torsdag 29 november 2012

Striden


Ibland kommer drömmarna tillbaka när jag sover. De är diffusa. Mörka. Märkliga, men tydligt symboliska. De flyttar mina gränser. Blir nyktra rus.

I en dröm som utspelar sig för hundratals år sedan leder jag en armé över ett fält i en dalsänka. Då står jag inte som ledare i en skyttegrav, som i så många tidigare mardrömmar.
   Bergen tornar upp sig omkring oss. Naturen är som den i Dalarna, men vi är på väg in i främmande land. För att erövra. För att dundra och härska. Jag har ridit en bit i förväg och ser soldaterna marschera mot aska och död. Efter en stund vänder jag blicken från dem, framåt. I en tät dunge får jag plötsligt syn på två av fiendens spejare. De kastar sig upp på sina hästar för att rida mot fienden, för att berätta om vår kommande anstormning – en attack som varit tänkt att komma när fienden minst anat det. Jag kan inte låta spejarna nå sitt mål. Jag sätter hälarna i min bleka hingst och galopperar efter dem.
   Min häst är snabbare än deras, men avståndet mellan oss är fortfarande stort. Jag gör en uppskattning. Chansar. Lägger an min pilbåge. Lyckas. Först sänker jag ryttaren längst bort, strax därefter den som varit närmast i distans. Men jag nöjer mig inte. Jag drar ner på hästens tempo, närmar mig liken långsamt.

I hela mitt liv har jag varit en målsökande missil. Vill jag något, så gör jag allt för att lyckas. En gång i tiden började jag spela trummor, bara för att det just då attraherade mig. Jag gjorde allt jag kunde för att lära mig instrumentet. Byggde från grunden. Lärde mig historik, såg filmer och spelningar. Lyssnade. Härmade. Övade. Så in i helvete. Och till slut blev jag faktiskt riktigt bra. Så pass bra att jag kunde leva på det som fram till dess varit ett intresse.
   För några år sedan, när jag vaknade i en gammal lägenhet bredvid Tessinparken, attraherade skrivande mer än någonsin. Jag bestämde mig för att ge det en ärlig chans. Återigen gjorde jag allt i min makt för att bli så bra som möjligt. Byggde från grunden. Läste. Härmade. Övade, än en gång så in i helvete. Sedan dess har jag mer än väl plöjt in mina tio tusen timmar i ambitionen. Hittat min ton. Mitt uttryck. Tyglat hantverket.
   Och skulle jag bli soldat, så vet jag att jag skulle göra exakt samma sak.

I drömmen har främlingar känt igen mig i varje stad som jag har kommit till. De har stannat upp med sina sysslor. Betraktat mig med skräck, avsky och beundran.
   Soldaterna ser upp till mig. För dem är jag en tydlig ledare. Född utan fruktan. Utan gränser.
   Jag målar mitt ansikte för krig med fiendens blod. Knyter fast en kolsvart fjäder i mitt hår som i drömmen fortfarande är vackert. Min häst och jag är som en och samma varelse. Kommunicerar utan varken ord eller synlig handling.
   På den bleka hingsten blir jag en satanisk best. Fiendens mardröm. Deras attacker kan inte nå mig. Mitt svärd är snabbare än deras. Mitt sikte skarpare.

Jag kliver ner från hästen bredvid den första spejarens lik. Jag fattar ett grepp om min yxa. Hugger i den dödes nacke som i fuktig ved. Separerar slarvigt huvudet från kroppen. Därefter går jag fram till det andra liket och gör om proceduren. Med högerhanden sliter jag tag i deras hår. Lyfter skallarna. Sedan sitter jag upp på den bleka hingsten. Fortsätter framåt i sporrsträck. Mina soldater är fortfarande långt bakom mig. Strax innan fiendens murar stannar jag min frustande häst. Värmen, svetten, ångar från våra kroppar. Hingsten stegrar och jag sträcker min högra hand med skallarna mot skyn.
   Nu vet fienden att helvetet väntar. Mina soldater anländer. Slakten kan börja. Jag vaknar.
   Vaknar till en fortsatt kamp.
   Här står ingen motståndare framför mig, men det pågår ett inferno inuti.
   Jag hoppas på något oförklarligt. På mirakel. Jag hoppas så att hjärtat brister.

Ibland funderar jag på hur jag borde dö – om jag borde använda den här situationen till någon nytta. Om det är någon gång som jag borde kliva in för att stoppa en misshandel på öppen gata, så är det nu. Om det är någon gång som jag borde sätta fyr på mig själv för att uppmärksamma någon orättvisa, så är det nu. För precis som i drömmen har jag ingenting att förlora.
   Det gör mig till den farligaste mannen som jag känner.

215 kommentarer:

  1. Jag vill skriva något klokt något som förklarar vad Dina texter gör med mig - hur mycket de ger - men Dina ord och Din situation gör mig mållös...
    Det jag kan förmå mig till att uttrycka i detta nu är ett litet litet ord men dess innebörd är större än Du nog kan ana - TACK!!

    All kärlek och styrka till Dig, Dina Nära och Kära!

    Kram från Falun

    SvaraRadera
  2. Jag hoppas och önskar precis som du att ett stort mirakel sker.
    <3
    Helena

    SvaraRadera
  3. I drömmen segrar du över fienden. Det är troligen inte möjligt i verkligheten, men om det är det, så är du den rätta mannen att göra det!
    Möjligt att du är världsbäst på att studera teknik och öva in den, men vad du har gjort är att utveckla dina inneboende talanger, och de är remarkabla, i varje fall när det gäller skrivandet.
    Om du måste gå, så har du i alla fall funnits och gett
    så oerhört mycket till omvärlden.

    SvaraRadera
  4. Jag har aldrig kommenterat förut, faktiskt inte läst din blogg förut, men nu har jag, och jag önskar dig så mycket lycka att den räcker hem till andra sidan<3 kram Pia

    SvaraRadera
  5. Tappade andan, tårarna tryckte hastigt på. Så har jag också tänkt om dig. Jag är inte ett dugg religiös men får ofta tankar om kärleksbudskapet och om han som sades födas enkom för att rädda oss när jag läser din blogg...
    Du gör redan enormt stor nytta.
    /E

    SvaraRadera
  6. Wow vilken skrivare du är. Jag både längtar och fruktar när jag går in på din blogg.
    Varma kramar / A

    SvaraRadera
  7. God morgon Kristian!

    Jag hoppas så att denna dagen inte börjat allt för jobbigt för dig.
    Precis som många andra så blir jag glad för varje nytt inlägg från dig som jag får chansen att läsa. Och även alla underbara kommentarer från de som följer dig.
    I vanliga fall så gråter jag hejdlöst, dels över ditt öde och hur orättvist livet kan vara o dels över att jag inte lyckats förändra vad jag vill när det gäller mitt liv och hur arg det gör mig att jag inte tar chansen när jag nu har den. Men när jag läste idag så var det med en annan känsla i kroppen. Känslan av hopp och jävlar anamma. Nu tänker jag inte längre lyssna på mina ursäkter utan se till att få det som jag vill. Jag tänker sätta mig i sadeln, flyga fram i galopp och brutalt döda de tankar jag har som hejdar mig!!

    Så jag vill som så många andra säga TACK för att du låter oss följa dig i din kamp genom dina underbara texter och hur du fått mig att tänka och ta ställning till mitt liv och vad jag gör med det.
    Jag vet att min önskan om att du ska gå segrande ur detta är att önska det omöjliga, men jag önskar att din sista tid med oss inte blir för jobbig och att du får många fina stunder med dina nära och kära som du kan njuta av när du sitter där under din gran. Att du får slakta din fiende ett tag till och när det är dags att du får sluta på det sättet som du vill.
    För ingen annan ska ha makten över en annan människas liv!!

