praktiskt taget aldrig något elakt, men om det nu skulle hända en gång på tusen, så tycker jag det är helt fel att sluta läsa alla kommentarer här för det.

      Då blir det ju meningslöst att skriva här i fortsättningen.

      Radera
    3. Läs inlägget Gam. Där skriver Kristian om en del elaka kommentarer!

      Radera
    4. Oooooooh, så osmakligt!

      Harry, jag vill kräkas när jag läser/möter/ställs inför människor som du som hävdar, vad jag tolkar det som, att varje barn som nekas att födas till det här livet kränks.

      De kvinnor som väljer abort har i de allra flesta fall oerhört starka skäl till det. Och beslutet tas inte heller lättvindigt.
      Har tanken någonsin slagit dig att man väljer bort sitt barn av kärlek och omsorg, för att man inte kan erbjuda allt det ett nytt människoliv faktiskt behöver..?

      Det var iallafall orsaken till det val jag gjorde för flera år sen.

      /E

      Radera
    5. Harry: förstår du ingenting? Det är personer som du som gör att du har förstört Kristians glädje att läsa kommentarerna i sin blog. Totalförstört. Hur kan du ta ifrån en dödligt sjuk människa något han trodde skulle vara ett stöd för sin familj och vänner? Du är sjukt respektlös.

      Radera
  52. Kristian,Kristian jag har precis hört dig på radion och du slutar aldrig att varken förvåna el beröra mig,var får du alla vackra tankar i från? Man kan tycka att du som är så ung inte ska behöva känna,fundera på så mycket som du nu på ngt sätt tvingas att göra pga den där "förbannade" cancern. Du ska ju fundera på kärlek,familj,arbete,semester men sjukdomen tvingar dig till att fundera på helt andra saker =( Du är så stark och vis att du åter igen fick mig att fälla några tårar,jag önskar att man kunde "bota" men jag har tyvärr inte den gåvan! Jag önskar dig all lycka som finns i världen, kramar/ Lise-Lotte <3

    SvaraRadera
  53. " I can't control this flesh and blood
    That's wrapped around my bones
    It moves beneath me like a river
    Into the great unknown

    Someday we'll live like horses
    Free rein from your old iron fences
    There's more ways than one to regain your senses
    Break out the stalls and we'll live like horses"

    Mellan behandlingarna, som tydligen väntar runt hörnet, önskar jag dig all frihet som är möjlig att få. Precis som de symboliska hästarna i Eltons sång "Live like horses", få bryta dig loss från järnstängslet, stallets begränsande väggar, och uppleva stunder av frihet, stunder av återhämtning för att samla styrka och kraft. Hang in there!

    SvaraRadera
  54. Har köpt din bok nu. Jag blir så imponerad av dig som författare och som människa. Du är verkligen speciell. Jag önskar, önskar, önskar att din tid blir så bra som den nånsin kan bli.

    SvaraRadera
  55. Hej Kristian!
    Jag tänker på Dig dagligen på att Du verkar vara en gammal själ i en ung kropp. Du är så klok. När jag tycker att något är tråkigt eller problem så tänker jag direkt på din situation och genast så blir problemen så mycket mindre. Jag liksom Dig älskar livet och jag kan bara beklaga att Du är så sjuk.Men vi människor bara går på i ullstrumporna utan att ta till oss livet och vara i det när vi har det! Om jag kunde göra något för Dig så skulle jag göra det direkt.Men sedan Du "kom in i mitt liv" så försöker jag att förenkla allt och ta det lugnt.
    Varma Kramar Mia

    SvaraRadera
  56. Är så besviken att jag jobbade den dagen du var i Borlänge, ville såå gärna komma dit... Men hoppas att få en autograf i min bok också... All kärlek till dig bästa Krille <3
    Jeanette

    SvaraRadera
  57. I morgon inleder vi vår mammas begravning med att läsa dina vackra ord.
    Tack för att du delar med dig av dina tankar och funderingar.
    Orden vi får tröst ifrån är dina som följer.

    Jag ska lämna er nu, försiktigt i mörkret. I drömmarna kommer ni att känna en närhet. Hur jag håller om er. Och när ni vaknar kommer allt att vara som vanligt, men ändå så annorlunda. Ni kommer att förenas i tårarna. Känna gemenskap i sorgen. Se det som en styrka tillsammans. Kom sedan för att ta ert avsked. Smek min kind. Håll min hand. Säg det ni vill säga.

