måndag 17 oktober 2011

Dagarna nu, som blir evighet sen

Om två dagar ska jag gå på en föreläsning. Och det är jag som ska stå på scenen och prata. Jag har aldrig gjort en sådan sak förut. Därför vill jag göra det. När jag fick förfrågan kröp jag in i mitt pokeransikte, spelade svår och bad om att få återkomma om några dagar. Men egentligen var jag nog alldeles säker redan då. Klart jag skulle göra det. I vuxen ålder är det så sällan som man utmanar sig själv. Man är fast i sina rutiner, man vet vad man gillar och är övertygad om vilka saker som man bör passa sig för i – bästa fall. Det ska mycket till för att bryta dessa vanor. Så vill jag inte ha det. Därför ska jag föreläsa på onsdag på Cozmoz i Borlänge, på samma scen där jag och vännerna debuterade inför publik. Största skillnaden är att jag inte kommer sitta längst bak, gömd bakom trummorna. Och att jag inte är med i en enhet som gemensamt får ta smällen om det går åt helvete. Men det gör ingenting. Jag har varit med om värre. Och oj, vad jag ska slita på den frasen i framtiden.

För någon morgon sedan satt jag vid mitt alldeles egna köksbord och tittade på min alldeles egna lägenhet. Jag tittade på mina böcker, på mina fotografier, på mitt kök och mot min garderob där jag visste att mina kläder hängde och vilade sig. Och jag förstod hur lyxigt jag har det. Hur fantastiskt det är att jag kunde göra just det. Hur tacksam jag är och måste vara över en sådan sak. Men egentligen är jag inte så materialistisk. Jag kan längta efter mina böcker, och visst har jag en favoritkavaj, men det jag skulle sakna mest om hela kåken brann ner, skulle nog ändå vara mina kalendrar för de senaste åren. Sedan 2008 fyller jag dem med vad som händer i mitt liv. Anteckningar, meningar som fastnat, citat som gjort intryck, listor på saker som ska göras, reportageidéer, fiktion, biobiljetter, kvitton, notiser och fotografier. För att nämna några exempel. Och de senaste två veckorna har varit viktiga sidor. De viktigaste på länge. För det är nu jag har börjat min nedräkning. Förra veckan var det provtagning, undersökning och möten inskrivna på de vita sidorna. Nu väntar en liten operation för att jag äntligen ska bli av med porten i bröstet. Och på torsdag får jag det första beskedet om hur allt egentligen har gått. Om jag förstått det rätt. Om jag har tur. Jag antar att den här optimismen som verkar genomsyra mig just nu snabbt kan bli nedslagen, misshandlad och nedgrävd i en grop i skogen på torsdag, om saker och ting – framtiden och prognosen – ser värre ut än vad jag inbillat mig på sistone. Men jag kan inte leva mer med värjan mot halsen. Snart kan den här processen vara över. Jag lever på hoppet. Mer än någonsin tidigare.

Mellan tisdagens operation och torsdagens tribunal – för det är nog så jag ser den – ska jag alltså hålla i en föreläsning. När jag nu sitter och går igenom allt jag har skrivit sedan jag fick beskedet om sjukdomen, så slår det mig en gång till, hur avlägset allt känns. I går gick jag igenom dagarna som följde operationen. Jag minns när jag tvingade upp ögonlocken för första gången. Smärtan i rummet. Mammas händer. Hur jag drack från svampen som fördes till min mun. Det har varit ett hårt år. Och nu när jag sitter med mina anteckningar och försöker väva ihop allting med en blodröd tråd, slår det mig igen. Det är fortfarande ett hårt år. Den här kalendern kommer jag aldrig att släppa taget om. Oavsett vad jag egentligen vill.

Men Kristian, du har skött dig bra. Jag är stolt över dig.


23 kommentarer:

  1. Lycka till Kristian, med föreläsning, provsvar och operation. Jag är övertygad om att ditt svåra år är på väg att ta slut. Älskar att läsa det du skriver, du är helt unik på att formulera ord. Känner dig inte men du har en stor plats i mitt hjärta och jag tänker varje dag på dig. Kram från Yvonne

    SvaraRadera
  2. Vad härligt att höra! Både din optimism, din kraft och din tacksamhet. Vad glad jag blir, jag som inte alls känner dig, men som har följt din resa här i bloggen. Gott!
    Kram Carina

    SvaraRadera
  3. Lycka till! Och den där optimismen, den kan inte vara fel! kram och lyckospark

    SvaraRadera
  4. Jag är också stolt över dig kristian! Det här året kommer naturligtvis att ge dig speciella minnen men snart går vi in på år 2012 och då får vi hoppas att du får uppleva ännu mer positiva saker. Hoppas att allt nu går åt rätt håll för dig! Jag ska försöka få en plats på Cozmoz på onsdag, antar att det tidigt blir fullsatt för det är många som tycker om dig och som vill dela dina tankar och upplevelser. Det kommer att gå bra för dig på onsdag, det känner jag på mig!!!!