    All styrka och kärlek till dig!
    Kram Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint du sammanfattar även mina tankar och känslor, Maria.
      Formuleringsförlamningen jag känner efter att ha läst Kristians inlägg och kommentarerna här på bloggen är nästan alltid total, jag kan inte sammanfatta på något annat sätt än att Kristian, du ger mig viljan, styrkan och handlingskraften att bli en bättre människa.

      Tack Kristian.
      Jag älskar dig för detta, och jag ser dig som min vän, trots att vi aldrig mötts mer än i ord.
      Jag bär dig, min vän, i mitt hjärta resten av mitt liv.

      Radera
  8. Att du tyglat skrivandets hantverk är en underdrift, det är så vackert och dramatiskt så man vet inte vart man ska ta vägen.
    Se till att det blir en bok av den här bloggen.
    Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas innerligt att tiden räcker till för att det ska bli en bok!!! Styrka till dig Kristian! /C. Norell

      Radera
  9. Varma kramar och all kärlek. /Karin

    SvaraRadera
  10. Finaste Kristian!
    Tänk om man hade haft skrivandets gåva som du har, du gör skillnad i allas liv som läser din blogg. Jag inser hur mycket jag har att vara tacksam för och det känns som en stor insikt och den insikten har du gett mig. TACK / A

    SvaraRadera
  11. Varm kram. Kärlek och ljus ♥♥♥ /Gerd

    SvaraRadera
  12. Varje människa är unik ingen är den andra lik. Mirakel sker, ingen kan förklara hur det gick till hur gärna doktorer, forskare mm vill. När det står utanför vår vetenskap då är det ett mirakel och mirakel finns.
    En stor björnkram till dig Kristian
    Hälsningar Mia

    SvaraRadera
  13. Önskar dig en grym strid som du går vinnande ur <3

    SvaraRadera
  14. jag hoppas ditt liv blir en film. Men mest hoppas jag att du vinner och krossar döden. Jag tror på dig. Kämpa fina Kristian / P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas det samma. en bok och en film. med lyckligt slut för huvudrollen.
      den enda krigsfilm jag någonsin kommer se om om om igen.

      / Anna

      Radera
  15. Du är helt fantastisk! Du skriver helt underbart, jag slukar varenda ord även om dina budskap är sorgliga. Jag hoppas att ett mirakel kommer att ske. Om inte mirakel sker så hoppas jag att vi på något sätt kommer att träffas på andra sidan och att jag där får fortsätta läsa dina välformulerade tankar och ord. Du kommer aldrig att tystna du är för värdefull! Kram Eva

    SvaraRadera
  16. Så gör du det igen, trollbinder mig med din text.
    Trollbinder och berör. Det senaste är det svåraste. Jag är kräsen och mitt hjärtas portar öppnar sig inte så lätt. Men mot dig och dina ord har jag inget försvar.
    Jag gråter, jag ler och jag ryser. Välkommen in att beröra och påverka.
    Stanna kvar.
    Jag ber.

    SvaraRadera
  17. Du är en stridande hjälte!

    SvaraRadera
  18. Wow. Vilken dröm och vilken insikt.

    Möt allt med mjukhet.

    SvaraRadera
  19. Kram Kristian...kram kram kram...

    SvaraRadera
  20. Har hjärtat i halsgropen varje gång jag öppnar din blogg - finns du kvar?
    I dag blir jag så glad över din kraft och din analys. Flyg på den känslan!
    Cia (som är onkolog och har stått bredvid hundratals gånger)

    SvaraRadera
  21. När jag läser dina texter läser jag också din tid, den som är och som är du.

    SvaraRadera
  22. Du är grym på att skriva! Tack för att du delar med dig.
    Plötsligt har en grå slaskig vardag förvandlats till något annat.

    SvaraRadera
  23. May the wind always be at your back, and the sun always upon your face, and may the wings of destiny carry you a loft to dance with the stars.

    kram/Josefin

    SvaraRadera
  24. Farligt vacker är du och din penna, Kristian! Du har redan uträttat stordåd...

    SvaraRadera
  25. Kom precis på att jag också blivit beroende av berättelser...
    Den om ditt liv, kamp, vilja och livsglädje är den största och mäktigaste jag läst.
    Önskar den kunde få fortsätta för alltid. Att den fick vara utan slut.
    Du en unik människa med förmågan att beröra förändra och påverka.
    Värdefull.
    Ta hand om dig Kristian
    All kärlek. Anna

    SvaraRadera
  26. Tack fina underbara Kristian för att du har skrivit. Igår kväll och tidigt i morse kände jag sådan oro i kroppen. Nu är jag så lättad. Jag blev så glad och rös i hela kroppen när jag läste din text. Ta hand om dig.
    Kärlek respekt och styrka till dig och dina nära och kära.

    SvaraRadera
  27. Texten ovan (klockslag 10:47)är från mig. N.B

    SvaraRadera
  28. Jag och min lilla dotter tänder ett ljus för dig varje morgon, vi hejar på dig! //Malin & Felicia

    SvaraRadera
  29. Kristian,

    Forstar att bloggen ar din outlet. Dar aven de dyraste du har far ett pris. Kampen man laser mellan raderna: hur langt skall du slass innan du kanner dig slagen?

    Sjalvklart ligger beslutet hos dig. Men vad ar det ovardiga i att kampa tills slutet? Att kampa for karleken till dig sjalv och dina narmaste. Doden kommer ju till alla tillslut.

    Salj dig dyrt Kristian, om du orkar! Ge doden alla ronderna du har.. och gor det for att du ar en krigare Kristian. Du ar ingen desertor.

    Kram,

    L

    SvaraRadera
  30. Du berör på djupet! En stor varm kram till dig

    SvaraRadera
  31. Tack för att du delar med dej...Kram!

    SvaraRadera
  32. If there are miracles out there, one should happen now. You are the one who deserves this.
    And they are. They really are.
    Love. All I can give you.

    SvaraRadera
  33. Många styrkekramar till dig Kristian, du är en krigare./Annelie

    SvaraRadera
  34. Kristian! Jag anar hopp mellan raderna. Kanske har du redan segrat och det vänder nu. All styrka till dig. Kram./Marina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände detsamma som du, Marina.

      Radera
  35. Jag hoppas också så att mitt hjärta blöder. För din skull. Och för min.

    SvaraRadera
  36. Livet är så förunderligt!
    Det man tror ska ske -sker inte alltid....
    Du har sån kraft i ditt sätt att skriva om dina fiender-tacka tusan för att du vinner kampen......så tänker jag för så vill jag tänka

    SvaraRadera
  37. Wow Kristian!
    Vilken styrka i dina drömmar..
    Du ÄR ju redan styrkornas härskare..får själv en sådan enorm kraft..Du smittar unge man..vem kan ana att du är så märkt av nedbrytande marodörer..
    jag vet naturligtvis det.. dock inte i ditt sinne Tusen tack för det Kristian..Det kommer att ge dig kraft hur som..
    Ge de Djävlarna! På dom bara..hugg dem med hörntänderna..krossa mosa mal sönder..förgör förinta med din styrka och din vackra själ.. det blir en extra kryddig mix som bara du klarar att blanda..

    Ett Ljus i mörkret till dig! Så lycklig att höra från dig igen..

    Madeleine (exDalkulla och Vasastadsbo)

    SvaraRadera
  38. Jag vet verkligen inte vad jag ska säga, men vill ändå visa att jag läser och tänker på dig. Alla ord känns så jä-la futtiga... Jag tänker på dig. Om det ändå hjälpte.
    Annika

    SvaraRadera
  39. ❤Jag förstår din känsla du har inget att förlora,har själv känt så i mitt liv..Jag skulle vilja ge tröst tro hopp som tack för vad du ovetande gett mej.Men jag har inget att komma med annat än att tala om det för dej.Du är betydelsefull men det tror jag du förstår av alla fina kommentarer.kram från Susan.