    Min familj, mina vänner – ni, mitt hjärtas slag. En dag ska vi ses. En dag ska vi återförenas. En dag är det vi igen. Håll det inte som en lösning, känn det som en tröst: bara döden skiljer oss åt. Skymta en eld på berget, långt där borta.

    Lev livet fullt ut, tänk goda tankar, gör goda ting,

    Berits döttrar Annica & Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vackra men ack så smärtsamma ord. Jag är ganska säker på att inget öga kommer att vara torr. Beklagar Er sorg. Massor av kramar till Er och massor av kramar till den som skrivit dem orden, Kristian. N.B.

      Radera
    2. Så vackra ord! Kramar till er och kramar tii Kristian fr en mormor i småland

      Radera
    3. Kramar till er,
      och tack Kristian för dessa fantastiska ord!

      Radera
    4. Vad fint! Orden får nya dimensioner. Kram till er idag.

      Radera
    5. så vackert!
      Och tack till Kristian som skrivit denna text.
      Tack Anonym som delar med dig av att den fått stor betydelse i ett annat livsperspektiv under en svår tid med djup sorg. Tack! Jag tar med mig din erfarenhet när jag själv går på begravning om några dagar av en mycket nära anhörig, som gått bort alldeles för tidigt i alldeles för ung ålder under olyckliga omständigheter.
      jag-bara en tant

      Radera
  58. Äntligen! Idag kom boken som jag väntat så länge! Jag ska läsa den med andakt. Tack för allt du ger oss.

    SvaraRadera
  59. Såg dig på Nyhetsmorgon förra veckan och beställde genast din bok,du skriver och berör så det går direkt in i hjärtat.Skickar dig en STOR KRAM !!

    SvaraRadera
  60. Valborgsnatt.
    Fuktigt och kyligt. Men ändå löften om vår i dagrarna och luften.

    Jag önskar mig mer tålamod och fördragsamhet. Samtidigt som jag vill kunna stå upp och stå emot när så krävs.

    Ibland vet jag inte om jag själv är min värsta fiende.

    Medmänniskor är motmänniskor ibland. Sårar. Jag önskar innerligt att det var på ett annat sätt ...

    Vad vill jag säga? Jo, att det finns mycket kärlek i världen. Men alltför ofta är den inlåst bakom fastfrusna drömmar.
    Jag vill in i värmen.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sorgligt att du fryser... Kanske måste du öppna dörrarna själv och kliva in i värmen? Ibland finns den där värmen närmare än man tror. Skickar en värmande kram!

      Radera
  61. Jag ska läsa din bok, det är så fint och modigt att du delar med dig av det svåra. Önskar dig lycka och hälsa!

    Min filosofi är - Det finns Mirakel!
    Kram

    SvaraRadera
  62. Ofamnande Kram på solens strålar/Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Omfamnande menar jag naturligtvis!För det finns inga kramar som är ofamnande!!/Åsa

      Radera
  63. Jag har nästan läst ut boken...vill inte att den ska ta slut..otroligt stark, utlämnande och värdefull <3 .. Jag har aldrig läst en bok som har så mycket att ge av kärlek,mod, oro, ångest, plågor , ilska m.m....
    EN STOR VARM KRAM FRÅN MIG TILL DIG
    // Ingela

    SvaraRadera
  64. Respekt till dig - populärast denna vecka när jag som vanligt kollar topplistan på Adlibris!
    Snyggt jobbat Gidlund.
    Är glad att du sprider ditt budskap vidare.. att vi ska LEVA medan vi kan.
    Kram från Anna

    SvaraRadera
  65. Vill önska dig en riktigt härlig festkväll ikväll med alla dina nära & kära och alla andra som kommer dit!

    Oändligt massa kramar! :)

    SvaraRadera
  66. Kæmpe stort tillykke med din bog!
    Jeg køber den, næste gang jeg skal til Sverige! Og,
    glæder mig rigtig meget til at læse den (og kommer garanteret til at gøre brug af 'Google Translate'i rige mål :) - at dykke ned i dine ord og endnu en gang at lade mig opsluge af dem.
    Tak fordi du har skrevet bogen - du er så utrolig sej, og hvad jeg kender til dig, et fantastisk menneske!
    Håber solen skinner på dig og vil blive ved med det!
    Kram herfra <3

    SvaraRadera
  67. En annan Bea2 maj 2013 21:24

    Jag ska läsa din bok.
    Livet är så mycket tydligare var gång du delat med dig av dina kloka tankar, så mycket mer värdefullt.
    Du är numera värdefull för stora delar av Sverige, vi finns med dig i tankarna och hoppas på mirakel.
    Kram

    SvaraRadera
  68. Läste om dig och blev självfallet berörd.
    Av din ärlighet dina ord och din ofattbara resa.
    Den resan som vi alla kommer att få göra förr
    eller senare!Du skriver om den resan.Nu.Och det går inte att förstå hur man kan klara av den resan.Slås av dina ord och av din verklighet.Din ärlighet är ett mod som skapar ringar på vattnet.och som påminner oss alla om livet och dess allvar.
    Tack för det du delger.

