torsdag 15 november 2012

Strövtåg i hembygden REVISITED


Sluttningen på andra sidan dalen låg lugn. Varken björn, rå eller människoväsen med hjorthuvuden syntes smyga. I det ömtåliga ljuset skimrade tallarnas stammar som stöldgods. Bergen som avlöste varandra mot horisonten skiftade i grått, blått och svart. I diset syntes de spridda gårdarna långt borta. Här var livet förr ett annat. Försiktigt berättade jag att platsen är en av de vackraste jag vet.
   Jag kallar det här för spökgräs, sa jag och förde handen genom det gula fältet.
   Vi vände om och mot det timrade husets vägg visade sig kyla inte vara någonting mot lust och bultande hjärtan.

Dagen innan satt jag i köket hos en vän i en vacker by vid älvens rand. Trots deras stundande framgångar är de redan upptagna med nästa projekt. Hos dem upphör aldrig kreativiteten. Det inspirerar mig. Tar mig vidare. Jag berättar för dem om en tanke som dök upp när jag såg dem på tv. En tanke sprungen ur storhetsvansinne. Kanske inte så konstigt. Det har jag alltid haft.
   Jag berättade hur jag såg på uppmärksamheten kring det vi håller på med, på våra olika håll. För de har nog aldrig varit större här hemma. I alla fall är det så det känns. Samtidigt har de nog aldrig varit allvarligare, trots sin spontanitet och lekfullhet. För nu står sånger om oroligt blod, ett dödssjukt bröst och befriarens ande i centrum. Samtidigt följer allt fler min kamp.
   Det är som att vi båda dunkar näven i bordet och säger: ”Nu jävlar är det dags att prata allvar”, säger han.
   Och Sverige vill lyssna. Det betyder något.

Dagarna går och jag hittar mig själv, stirrandes ut i ingenting. Hur länge jag har suttit har jag aldrig någon aning om. Tankarna vandrar. I huvudet samsas kaos med tomhet. Och när någon frågar hur jag mår, har jag slutat att ljuga.

Nätterna har varit mina fristäder. Tidigare har jag alltid varit i rörelse. Nu går det inte längre. Därför är drömmarna mitt nuvarande och enda sätt att resa. Men oron är ett svart sot som satt sig i mitt inre. Jag sover några timmar i taget. Vaknar hastigt. När inte morfinet får alla mina sinnen att domna bort i en drömlös dvala, dyker märkliga bilder upp i nätternas mörker.
   Jag ser sex och svek.
   Jag kompar Lil Wayne med Dr. Dre, men drogerna förstör oss.
   Jag dyker upp på en fest. Alla mina vänner är där. På mina axlar sitter min son. Jag presenterar honom – som om det vore det mest naturliga i världen: Lillprinsen av Krusidullien.
   Men drömmarna blir allt färre. Även i vaket tillstånd har de börjat försvinna. Jag har slutat drömma. En av mitt livs största förluster.

En dag hämtar jag Mårten i skolan. Vi åker till strutsarna. Han konstaterar att de har dinosauriefötter. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Sedan fikar vi på kaféet vid vattnet och spanar efter pirater, men vi hittar inga. Efter en stund vill han titta på Jockes grav, så vi åker dit. Sträck av gäss flyger över oss. Det börjar skymma. Mörkret känns friskt.
   Vi åker hem, går ut med hunden och av några boende i byn misstas vi i skogen för vargar. Mårten ser nöjd ut.
   Några timmar senare kryper han ner under en filt, bredvid mig i soffan. Vi kikar på brasan i den öppna spisen. Jag håller i en av hans små händer. Håller om hans huvud. Känner hans tunga andetag. Hans doft. Inser att detta är ett av de finaste ögonblicken i hela mitt liv. Och jag inser att detta är det närmaste ett eget faderskap som jag någonsin kommer att komma. Jag gör allt jag kan för att inte börja gråta. Vill inte förstöra stunden. Vill inte göra honom orolig. Han lyfter sitt huvud mot mig. Ser mina försiktiga tårar. Ger mig en blick som säger att han vet.
   När han har somnat för natten bryter jag ihop i min broders famn. Innan kvällen är slut har jag gråtit mer än vad jag gjort under hela året.
   Utmattningen.

Det är strövtåg som dessa som jag kommer att lämna. Det är från detta som jag dör. Och det sker i ett utdraget nu.
   Så lägg an stråkarna och se.


300 kommentarer:

  1. Du fixar detta. Stor kram

    SvaraRadera
  2. Jag inser när jag läser dina texter att jag inte tar tillvara på allt det fina runt omkring mig fullt ut.
    Mina barn. Mina två tjejer, som är mitt allt, får ofta möta en stressad nyseparerad morsa, sur med iphonen i ena näven och pastasleven i den andra. Väser jaaaa när det kommer en stilla fråga, en fråga som är viktig.
    Skäms. Tänker att jag ska göra det bättre idag.
    Jag tänker på dig och dina texter. Du berör. Tack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har också försökt ta vara på tiden med mina barn bättre. den här bloggen har gjort mig mindre irriterad hemma. Bus och lek är kung. Wordfeud kan vänta tills ungarna sover.