    SvaraRadera
  40. jag vill bara säga att jag tänker på dig... ♥

    SvaraRadera
  41. Mirakel sker och så länge det finns liv finns det hopp, ber för dig och ditt unga liv. stor styrkekram till dig.

    SvaraRadera
  42. Kära Kristian, jag tror på mirakel! När nöden är som störst är hjälpen som närmast. Du kommer segra, jag tror på dig!

    SvaraRadera
  43. Döden. Hopplöst fördärvlig. Stå upp i bataljen och strid. Fäkta och slåss unge man, strid.

    Jergen - www.multiplasanningar.blogg.se

    SvaraRadera
  44. Hoppas och ber innerligt om mirakel. Kram

    SvaraRadera
  45. Du är den vackraste och modigaste krigaren, Kristian! Och jag skulle följa dig ut i strid när som helst, kämpa vid din sida med dödsförakt för att övervinna fienden.
    För din skull. För allas vår skull.
    Ge mig en snabb och atletisk häst i dina drömmar. Beväpna mig.
    Jag följer dig!

    SvaraRadera
  46. Jag har aldrig läst om krig, sett krigsfilmer eller intresserat mig för något i den vägen. Men det du skrev här fick mig fullständigt fascinerad, jag såg hela förloppet som en kortfilm och den var både vacker och fruktansvärd. Du är min första krigshjälte Kristian, och det närmaste jag kommer i förebild för min inre syn är Ivanhoe.....Hela berättelsen var en så stark skildring av seger att miraklet kändes så mycket närmare, kändes som en mycket reell möjlighet. Jag ser dig åka från stad till stad i ett segertåg, ett återtåg till livet. kram

    SvaraRadera
  47. Något märkligt har uppstått i och med att jag började läsa dina inlägg. Som många andra här känner jag inte dig, men tänker på dig varje dag, på din smärta och kamp. Det är som att jag bär på lite av din sorg (även om du inte märker det), för du gör resan till slutet så levande och verklig med dina ord. Som någon sa här - du lever vidare och gör avtryck i evigheten genom det du skriver här. Frid och ljus över dig.

    SvaraRadera
  48. kristian din dröm var nog just ett tecken på att kämpa vidare, du behövs här! KRAM

    SvaraRadera
  49. Tusen kramar,kämpa på!

    SvaraRadera
  50. Du får mig att tänka på en liten sårad pojke, som fantiserar om att få vara hjälte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är en hjälte för dig?

      För mig är en hjälte någon som på olika sätt försöker göra livet lättare för andra, som är ödmjuk och som vågar berätta även om saker som känns jobbiga och så vidare. Och inte minst, som hyllar andra.

      Fantiserar vi inte alla om det mer eller mindre?

      För mig är och kommer Kristian att vara en större hjälte än mina favoritförfattare och favoritmusiker. Just för att han är ovanstående och för att han låter oss vara med på sin resa, att han har något viktigt att berätta och för att hans ord och sätt påverkat mig mer.

      Radera
    2. Slutar aldrig förvånas över vilka idioter det finns.

      Radera
    3. Ser inget ont i det ursprungliga inlägget. Vad är det som är fel med att vara ett sårat barn, drömma om kraft, strider, segrar och hjältemod?
      Allt ligger i betraktarens ögon.
      Varför det hårda språket?
      Var snälla mot varandra, försök förstå varandra. Döm inte.

      Radera
    4. Håller med föregående talare, ser inget ont menat i inlägget. Jag har också haft stridsdrömmar med makabra inslag när jag mått psykiskt dåligt och känt mig liten på jorden, det är som att det undermedvetna försöker visa att det finns kämparglöd kvar inom en även om kampen till vardags känns övermäktig. Jag tycker det känns hemskt onödigt att hoppa någon med personliga tillmälen utan att ha försökt fråga och förstå vad som menas. Många människor som skriver att de förändrats som människor och försöker förstå andra- jag hoppas det inte är samma personer som är snabba med att beklaga sig över "vilka idioter som finns".

      Radera
    5. Jag vill också att människor ska vara snälla mot varandra.Men om någon skulle sagt att jag påminde om ett sårat barn som ville vara hjälte.Skulle jag bli just sårad i alla fall när jag delade med mej av minna innersta tankar till någon som visste att mitt liv var mycket svårt./Izza.

      Radera
    6. Håller med dig Izza. I skrift får man vara extra vaksam .Vid samtal kan man lätt utläsa om det är illa menat.vill inte klandra något men måste ändå säga att det stack till i mitt hjärta när jag läste kommentaren,men vad vet jag vad tanken bakom kommentaren var.Kram alla fina människor❤.

      Radera
    7. Men - det är ju reaktionen på inlägget som jag har så svårt att förstå. Och där kommer det igen - allt ligger i betraktarens ögon. Jag är mamma till en pojke. När han har varit ledsen och sårad har jag sett det, och känt med honom. Vet att hjältedrömmar tröstar, lindrar och ger kraft.
      Den som skrev detta kanske kände samma ömhet för den "lilla pojken" som jag. Vem vet att det inte ligger ömhet bakom? Att se det som kränkande - det är ju bara din egen tolkning. Kommer då ordet "idiot" in, då har ju du sårat och kränkt, i din tur.
      Den här karusellen - kan vi inte stoppa den?
      Vi vet så lite om varandra, och får aldrig veta mer om vi inte lyssnar .../ Anneli

      Radera
  51. Min häst är vit och finns på riktigt
    och ut till den går jag i stövlar och morgonrock, dagligen.
    Min pilbåge är av hängbjörk och aldeles på riktigt nockar jag mina blåa pilar och skjuter ett antal skott från hästryggen,
    dagligen.
    Därtill Kristian, är jag en syster som på riktigt-fast jag ännu ett år senare inte kan få min hjärna runt det- står kvar efter en älskad bror. Nu ser jag honom ibland om kvällen röra sig i skogsbrynet.
    Jag vet hur dom får det dina syskon, när det blir på riktigt, det helt oriktiga.

    SvaraRadera
  52. Hej Kristian!

    Jag tror ju att du redan stoppat fler misshandlar än du kan ana.
    För är det inte främst "självmisshandel" som är den stora hälsofaran? Hur man stressar på i livet för att hinna med det ena och andra utan att ta till vara på varken sig själv eller sina nära och kära.
    Genom din blogg har du ju, vilket flera här har påpekat, fått dem att stanna upp och reflektera över vad som är det viktiga. Och de har agerat, ändrat livsstil, kramat sina barn extra och så vidare.

    Så dina ord och hela den här bloggen har ju fått ALLA läsare här att fängslas av dina ord, inte bara för stunden utan betydligt mer än så. Tänk, du har på ett eller annat sätt påverkat alla som läser här och lägg till det de som kanske sett dig på TV men av olika skäl inte kan läsa din blogg!

    Många här kommer säkert att berätta om dig för sina nu små barn när de blir äldre. Finns den här bloggen kvar kommer den ju inte bara att läsas av oss som gör det nu utan tänk så många som kommer göra det framöver.
    Dessutom tror ju jag att om bloggen ges ut som bok kommer den bli inte bara en försäljningssuccé utan också något mycket större än så: den mest gripande bok som skrivits om att ha cancer.

    Tänker på dig.

    SvaraRadera
  53. *kramar om* och hoppas att det fanns något som skulle kunna blåsa bort det onda så att du kunde överleva infernot inom dig...

    SvaraRadera
  54. Så himla klok och smart.

    Du är minsann inget offer Kristian Gidlund. Döden må kanske ha stark fördel till schack matt framöver... men än finns det tid för fler drag och SOM du väljer dina drag! , jag önskar jag hade en bråkdel av din begåvning. Kristian, jag beundrar dig som ingen annan.

    Åh vad jag önskar att jag fick känna dig på riktigt. Jag hoppas hoppas hoppas på mirakel för din skull.