    SvaraRadera
  69. Jag gillar dig jätte mycket

    SvaraRadera
  70. Kom för en stund sen hem från Solna där vi tänt ljus och lämnat blommor... Fick som en spark i magen imorse...min favoritmålvakt är död. Efterlämnar sin gravida fru och två döttrar...tragiskt!
    Hela dagen har jag gått som i dvala å sörjt nån jag inte känner, men ändå en som utgjort en stor del av min vardag...känns tungt... Må han vila i frid.
    Tänkte på dig....känns skönt i hjärtat att du lever, befinner dig på vår jord och berikar den med din poesi...hoppas du får stanna kvar ett bra tag till Kristian...du betyder så mycket.. All kärlek/ mia mitt i natten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vad vill du säga med det.....

      Radera
    2. ...kanske ett behov att frossa i andras död, för att själv må bättre!

      Radera
    3. Åh vad fint skrivet, Mia mitt i natten! Värme, kärlek och empati! Det är det tyvärr inte alla som har. Kram till dej! / En syster i natten

      Radera
    4. Jag håller med Mia mitt i natten, du skriver alltid så kärleksfullt!

      Radera
    5. Mia i natten...du är väl en dem som skrivet de mest fantastiska och uppmuntrande ord till Kristian.Kram till dig & Kristian och alla andra kärleksfulla människor på denna bloggen./En annan syster i natten

      Radera
    6. Ja, jag njuter av dina texter, Mia mitt i natten! ❤❤❤/första Syster i natten

      Radera
    7. Mia varför älskar du att gräva i andra människors elende. Mårdu bättre då. Tycker synd om dig. Sök hjälp.

      Radera
    8. Troll!
      /En femte syster i natten

      Radera
    9. Varför är ni så arga...kan vi inte utgå från att Mia menar väl och vill väl....

      Radera
    10. Är jag ute och cyklar eller? Vad är det Mia har skrivit som är fel? Är det fel att känna empati och kärlek? Jag har läst många av Mia´s kommentarer och hon verkar vara en mycket kärleksfull och empatisk person.
      Kram till dig Mia och kram till Kristian. N.B.

      Radera
    11. Först vill ja skriva till dig Mia bry dig inte om de dumma å elaka kommentarerna till ditt inlägg de var fint skrivet. Sen vill ja ge massa styrke kramar till Kristian fortsätt kämpa å tack för alla fina texter du berör så otroligt mkt... Har svårt att släppa boken i från mig men måste ju sova.. jobba mm ibland :) // M ytterligare en syster i natten :)

      Radera
    12. Ja, vad menade jag?
      Ledsen om jag sårade någons känslor...behöver inte söka hjälp å frossar inte i nån annans olycka../mia mitt i natten

      Radera
    13. Där ser vi näthatet i all dess fulhet.
      Det har vi sett så många gånger förr på bloggen. Folk som dömer och skriver fula hårda ord.
      Alla kommentarer och råd till Kristian i all välmening, felaktiga då han bett att slippa dem, men ändå välmenta vill jag tro. Dem kan jag ta, men när man ger sig på någon och kritiserar dess godhjärtade inlägg, eller rackar ner på Kristian och skriver elaka kommentarer överhuvudtaget.
      Var är välviljan, kärleken och empatin i vårt samhälle? Varför inte bara strunta i inlägg om de inte passar er, varför måste ni ge er på andra?
      Mia, hoppas du inte slutar skriva nu.
      Be inte om ursäkt för att du skriver från hjärtat. Vad jag har förstått så är Mia en tjej som jobbar inom vården och då kanske det inte är så konstigt om hon har flera erfarenheter av sjukdom, död, sorg och saknad.
      Med vänlig hälsning
      Annika Hansson i Norrland

      Radera
  71. Jag beundrar ditt mod. Ett focerat mod måhända, med mod likväl. Även om syftet är ditt eget så berör du på så många plan för så många människor. För min del har du hjälpt mig bearbeta min brors bortgång. Jag har börjat skriva igen, något jag helt slutade med den dag han dog. Tack.
    /Malin

    SvaraRadera
  72. Läser din blogg ett par gånger varje vecka, får mer och mer ångest för varje gång jag ska öppna sidan. Om du ska ha skrivit nåt sen sist.
    Du har valt att vara modig, alla har ett val. Stå där och se sin familj och vänner på sättet du beskriver får mig att nästa bryta ihop och jag sitter bakom mitt skrivbord fullt frisk vad jag vet. Du är fantastisk <3 åsa

    SvaraRadera
  73. Sol till dig Kristian. Den som aldrig slocknar.