    SvaraRadera
  5. Åh Kristian du är strong...verkligen strong Vilken optimism din blogg utstrålar idag, naturligtvis måste du ha din framtidstro, tro att allt skall gå bra, men det är svårt ändå, lätt att tvivlet kommer, så man tror det värsta. Det tror jag är ett mänskligt fenomen.
    Och så älskar jag dina överskrifter, bara dem kunde bli grunden till bra poesi, för jag tycker du har en poetisk ådra i din skrift.
    Dagarna nu, som blir evighet sen,
    Som han sa, under trädet, bakom strängslet fanns en stig för mig
    Med ett leende blir allt vackrare
    Jag var mycket äldre då, jag är yngre än så nu....e.t.c.
    Och lycka till på onsdag, torsdag och alla dagar, du klarar det, det vet jag
    Stor Kram
    Maggie

    SvaraRadera
  6. Lycka till! Önskar att det inte var så långt till Borlänge för den föreläsningen skulle jag så gärna vilja vara med på.

    SvaraRadera
  7. Hoppas att föreläsningen kommer att läggas ut på webben så att vi dina trogna läsare som inte har möjligheten att få se den live, kan få lyssna på den här i din blogg, om du lägger ut en länk. Tack....Kram

    SvaraRadera
  8. Om några år kan du sitta och läsa i din kalender om de här dagarna när du blev av med porten, höll en föreläsning och fick beskedet om hur det gått med dina undersökningar och prover.
    Lycka till med alltihop!
    alice

    SvaraRadera
  9. Vilken tid är föreläsningen? Skulle så gärna vilja gå!

    SvaraRadera
  10. Du ska vara stolt!! Jag är tacksam över att jag får läsa om dig och det du har varit med om. Din styrka ger mig kraft. Du har mina ta kar och denna vecka kanske lite mer än vanligt! Massor med kramar från Anna

    SvaraRadera
  11. Det allra bästa med att läsa dina inlägg nuförtiden, är att orden formligen dryper av tillförsikt, framtidstro och positivism. Eller är det bara som det verkar? Jag gillar att läsa hur du gradvis funnit en väg tillbaka och hur stark du blivit. Kanske har du blivit Kristian igen? Kram

    /Åsa

    SvaraRadera
  12. Finaste Kristian! Så härligt att läsa ditt inlägg idag. Du ska verkligen vara stolt över dig! Hoppas allt går riktigt bra, särskilt då på torsdag förstås.
    Kram
    Birgitta

    SvaraRadera
  13. Du är så fin Kristian. Må du få en bra torsdag. Och din föreläsning skulle jag mer än gärna gå på. Tyvärr är det för långt. Men idén att lägga ut den på Webben var ju bra. Hoppas det blir så.
    Lycka till i morgon.
    Kram på dig

    SvaraRadera
  14. Önskar att jag verkligen kunde gå på föreläsningen! Men jag är inte hemma då! Lycka till i alla fall! :)

    SvaraRadera
  15. Jag klarade inte ens av att ha min kalender kvar. Inga av kläderna jag bar. Inte skorna jag gick i.
    Men jag har en gömd blogg med massor av ord. Oöppnad än så länge, men kvar tills den dag jag vill och kan.

    Nu önskar jag dit ett stort lycka till med föreläsningen och ser fram mot en bok med alla dina ord i framtiden.

    En varm innerlig kram till dig du okända medmänniska.

    Och du...du ska vara stolt över dig.
    Jag är stolt över mig.

    SvaraRadera
  16. Vilken toppenbra föreläsning du gjorde Kristian! Den får i alla fall 5 stjärnor av mig.
    Och stort tack till din mamma också som även hon var så öppen.

    SvaraRadera
  17. Gripande föreläsning! Önskar dig all lycka! Stor varm kram till dig!

    SvaraRadera
  18. Åh jag missade din föreläsning... på din scen, på er scen, tänk när ni vann Gårdsrocken, så länge sen och ändå alldeles nyss. Men du segrade i kväll också vad jag förstår på alla kommentarer. Nu håller jag tummarna för imorgon och ser fram emot att få höra dig tala en annan gång. Och att snart se er spela igen! kramar

    SvaraRadera
  19. Jag missade tyvärr din föreläsning pga att Cozmoz hade annonserat ut fel tid ;( När jag var där kl 13, som utannonserats, var alla dörrar låsta. Hoppasöjlighet att se den på din blogg. Lycka till hos doktorn idag! Kram <3

    SvaraRadera
  20. Jag håller tummarna för att du ska få ett bra besked hos doktorn idag!
    alice

    SvaraRadera
  21. Jag hade så gärna velat gå på föreläsningen, men jag bor tyvärr för långt bort.

    Hoppashoppashoppas att du får ett positivt besked idag. Jag håller tummarna!

    SvaraRadera
  22. Din webbplats innehåller mycket nyttig information och jag är säker på att många människor kommer att gilla det som jag gör. Jag willl hålla besöka din blogg väldigt ofta.

    SvaraRadera
  23. Hoppas att föreläsningen kommer att läggas ut på webben så att vi dina trogna läsare som inte har möjligheten att få se den live, kan få lyssna på den här i din blogg, om du lägger ut en länk. Tack....Kram

    SvaraRadera