    Förvalta makten väl.

    SvaraRadera
  55. vilken cliffhanger............KRAM TILL DIG

    SvaraRadera
  56. Din prosa är av första rangen, vet du det?

    SvaraRadera
  57. Ooh så bra uttryckt!

    Hänger mer än gärna på dessa rader..tänk vilken enorm energi vi alla har här tillsammans och som vi så innerligt vill dela med oss av..

    Vill säga Hokus Pokus Fillejokus till dig Kristian vart du än vandrar din väg..

    Madeleine (ExDalkulla och Vasastadsbo)ännu ett inlägg idag.

    SvaraRadera
  58. Som vanligt när jag läser det du skriver så står håret rakt ut på armarna. Ditt sätt att berätta på är helt jävla fantastiskt, men det är inte så kontigt med tanke på att du gett allt för att lyckas med det :)
    Du är en remarkabel människa Kristian Gidlund.

    SvaraRadera
  59. Som jag ser det, är du framförallt den modigaste. På många sätt.

    SvaraRadera
  60. ... och du vet hur man hanterar trumpinnarna och du använder din penna på det allra bästa sätt någon kan göra.

    Hoppas nu du finner miraklet också.

    Hoppas verkligen det så vi får fortsätta se dig leka med både dina trumpinnar och din penna för du gör det så bra.

    Hoppas!

    Varma hälsningar från Nina

    SvaraRadera
  61. Läser och läser och fascineras av ditt språk och ditt sätt att beskriva känslor, drömmar, möten med människor och stunderna med dig. Du är redan en hjälte, precis som andra skrivit, som genom att du delar med dig gör att andra kan omvärdera sitt liv och göra bättre. Du lyser klart!

    SvaraRadera
  62. Fina Kristian från Kvarnsveden.
    Du berör som ingen annan. Väcker tankar och känslor. Gör skillnad.
    Tack för att du delar med dig. Det är stort. Mäktigt.
    All styrka och värme till dig och dina nära. Önskan om mirakel.
    <3 från Kvarnsveden

    SvaraRadera
  63. Kristian! Här har du en hel armé av krigare på din sida. Vi är med dig!

    Elisabeth

    SvaraRadera
  64. Du har räddat min dag. Massor av kramar till dig fina kämpe. <3<3<3

    SvaraRadera
  65. Vilken kraft Kristian du har, jag tror på den!!!
    Håller på dig i alla väder!

    SvaraRadera
  66. Vilka rubriker du skulle skapa - Hjälten Kristian stoppade misshandeln, men strök med själv!... Så valde Kristian sin sista strid!... Räddade en annans liv för sitt eget!...
    När vi står där framför löpsedlarna och gråter, så står du bakom och ler. En stolt riddare!

    Superduperkram!

    SvaraRadera
  67. Tack Kristian,för allt du delar med dig.

    Du är enorm. Du berör oss så mycket.
    Hoppas på mirakel.

    Siv 63 Åke 67

    SvaraRadera
  68. Jag fick gåshud när jag läste sista meningen.
    Skriv Kristian, skriv, skriv, skriv...Det känns som om du kan få oss att se igen med dina ord.
    Skriv om sanningen och få oss att gå rätt väg igen!
    Sanningen är det farligaste svärdet mot ondskan!
    Gunilla

    SvaraRadera
  69. Kristian..
    Återigen griper dina ord tag i mig.
    Ruskar om mig. Ger mig käftsmällar.
    Men samtidigt styrka.

    Jag förundras över att jag inte grät den här gången när dina ord nådde mitt medvetande. Varför inte?
    Varje ord av dig har etsat sig fast i mig.
    Varje mening har haft en betydelse och varje inlägg har varit oändligt starkt, vackert, gripande in i hjärtat.

    I början när jag läste dig så grät jag ohejdat. Snörvlade, hulkade och levde din smärta.

    Jag känner lika starkt nu men ändå inte.
    Det är svårt att förklara men jag berörs oerhört fortfarande. Och din berättelse stannar kvar. Dina ord gör skillnad. Dina meningar betyder något för mig.

    Men gråten är borta.

    Tack och åter tack för att du berättar om dina drömmar för oss så att vi kan förvalta dom.
    Tack för att du visar oss vägen så att vi hittar till det som är det väsentliga.
    Att du hjälper oss att hitta det inom oss och i våra liv som verkligen spelar någon roll.

    --- KRAM --- /Thorun

    SvaraRadera
  70. Fantastiskt skrivet <3

    SvaraRadera
  71. Tack för att delar med dig av dina berättelser tankar och drömmar. Du är en fantastisk berättare som beskriver saker på ett så gripande sätt.

    Ta hand om dig!

    Styrkekramar Elli

    SvaraRadera
  72. Fina Kristian, jag är inte troende men nu ber jag om ett mirakel. Käre gode Gud, om du finns låter du Kristian vara kvar med sina nära och kära amen.
    I morgon vill jag att du skriver att du känner att det vänder till det bättre. Om det skulle hända har Gud Fader fått en ny lärjunge i form av mig. All styrka till dig Kristian.
    Kärlek i massor från Inger

    SvaraRadera
  73. Det är ju precis det du gör!!!

    SvaraRadera
  74. Vilken otroligt stark och härlig människa du är! Du gör verkligen skillnad för många av oss. Du är fantastisk, Kristian Gidlund. Hoppas och önskar att om mirakel kan ske, så sker det för dig! Kramar om <3 //Nettan

    SvaraRadera
  75. Kram på dig du krigare, vars ord berör djupt in i märgen. Ber om Guds frid över dig o tror på ett himmelrike där inga tårar och smärta längre finns.

    SvaraRadera
  76. All kärlek till dig Kristian.

    SvaraRadera
  77. Snälla, kan du inte försöka resa till John of god i Brasilien??? ... Du förlorar ju inget på det, mer än kanske en för jobbig resa dit. <3 <3 <3... Men tänk om miraklet kan ske där då??? ÅK DIT. Kramar Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. ... DU säger ju att du är en målsökande missil - du måste söka alla vägar. Även om det känns otroligt? Tänk om... ÅK DIT. Vad förlorar du på det??? Kram igen och igen. // Anna

      Radera
    2. ÄNNU ett tips är HIPPOCRATES HEALTH INSTITUTE I FLORIDA. De tar emot varje vecka på kort varsel. Själv har jag just tackat nej till fler cellgifter mot min cancer, och reser dit. Kroppens CELLER behöver uppbyggande LEVANDE NÄRING med mera. Många "mirakler" har skett där, mycket högt, välutbildad personal, läkare, experter på många områden. Svensk anknytning. Må LIVET i DIG SEGRA KRISTIAN!

      Radera
  78. Om du behöver en häst till din strid kan du få låna min, förvisso inte en blek hingst, men väl en brun valack. Något snubbelfotad men i strid med fienden nog den snabbaste och ärligaste och modigaste.
    Jag tror han skulle älska dig.
    All respekt och kärlek till dig, du bara är så fantastisk. Kramar från Ellen

    SvaraRadera
  79. "Jag hoppas på något oförklarligt. På mirakel. Jag hoppas så att hjärtat brister."

    Jag med.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag med. Varma kramar från Emilie på Eriksbergspiren <3

      Radera
    2. Jag hoppas också, så in i bängen!

      Radera
  80. Många många varma kramar till dig Kristian, hoppas att natten blir god.

    SvaraRadera
  81. Gör det igen! Kämpa så in i helvete för att nå dit du vill! Vi är många, många i din armé och med dej som ledare krossar vi fienden! Du fixar även detta Kristian!
    I believe in miracles, I believe in You!
    All kärlek och styrka från en kulla

    SvaraRadera
  82. Tänkte på dig när jag lyssnade på Bob Dylan's " Every Grain of Sand " , min vackra dotter finns under granarna , född 83 , dog i mars 2005 , en underbar flicka. Du äger språket! Annas mamma

    SvaraRadera
  83. Ja, Kristian du skriver som ingen annan..De är enastående. Tack för att du är du och för att du hjälper så otroligt många vakna upp i komfortdvalan och se livet. Jag önskar dig allt gott. Det är som mörkast innan det ljusnar.