    SvaraRadera
  74. Var är du? Hur mår du Kristian?
    <3 Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta är inget följetongsdrama!!
      Respektera Kristian!Jag blir så trött på dumma frågor!!!

      Radera
    2. Stilla dig. Varför så hätsk?

      Radera
    3. Men fatta att K har obotlig cancer.Det är väl inte så svårt att förstå hur man mår och känner då?Det går nog upp och ner!!?
      På frågan var han är????Jag tror nog att han har blivit så jagad av media den senaste tiden att han inte vill tala om var han är!
      Nyfiket frågande hjälper väl inte K på nåt vis?/Åsa

      Radera
    4. Att fråga var någon är och hur hen mår, är det verkligen något att bli förbannad över? Kan vi inte se det som ett uttryck för omsorg och empati lika gärna?

      Radera
    5. Ja ,jag håller med dig Anonym 16:21. Ni måste coola ner lite och inte stå i försvarsställning hela tiden. Börja med att behandla Kristian som en vuxen människa. Han kan säkert försvara sig själv. Herregud, vem ser något i fel i en allmängiltig och deltagande fras: Hur mår du nu ? Det är välvilja...så pratar vi med våra medmänniskor. Eller ????? Det finns mycket värre saker att reagera på i vårt samhälle

      Radera
  75. Det finns ett hav som ingen ser.
    Det finns en grav,
    där ingen dör.
    Det finns en sol som ej går ner
    Det finns en strand i varje själ.
    Bo Zetterling
    Min absoluta favorit
    Tills nu Kristian. Förlåt Bo...

    SvaraRadera
  76. Med alla hemska kommentarer Kristian har fått,så kan jag förstå honom om han tänker att sluta skriva här!

    SvaraRadera
  77. Per Lagerkvist.
    Min ångest är en risig skog,
    där blodiga fåglar skrika.
    Stoltare ödemark finns det nog.
    Men det kvittar mig nu lika.
    Tack Kristian för att du fått mig att överleva ännu en natt.
    Respekt




    SvaraRadera
  78. Kära Kristian, Du är beundransvärd och du inspirerar många. Ta inte till dig kommentarer från oförskämda varelser! Du kan ju också stänga av funktion till "Anonym" då kommer inga onödiga kommentarer in.
    Massor med kärlek och styrkekramar till dig!

    SvaraRadera
  79. Undrar om du får några dagars välförtjänt vila. Kanske har du börjat nästa behandling. Förstår verkligen om du drar dig tillbaka ett tag, efter den intensiva period som har varit.
    Ingen kan säga vad du ska göra. Men jag har en bild av dig och Pysen, ute i vårnaturen, i Kvarnsveden.

    Frid. / Anneli

    SvaraRadera
  80. Mia
    Varför projisera på andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag heter Calle och läser inte den här bloggen, det gör min fru. Hon har berättat om Kristian och det berör mig så klart. Jag hoppas du orkar kämpa vidare och orkar leva livet fullt ut som jag har förstått att du vill. Jag är ingen krönikör, men när min fru berättade att klimatet på den här bloggen kan vara hårt blev jag förvånad. Läste lite och såg Mias inlägg om målvakten och blev förvånad över reaktionerna. I mitt liv, i fotbollens ibland hårda värld, har vi alla enats i chocken och sorgen över att en idrottsman så tragiskt gick bort tidigare i veckan. Vi la bort lagkänslor och lagrivaliteter för att enas i en hyllning och sände många tankar och ord samt lade blommor, halsdukar och tände ljus för en stor idrottsman. Medan en del av er här inne föraktar varandra för att man har empati och vill skriva om sina egna tankar och känslor i inlägg till Kristian. Det förvånar mig att man befinner sig på en sådan här blogg då. Mia, jag har även jag hyllat Ivan och stämningen var tryckande samtidigt som gemenskapen kändes stark.
      Jag sänder all min styrka till dig Kristian och tackar för mina ord, bockar, bugar och lämnar er här.