    SvaraRadera
  84. Mirakel och oförklarliga saker har skett tidigare och kan göra det igen, Kristian. Om du bara orkar: fortsätt kämpa, fortsätt drömma och fortsätt hoppas!

    Dina inlägg berör mig och många andra på djupet. Dina klarsynta, ärliga tankar om livet skrivna i skuggan av döden är smärtsamt vackra att ta del av och rör mig ofta till tårar, men denna gång smyger sig av någon anledning också ett leende på inombords. Ett leende som framkallas av en plötslig känsla av nytt hopp. Striden kanske trots allt inte är slut, Kristian! Mirakel sker . . .

    Jag önskar så innerligt att läkarna och alla som följer dig och din kamp mot cancern en dag stumma av förundran kommer att få läsa dina vackra rader om det som vetenskapligt är oförklarligt . . .

    Styrkekramar från Kvarnsveden!

    SvaraRadera
  85. en ilsken jävel dök upp - den satt fint på sadeln den!
    du behöver inte leva upp till bilden av en ljusgestalt, det ansvaret bör du slippa
    att visa din ilska för oss - det är stort och naket och mycket mycket modigt

    respekt!





    SvaraRadera
  86. Du är så fin. Så fin.

    SvaraRadera
  87. Kristian!
    Du vet väl om att du är värdefull
    Att du är viktig här och nu
    Att du är älskad för din egen skull
    för ingen annan är som du
    (ord fr en vacker psalm)
    Så sant det är,för oss som följer dej är du den som gör att vi ser tacksammare på livet o det vi har omkring oss.
    Dina ord,drömmar o strider som du du kan beskriva på ett sånt sätt att du får oss alla att med ännu större kraft strida med dej i din armè. Kanske vi vinner när vi är så många.
    Önskar dej en god natt med nya drömmar o seger över fienden

    SvaraRadera
  88. Tack för att du skriver. Vackert, spektakulärt och naket. Kram och styrka...

    SvaraRadera
  89. Nej, du behöver inte använda situationen till något annat. Det är fullt tillräckligt att befinna dig där du är. Det är nu du ska vara fullständig egoist. Kram!

    SvaraRadera
  90. Kristian! Till Dig det bästa av vär(l)dar, vilket Du än bestämmer dig för. Du har tagit plats i så många hjärtan, Du finns och så kommer det att förbli. Oavsett utgången av din kroppsliga sjukdom. Önskar Dig ännu en god natt./Marina

    SvaraRadera
  91. Hej Kristian! Läser du inläggen här? (kanske skriver jag bara rakt ut i luften?)Hur som helst; som du säkert förstått når du en hel massa människor med dina ord. Och du berör. Och du gör skillnad. Och din blogg får mig att våga tänka på min egna relativt snara död. För det vill jag tacka dig.Och gripen av dina ord som jag är skulle jag vilja pusha dig till en sak som grundar sig i att jag önskar att människor även senare ska kunna följa dina tankar; jag vill att dina ord kommer ut och hoppas att du ger ut dom i bokform.(känns riktigt konstigt att pusha dig till nåt sånt, men känns ännu konstigare att inte göra det eftersom jag vet hur mycket du berör).
    /Jagsitterpåförstaparkettnärdugörslarvsyltaavcancerjäveln-Elin

    SvaraRadera
  92. Dina ord berör som alltid... Fortsätter hoppas på mirakel för dig att du ska kunna gå ut som vinnare ur alla dessa ronder med den här jäkla cancern. Dina ord blir aldrig bortglömda. Styrke Kram fortsätt kämpa // M

    SvaraRadera
  93. Mia mitt i natten igen.
    Tack för det du skrev idag...kriga ner den där satans cancern, om det nu bara är för en stund...ge den en rackarns match! Du e bäst!/Mia

    SvaraRadera
  94. Kristian Gidlund du är en äkta krigare. Så in i helvete.

    SvaraRadera
  95. Då känner du inte många! Du är inte farlig! Inte ens för dej själv! Du är fantastisk!
    Vi är många i din armé, vi är många som tågar bakom dej i din strid! Men tyvärr har cancerdj-vuln så många som ligger i bakhåll, slår man ner ett angrepp så dyker de upp nån annanstans å går till anfall...Men vi är med dej i varje strid! <3

    SvaraRadera
  96. Det absolut farligaste/modigaste en människa kan göra är att påverka andra människors liv...
    Du ändrar med dina ord min syn på livets värde och
    det gör dig till en av de farligaste människor JAG känner till...

    SvaraRadera
  97. Det räcker med att bara vara DU, tycker jag.
    Det är du som är hjälte här.
    Du, får oss att vilja bli bättre människor. Det , är stort. Riktigt stort.
    För varje steg och andetag du tar, så är vi med dig.
    Och viker inte från din sida.
    * Kramar om Dig *

    SvaraRadera
  98. All kärlek till dig!

    SvaraRadera
  99. Mirakel finns! kram

    SvaraRadera
  100. Tycker om din ton.
    När du inte längre är har vi dina ord.
    Tack.

    SvaraRadera
  101. Jag önskar så , att när sorgen efter din bortgång stillats en aning, att någon av dina kära tar till vara på ditt bloggskrivande och får det publicerat! Dina ord är nakna , ärliga och ditt berättande är ömsom rått, ömsom lent som bomull.
    Dina ord är som den vackraste poesi trots den grymhet de berättar!
    Trots att du för mig är en total främling så önskar jag dig ett mirakel! Har själv på nära håll blivit varse om att mirakel kan hända!
    All kärlek till dig!
    Kram!

    SvaraRadera
  102. Fyfasen vad jag jämt varje dag, varje minut hoppas på ett mirakel för dig. För du om någon i hela världen förtjänar det verkligen.

    SvaraRadera
  103. Wow, Kristian. Du skriver så fantastiskt bra. Jag är alldels betagen i dina ord. De förför mig, berör mig. Kram och styrka till dig

    SvaraRadera
  104. Du vackra varelse. Du med ordets och kärlekens gåva. Ingen har någonsin berört mig på det sättet du berör mig på. Ingen text har någonsin skakat om mitt inre så kraftfullt som dina texter gör. Du ruskar hårt om mitt hjärta samtidigt som du tryggt kramar om det. Jag tänker på dig Kristian och jag ska fortsätta tänka på dig. Jag ska tänka på hur du för alltid kommer vara den som får mig att hålla hårt om mina drömmar och inte släppa dem lättvindigt när den brutalt realistiska omgivningen pockar på. I mina tankar ska du vara min ledstjärna i mörk ovisshet. Min mjuka livboj i uppgivenhetens rasande hav. Och för det kära Kristian, kommer jag vara dig evigt tacksam för. Jag önskar det fanns något jag kunde göra för dig! Jag önskar dig all lycka och kärlek. Många, många varma kärleksfulla hälsningar!
    /Sofie"Jojja" Jonsson.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, mitt i prick.. liknande tankar och känsla har jag, som jag inte lyckats sätta på pränt. Sitter här och nickar o tänker "så är det"..

      "min mjuka livboj i uppgivenhetens rasande hav".. såå fint skrivet.. <3 Tack!

      Radera
    2. Tack själv för ditt fina, fina svar! Jag hoppas allt går väl med dina drömmar också. Kram!

      Radera
  105. Okej, nu så. Jag har påbörjat kommentar efter kommentar under flera veckors tid. Och jag förstår inte varför jag bara skjuter fram det hela tiden. Egentligen vet man kanske inte riktigt vad man ska säga. Men hur jäkla svårt ska det va..

    Jag vill bara lämna ett litet fotspår hos dig och berätta att dina texter går rätt in i märgen. Dina ord om alla tankar och känslor. Men mest om de barn du aldrig kommer få.. Jag har själv en son på snart 3 år och jag önskar att alla skulle kunna få uppleva känslan av att vara förälder. Du har påverkat mig i min vardag vid flera tillfällen och mest i situationer tillsammans med min son. Jag imponeras verkligen av dig, du är otrolig.

    /Emma Hermansson

    SvaraRadera
  106. Såg en man som delade med sig av sitt öde i "Efter 10". En man som du med obotlig cancer. I hans huvud finns en tumör som med operation kunde avlägsnas till hälften men andra halvan finns där. Som en tidsinställd bomb. Han har skrivit en bok där han med humorn som verktyg försöker hantera detta fruktansvärda. Han pratade, i programmet, om att man måste bestämma sig för att leva. Att vi kan styra mycket med enbart vilja och tro visar alla fall av placeboeffekt. Han berättade att han under strålningen såg i sitt inre hur strålarna dödade delar av tumören. Liksom aktivt deltog med tankarnas kraft. Boken heter "Strålmannen" och mannen var läkarstuderande när tumören upptäcktes.

    Min stress och oro kring denna vidriga sjukdom har spökat i min kropp. Jag kan framkalla stressymtom bara genom mörka tankar. Läpparna börjar pirra och domna. Allt snurrar som om jag befinner mig ute på ett stormande hav. Det värker och ilar i kroppen. Men det sägs att jag är frisk nu, så måste försöka lita på det. Någon sa att har man haft cancer en gång så blir man aldrig riktigt frisk igen. Du blir påverkad för resten av livet. Så är det verkligen.

    Älskar orden "Jag hoppas på något oförklarligt. På mirakel. Jag hoppas så att hjärtat brister." Snälla vackra människa, lova att du inte slutar hoppas. Lova!

    SvaraRadera
  107. Dina ord vänder ut och in på vad det är att vara människa. Om nu "hela soppan" inte är ett mekaniskt själlöst klockverk så finns det en mening med allas liv och hoppet är det sista som överger människan.

    Vårt allas hopp som följer din blogg är att ditt liv genom ett mirakel skall fortleva - du levnadsglada och viljestarka människa.

    Sänder ut en stark och innerlig önskan att det verkligen skall bli så!

    SvaraRadera
  108. Kristian fina du,

    Dina så starka ord berör oss på olika sätt, din styrka att använda ordens kraft får oss alla att känna så mycket värme o kärlek men givetvis även en stor sorg.
    Att vara en så stark ”talare” som du är Kristian, är det inte så ofta man "möter" eller ser i livet.
    Du sammanför så många människor och vi är din armé i kampen emot din cancer eller åtminstone med dig i den kamp du nu utkämpar.
    Jag som rent allmänt inte brukar läsa bloggar eller så, tog upp din sida igen på mitt arbete igår, med en viss oro kan jag tillägga... att se ett nytt inlägg från dig gjorde mig så glad, en sådan styrka trots den kamp du går igenom. Känner mig privilegierad att få läsa de så välskrivna och berättande raderna, även om jag gör det med stor sorg för ditt livsöde och den kamp du nu genomgår. Känslan av denna enorma styrka som jag tycker du besitter och den kämparanda du ger oss alla genom dina inlägg, ger en smula hopp om en en ljusare framtid och kanske, kanske kan du klara av ännu denna strid.

    Du skriver:
    ”Jag hoppas på något oförklarligt. På mirakel. Jag hoppas så att hjärtat brister”.

    Vi hoppas, vi önskar att ett mirakel ska ske

    Kram, fina du
    Maggie

    SvaraRadera
  109. Hej!

    Såg just avsnittet (Annas eviga) med dig på SVT-Play.

    Programmet/du påverkade mig starkt.

    Är grymt imponerad av din verbala förmåga, din personlighet och framför allt din stryka. Jag är så glad för att det finns människor som du på vår jord - människor som du gör ett avtryck som kvarstår.

    Tack för att du finns!

    Hälsar Jonas

    SvaraRadera
  110. Helt tagen, finner inga ord. Älskar din blogg. <3

    SvaraRadera
  111. Kristian, jag sätter mig gärna på hästen och rider med dig i fighten. Jag är övertygad om att vi blir många i din armé. Lotsa oss rätt så ska vi kämpa så mycket vi kan för att få se din fiende falla.
    Stor varm kram från Kvarnsveden

    SvaraRadera
  112. Det sägs att dem modiga dör bara en gång, dem fega tusen gånger varje dag,.är det innebörden av vad du vill säga?
    Mirakel kanske finns, livet finns och döden, vilken av dem är den svåra biten har jag ingen aning om. En polare, en som var rätt så sarkastisk av sig, dog för några år sedan av skador han fick i en krasch under en hojtävling. Innan han dog så pratade jag en hel del med honom, frågade om han var rädd att dö,.svaret var: Jag vet inte, jag har aldrig dött tidigare. Så är det kanske, man ska vara rädd för det som man känner till, inte för det man vet ingenting om. Ha det.

    SvaraRadera
  113. En sak till,.alla dem anonyma här, som en spökarme som du har kommandot över, massa ord men osynliga, jag undrar vad dem är rädda för? Den gamla, hederliga närhetsfobin som regerar i Swedala, att vara frikostig så länge det inte kostar mer än några ord,jävligt konstigt, människokärlek är ju så mycket mer än anonymitet i nätet tycker jag,.man vad vet jag. BL.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För mig är omtanke ock kärlek.kramar och fina ord från vänner ock släkt.sms mail ett leende på bussen.och om jag hade något viktigt att berätta .Och människor skulle vilja lyssna och skriva fina kommentarer och även anonyma så tror jag inte det ena utesluter det andra alla fall inte i min verklighet /Susan.

      Radera
    2. Jag är inte rädd för någonting, just. Inte närhet, i alla fall. Kanske för att bli ensam ...
      Jag läser här nästan varje dag. Ibland för att jag verkligen undrar hur det går för Kristian. Ibland för att läsa andras kommentarer. Ibland för att jag behöver skakas om i mina grundvalar och påminnas om livets kärna.
      Jag har skrivit kommentarer med namn, men också anonymt. Jag tycker inte alltid att min person är så viktig.
      Att hämta energi här kan väl knappast vara ett "sämre" ställe än någon annan stans? Jag tar med mig mycket härifrån ut i det verkliga livet.
      Tack för allt som skrivs här. Det får mig att reflektera, reagera och bli en bättre människa.
      / Anneli

      Radera
  114. Kristian, hoppet är det sista som överger en människa. Fortsätt tro och hoppas att mirakel kommer att ske. Det kommer jag att göra. Jag önskar dig styrka och kraft att bekämpa cancern och stå segrande i striden, såsom du gjorde i din dröm. Varma hälsningar till dig fina Kristian. N.B

    SvaraRadera
  115. U are my hero! <3 /Lotta

    SvaraRadera
  116. Kristian vi är med dig alltid och vi bär med oss ditt budskap. Tack för att du får mig att inse vad som är viktigt, en sömnlös natt med två oroliga små som knuffar och stöt min sömn blir oändlig tacksamhet över att få vara mamma och ha två små som stör min sömn. Tacksamhet över att leva, tacksamhet över att få vara förälder, tacksam över varje stund med mina nära och kära, tacksam för nuet. Jag är dig evigt tacksam Kristian. behövde dina ord för att vakna upp och se vad som är viktigt. Vi är många som påverkas av dina ord och tänker på digmoch är med dig i tankarna hela tiden.
    Kärlek och kraft via cyberrymdenferm till dig och Borlänge,Terés

    SvaraRadera
  117. Hej Kristian!
    Har inte skrivit förrut till dig, men går in och läser din blogg då och då. Har fastnat kan man säga, såg dig på TV´n och känner med dig.
    Jag kände bara att jag ville ge dig en STOR KRAM!