      Radera
    2. Mycket väl formulerat. Jag tackar för att du satte ord på det som jag allt oftare tänkt under de senaste veckorna. / Anneli

      Radera
  81. Hoppas du brinner i helvetet för att du sprider död och ondska på internet genom att ta åt sig bara för att du har cancer någonstans. Å vänta, du ska ju dö, ha det gott medan alla andra inte kommer bry sig ett piss när du är borta. Alla kommer att glömma dig. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför så aggressiv bakom 1 data??Låt Kristian skriva det han vill,passar det inte dig så lämna hans sida istället för att skriva helt meningslösa saker folk inte vill läsa ens.Vad är ditt eget problem egentligen slängde dina föräldrar ut dig ville ingen ha dig??

      Radera
    2. Kära Anonym 4 maj 2013 10:33,

      Jag skriver kära för att jag tror att det inom varje människa finns något gott. Jag tror liksom inte att någon föds elak och utan empati. Därför tror jag också att det finns något som behöver repareras inom dig då du väljer att skriva den kommentaren. Av hela mitt hjärta så hoppas jag att du finner de verktyg som du behöver för att kunna komma tillrätta med detta. Tills dess, det spelar ingen roll om du är döende, levande eller ett mellanting. Ingen människa förtjänar att få höra det som du skriver. Det är inget annat än elaka ord från en oreparerad människa. Det hoppas jag att Kristian förstår och det hoppas jag att de andra som du utsätter detta för också förstår.

      Lycka till med det som tynger dig.
      / Sanna

      Radera
    3. Vet du anonym 10:33....att allt som som du skriver nu kommer att falla tillbaka till dig själv. Så tänk noga igenom vad det är du försöker förmedla. Är det din egen dödsångest som du inte kan hantera. Allt vad du ger som människa får du tillbaka tusenfalt. Ger du goda tankar får du tillbaka godhet och tvärtom, vill du bara sabotera och göra ont så får du tillbaka med samma mynt. Är det inte dags att tänka om ??????? Du har inget att vinna, allt att förlora om du fortsätter i samma takt. Så, tänk om....

      Radera
    4. Skäms så jädra mycket när jag läser detta! Hur i helvete (förlåt mitt språk) kan du skriva detta?!

      Radera
  82. Att ignorera konstiga elaka kommentarer kanske är det bästa.men jag blir så ledsen av människor som förstör.När jag började läsa bloggen fanns det bara kärlek här.Helt plötsligt började det komma elaka kommentarer och Kristian som alltid läste alla kommentarer har slutat pga dessa idiotiska kommentarer.Men när någonting är fint vackert kärleksfullt SKA ALLTID någon förstöra./Izza.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet är väl att det vissa ser som idiotiska och elaka kommentarer, publicerar kommentarer som är ännu mer elaka, och tom. hatiska och hätska. Speciellt då kommentarer som inte är elaka uppfattas vara det. Vilka det är som förstör det fint vackert kärleksfulla kan man diskutera.

      Jag har följt den här bloggen sen i höstas och nästan aldrig kommenterat. Varför? Jo, för att jag har varit rädd att få hatiska kommentarer av dem som talar om kärlek. För var gränsen går för det tillåtna är nästan osynlig.

      Radera
    2. Ja det stämmer som du säger,jag har bara reagerat på den ovanstående 10:33 och liknande där det inte finns något tvivel om att syftet är illa ment /Izza.

      Radera
    3. Den som skriver som 10:33 tycker jag bara synd om. Det är så uppenbart en bitter, ensam människa. Som inte hanterar sina känslor eller kan uttrycka dem ärligt. Den sortens hat och avund äter upp en inifrån. Nästan som cancer.

      Eller så är det ett "troll", nån som skriver så bara för att dom kan få en reaktion och gotta sig åt det. Kan vara tecken på att man är barnslig, eller helt enkelt bara gillar sensationen av att kunna påverka andra, på något sätt. Och då har man ju antingen en empatistörning i det här fallet, och/eller är ganska ensam ...

      Så ser jag på det. Det gäller att lägga tillbaka det där det hör hemma.

      Och lite sorgligt är det. Ingen med kärlek i sitt luv skulle uttrycka sig så.

      Radera
  83. Min kommentar hamnade i fel tråd. Därför blev det lite konstigt, för jag hänsyftade inte på 10:33.

    När det gäller 10:33, tror jag det är ett troll.

    SvaraRadera