    SvaraRadera
  118. Du segrar. Oavsett. Vare sig du lever eller dör. Det här är mycket större än så.
    Behöver nog inte säga mer.
    Kärlek från Karin ♥

    SvaraRadera
  119. Kristian,jag önskar dig en "Fridfull" adventshelg.
    Kram.

    SvaraRadera
  120. Dina ord, Kristian - dina ord

    SvaraRadera
  121. Kristian, du fina manniska.. Jag vet att du ar starkare, battre och sa grym!! Den har forbannade ondskan ska inte vinna! Du inspirera sa manga! Jag har sjalv kampat mot vad som for mig ar 'the she wolf'. Hon vinner fan inte over mig! Och inte fasen ska hon vinna over dig heller! Jag tror pa dig.. Vi har aldrig traffats och kommer nog inte gora det heller, men du kommer alltid finnas i mina tankar! Puss!

    SvaraRadera
  122. Din odödliga själ är på väg till stjärnorna i full galopp. Lev Kristian, lev och skriv, utan smärtor.

    Tack i all ödmjukhet

    Tant 60+

    SvaraRadera
  123. Du fine Kristian, jag kommer aldrig någonsin att glömma dig!!
    Styrkekramar

    SvaraRadera
  124. Du rider framför oss. Oss alla. Jag fick också kallelsen - en diagnos. Men den vilar ännu stilla. Följer dig hela vägen.

    SvaraRadera
  125. Önskar Dig ännu en god natt, helst utan smärta. All kraft till Dig./Marina

    SvaraRadera
  126. Du skriver så vacker. Det gör ont att läsa din blogg för att det är så naket och du berör mig. Jag önskar jag hade ett magiskt trollspö och kunde ställa allt till rätta. kram/ Cecilia

    SvaraRadera
  127. Fy fan vad jag önskar att jag kunde göra nåt åt din vidriga situation! Jag hoppas innerligt att tankarna, förhoppningarna, kraften och kärleken som finns här gör skillnad. Det måste de göra. Måste, måste, måste. All min tro, hopp och kärlek till dig. Och störst av allt är kärleken.

    SvaraRadera
  128. Önskar att cancer inte fanns och att du får leva länge. Hatar cancer... Kämpa på Kristian! Vi har aldrig träffats men jag känner för dig och de dina ändå. Dina ord har verkligen 2fångat" mig...du skriver fantastiskt! :) Finns saker jag skulle vilja skriva men nä, kan det inte...

    SvaraRadera
  129. Jag vet ingen som kan skriva så fantastiskt som du kan. Likt en konstnär målar du livet i all världens nyanser, skrämmande, berörande, vackert och känslosamt på en och samma gång. Jag önskar jag fick lära känna dig, du underbara medmänniska. Du har förändrat mitt sätt att se på livet!

    SvaraRadera
  130. Med dina ord blir jag allt mer ödmjuk för livet. Trots att jag blir enormt berörd och drabbad, så känner jag ett stort behov av att följa dig.
    Besökte ett barnsjukhus idagarna, för att hälsa på en liten flicka som väntar på att änglarna ska sjunga hennes sista vilosång. Sjukhuset var pyntat av julstjärnor och den vackra stämningsfulla musiken fyllde hela huset av toner, känslor och värme.. Samtidigt som det var så otroligt sorgligt att dela denna stund med dessa barn och ledsna föräldrar, så är jag oerhört tacksam att jag fick vara en del av det. Döden är så nära för många av dessa barn, men ändå finns det utrymme för lek och glädjeämne. Så levande!
    Tack för att du får mig att stanna upp och inte låter livet skynda iväg!

    SvaraRadera
  131. Den vackraste pennan sitter i din hand.

    SvaraRadera
  132. Kristian fina människa. Jag vill ännu en gång tacka dig för att du har öppnat mina ögon. Tack vare dig tar jag tillvara på dem små stunderna i livet på ett helt annat sätt.

    Istället för att jobba hälsade jag på mina gamla föräldrar idag. Jag gick på en kort promenad med min pappa. Sedan satt vi alla tre runt den öppna spisen och pratade lite om allt möjligt. Den stunden med mina föräldrar är värt mycket. Jag kommer att tänka på den stunden och förhoppningsvis flera sådana stunder när mina föräldrar inte är kvar i livet. Jag känner glädje över att jag får uppleva dessa fina stunder med dem.

    Jag önskar dig många fina stunder med dina nära och kära. Jag ber om mirakel. Varma hälsningar till dig. N.B

    SvaraRadera
  133. Jag tänker på dig varje dag och du berör mig med dina texter. Många kramar

    SvaraRadera
  134. Har inte läst alla kommentarer så jag vet inte om någon skrivit om det än, eller om du ens själv läser kommentarerna du får. Men kolla upp C. G. Jung, och det omedvetnas arketyper. Det är ett mirakel som sker i dina drömmar, så starkt symboliska de är, och så kraftfulla, när de lyckas tränga igenom allt och nå fram till någon som slutat drömma.

    SvaraRadera
  135. Minnesord till min älskade dotter ; där du är finns jag / där jag är finns du / vi är alla i varandra

    SvaraRadera
  136. Håller med om tidigare inlägg att dina drömmar antagligen kan förstås mot bakgrund av din situation. Jag föreställer mig också att din situation ibland oundvikligen leder till känslor av aggression också. Det är inte konstigt. Måste även vara otäckt att känna hur du liksom försvinner in i ett skuggland på väg mot något annat än livet, som du beskrev tidigare. Vi hoppas intensivt tillsammans med dig på det där miraklet och önskar att du skulle slippa känna den förlamande tröttheten och alla obehagliga symptom som dyker upp överallt i dig.

    Det gav rejäl utdelning att du målmedvetet och seriöst satte dig in i de kunskaper som krävs för att bli en bra trummis. Jag lyssnar ofta på dina vänners tidiga låtar. Vilken energi och livslust det är i musiken, och inte minst i "trummandet". Samtidigt vågade ni göra stillsamma, nästan drömmande och oändligt vackra låtar som man inte hörde så ofta på era konserter. / JJ

    SvaraRadera
  137. Lyssnar på musik, tänker på dig, tårarna rinner...Du är så fin Kristian och ger så oerhört mycket av dig själv, fantastiskt på många olika vis. Jag vill inte att du ska ha ont och tröttheten måste vara oerhört jobbig, och ändå kan du skriva så fantastiskt. -
    Jag är ett stort fan!
    Styrkekramar

    SvaraRadera
  138. Kristian tänker på dig och hoppas hoppas på ett mirakel.
    Styrkekramar och kärlek

    SvaraRadera
  139. Hej igen! Gunsan här.
    Kristian - så sant - gör något som du aldrig har gjort. Vad har du att förlora? Tänker själv så ofta.

    Jag tror vi kan göra stordåd - när vi inte har ngt att förlora - för då ger vi allt utan rädsla eller hämningar.

    Visst vi ansvarar för våra egna liv! Men Kristian
    - stanna upp ändå. Jag ser något - vet inte vad....
    Tankar till dog från mig. Gunsan - en vän på vägen.

    SvaraRadera
  140. Kristian! Jag önskar Dig en god natt utan smärta och mardrömmar. Imorgon är en annan dag./Marina

    SvaraRadera
  141. Det du ger kommer att bestå. På fler än ett plan!

    SvaraRadera
  142. Inget öga är torrt...inget hjärta är oberört av dina ord Kristian <3 Marie

    SvaraRadera
  143. Tänker på dig! Hang in there fina du!

    SvaraRadera
  144. Nä...häng inte in there - om du inte vill. Ingen mer än du kan avgöra när du når gränsen för vad du kan/vill/orkar. Om livet inte har tillräckligt att ge för att uppväga det svåra och smärtan, och om man vet att det bara kan bli sämre finns Men låt dem du älskar vinka av dig!

    SvaraRadera
  145. Gud. Jag hoppas o ber. Fokuserad energi kan försätta gränser.

    Låt oss bestämma att DU i denna tid ska vara vägvisaren till läkning genom fokuserad tanke!

    Önskar och ber. Tydligt.

    SvaraRadera
  146. Kristian! Idag har jag tänt ett ljus särskilt för dig.
    Kyrkan var fylld med människor och jag kände både förväntan och vemod inför den adventstid som väntar.
    Jag önskar så att ljuset och värmen från alla oss som tänker på dig och ber för dig når ditt hjärta.
    Varma hälsningar från Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var fint Karin, så känner och önskar jag också!

      Radera
  147. I Saw An Angel In The Marble And Carved Until I Set Him Free *
    Michelangelo

    SvaraRadera
  148. Livet Har Frusit Ut. Men Vi Har. Fantasin. In The. Never Ending Story. It Can Take Us Anywhere.

    The Imagination Is Man's Power Over Nature *
    Wallace Stevens

    Keep Dreaming.

    X

    SvaraRadera
  149. jag hoppas också för dig ! med hela min kropp och hjärta ! Min mamma blev tagen då borde en få stanna och det skulle gärna få bli du då <3

    SvaraRadera
  150. Det är bra Kristian! Visa den där j-a cancern att den mött sin överman. En stridslysten mas, och inte vilken mas som helst utan Kristian Gidlund !! Du har en hel arm'e av läsare som ställer upp bakom dig. Let's go!!!

    SvaraRadera
  151. Oavsett vad som händer och vilken väg du väljer så önskar jag dig all lycka och jag vill verkligen tacka för att du så öppet delat med dig av dina tankar och känslor <3

    I wish you all the courage you need to follow maybe not your heart, but your head...

    SvaraRadera
  152. Finaste Kristian! All kraft och styrka till dig. Hoppas så mycket att du får uppleva miraklet. Fortsätter att be till Gud för dig. Styrkekramar till dig och din familj��

    SvaraRadera
  153. Jag skulle önska att vi alla följare skulle göra som myskoxarna. Dom ställer sig i en ring kring sin kalv men huvudena utåt för att se till att det onda inte kommer åt kalven - och den kalven är du Kristian.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken fin och rörande bild. Så vill jag stå!

      Elisabeth

      Radera
  154. Sitter och lyssnar på http://www.youtube.com/watch?v=I6TKyz-MkvM, tänker alltid på dig och din blogg när jag gör det. Jag hoppas att dina tänkvärda, berörande texter får leva vidare till framtida generationer och inspirera andra till storverk, såsom Frödings dikter gjort!

    Varma kramar från ett infruset Stockholm!

    SvaraRadera
  155. Hej Kristian!

    Jag är vän med din vän Lars.

    Har bevakat din svåra kamp från första början.

    Hoppas det finns en himmel och att vi där träffas.

    Själv halv-mas, far min från Borlänge.

    JAG LOVAR ATT VI SKULLE HA DET ROLIGT DÄRUPPE, I EN ANNAN DIMENSION.


    DU BESTÄMMER NATURLIGTVIS ÖVER DITT EGNA LIV. EN COCKTAIL PÅ OXY ELLER ANDRA TUNGA MORFINPREPARAT, GÄRNA I KOMBO MED ROHYPYNOL. De är var persons rätt att stillsamt och utan plågor få somna in......... Har varit med om detta i i min närhet och tycker personligen inte det behöver ske på ett sjukhus. Själv sätt plågorna försvinna från deras ansikten när de somnar in och själen far vidare.

    MVH
    Mattias

    SvaraRadera
  156. Hej Kristian. Jag önskar samma som Ulrika ovan. Jag önskar att man kunde slå en järnring runt dig och skydda dig mot allt ont. Tyvärr är vi maktlösa fastän viljan är så stark. Jag tänker ofta på dig och undrar hur du har det. Jag ber om mirakel och att du slippa smärtan. Varma hälsningar. N.B

    SvaraRadera
  157. Hej Kristian!

    Har följt din blogg men aldrig satt ner några ord till dig.
    Detta är en underbar sång för både dig & dina närmaste.
    Ta hand om dig!
    / Ulrika

    Jag ser att du är trött,
    men jag kan inte gå
    alla stegen för dig.
    Du måste gå dem själv,
    men jag vill gå dem med dig.
    Jag vill gå dem med dig.

    Jag ser att du har ont,
    men jag kan inte gråta alla
    tårarna för dig.
    Du måste gråta dem själv,
    men jag vill gråta med dig.
    Jag vill gråta med dig.

    Jag ser du vill ge upp,
    men jag kan inte leva
    livet för dig
    Du måste leva det själv,
    men jag vill leva med dig.
    Jag vill leva med dig.

    Jag ser att du är rädd,
    men jag kan inte gå i
    döden för dig.
    Du måste smaka den själv,
    men jag gör död till liv för dig.
    Jag gör död till liv för dig.
    Jag har gjort död till liv för dig.
    Jag har gjort död till liv för dig.

    http://youtu.be/qYnzDqJqGwM

    Björn Eidsvåg Eg ser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ooh så vacker och såå sann..precis som Kristian såå sann..

      Madeleine (Vasastadsbo)

      Radera
  158. Kärlek och respekt till dig Kristian <3

    SvaraRadera
  159. Dina texter gör mig stum, förtvivlad, stark. Jag är 17 år och fick veta att jag hade cancer för 2 veckor sedan. Jag är långt ifrån din situation, men den styrka du visar i dina texter hjälper mig att se framåt.
    Jag finner inte dom rätta orden. Fan, jag vill att du ska leva. Tack för för din styrka! / Tone

    www.nattstad.se/tonis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Tittade in på din blogg.
      Håller verkligen tummarna för dig också!
      Hoppas allt går bra.

      Kram Christina

      Radera
  160. Du har visst saker att förlora. Du har minnet av den du var. Den du är. Den du alltid kommer att vara. De farligaste människorna är inte de som inget har att förlora. De farligaste människorna är de som vet. De som tror att de vet. Vetarna är övertygade och orubbliga. Så känn en trygghet i att inte veta vad som väntar. Tro på att din son väntar på dig. Tro på att det finns en möjlighet att det inte blir svart. Jag tror på dig.

    SvaraRadera
  161. Någon skrev här ovan så träffande: "Du ruskar hårt om mitt hjärta samtidigt som du tryggt kramar om det." Sen jag såg dig i Annas eviga har du varit fast i mitt medvetande. Dina ord var så sorgliga men så vackra och verkliga. Och dina texter är fantastiska. Du har fått mig att känna mig mer "verklig". Och jag vill (och tror mig) fokusera mycket mer på min uppskattning och kärlek till min familj och mina vänner. Men jag tänker också mycket på dig, som jag egentligen inte alls känner, men som jag ändå känner så mycket för. Önskar dig och dina nära så mycket gott det bara är möjligt. Kramar!

    SvaraRadera
  162. Du verkar vara en fantastisk människa!
    /Emeli

    SvaraRadera
  163. Mirakel sker , du är Fantastisk .varje gång jag kollar på stjärnorna ska jag tänka på dig och Låta mirakel ske kämpa <3. /d

    SvaraRadera
  164. Varje dygn, flera gånger, går jag in på din sida och letar efter nya ord från dig.
    När du varit tyst några dagar undrar jag.
    Är du kvar?
    Eller är du hos de andra nu?
    Önskar dig kraft och lugn.

    / Bodil

    SvaraRadera
  165. Kristian. Är du kvar bland oss? Jag tänker på dig. Kram från Elisabeth

    SvaraRadera