      Radera
    2. Så sanna ord...

      Radera
    3. Jag har oxå slutat säga VÄNTA ,, när barnen ropar eller vill fråga något ,, NÄÄ ingenting är viktigare än HÄR och NU ,, och när jag tittar på mina barn säger jag hur vackra och duktiga dom är och jag kan känna att min kärlek syns i mina ögon på ett annat sätt än förut ,, senaste månaderna som jag läst denna blogg har för alltid förändrat mitt liv ,, och jag lovar dig Kristian jag kommer att förmedla din värme och kärlek vidare till alla som jag möter för resten av mitt liv ,, va rädd om dig nu kram ...<3

      Radera
  3. Varje gång jag hört den spelas så har jag tänkt på dig och din kamp. Vackert och vemodigt.

    Många kramar
    Gabriella

    SvaraRadera
  4. Jag är mållös, har inga ord. Så vackert skrivet..... Du är fantastisk.

    SvaraRadera
  5. Stor kram. Må du känna frid.

    Mippe

    SvaraRadera
  6. Finaste du, all styrka önskar jag dig!

    /kram Cattis

    SvaraRadera
  7. Så underbart vackert skrivet Du måste vara en helt fantastiskt människa. Jag läser ett stycke, tittar ut och ser att det är en solig dag, och tårarna rinner ner för mina kinder. Tack för att du delar med dig.

    SvaraRadera
  8. Jag lyssnade just på den låten och tänkte på dig. Tårarna har inte torkat ännu. Jag tänker också på min far som dog för några år sedan. Han var gammal och hann få många barn och barnbarn. Han var nog den sorts pappa som du kunde bli. Ömsint, klok, glad! Och med ett stråk av vemod och sorg. Allt ett barn behöver!

    Kristian, jag är glad att du skrev idag. Det har varit tomt.

    Du betyder mycket för mig.

    Kram från Elisabeth

    SvaraRadera
  9. En varm omfamning till dej...

    SvaraRadera
  10. Smärtan går att bota, med ångesten är det värre.Hoppas innerligt att du slipper båda.
    Kramar om dig.

    SvaraRadera
  11. Dina ord berör, och hjälper, du gör skillnad!
    Önskar så att det finns något jag kan göra, ge tillbaka till dig.

    Tänker på dig varje dag!
    /Ulrica

    SvaraRadera
  12. Tacksam för livet, dom små stunderna....Vardagen, det är det jag älskar!
    Må du känna frid, det enda jag önskar dig du kärleksfulla människa.
    Stor Kram
    Ulle

    SvaraRadera
  13. Jag är mållös. Vi känner inte varandra, men du har tagit en stor del av mitt liv, min tid och mina funderingar på det mesta i livet. Du anar inte hur du berör, hur du får mig att tänka både en och två gånger på allt. Jag tittar in flera gånger varje dag för att se om du har skrivit nåt mer, och jag har blivit mer och mer orolig för vad jag ska hitta. När du inte hade skrivit på några dagar fruktade jag det värsta. Att det inte skulle finnas nåt mer av dig och dina ord. Att jag skulle mötas av det som du beskriver; att du gett dig iväg till fronten...
    Jag önskar innerligt att det finns något som gör att du fixar det här, men har förstått att det inte riktigt går som jag och alla andra önskar.
    DU är fantastisk som får mig (och mååånga fler) att ta tag i våra liv, att leva när vi kan, samtidigt som du har det så svårt. Jag är mållös.
    All kraft till dig och en stor kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller verkligen med! Önskar dig all kraft! Kram Hilda

      Radera
  14. Idag ska jag säga till alla som jag älskar att jag älskar dem. tack.
    /Elisabet

    SvaraRadera
  15. ❤Tänker på dig❤
    Kram, Annika

    SvaraRadera
  16. Utan att känna dig , så rör du mig till tårar.....Utan att känna dig , tycker jag så mycket om dig.....Utan att känna dig , så finns du så ofta i mina tankar.....

    SvaraRadera
  17. Som vanligt handlar det om stor poesi när du skriver. Jag kan inte hjälpa att tolka energin och kraften i det du skriver som att du ännu är fylld av ork och lust. Det är bra. Jag vill läsa mera och en värld utan Kristian tror jag är en fattigare plats. Sköt om dig.

    SvaraRadera
  18. Alla goda tankar till dig!/Sture

    SvaraRadera
  19. Jag var till kyrkan i den där vackra byn vid älvens rand en söndag nyligen och tog del av premiären för dina vänners fantastiska tolkningar av Frödings texter. Trots deras förmåga att verkligen stå ut och göra avtryck har Infruset ändå liksom blivit din.
    Det sitter ett slags varmt vemod under bröstbenet var gång jag hör någon av låtarna och tankarna går alltid till dig.
    Det gör de ändå, mest hela tiden, men när jag drar upp volymen blir det som en slags omfamning som nästan känns fysiskt.
    Du är en del av mig nu, Kristian. Det är bara så det är.

    Och du är det vackraste jag vet!

    All kärlek och styrka till dig!

    TACK!!!!

    SvaraRadera
  20. Jag blir så orolig när det går för många dagar mellan dina texter.....
    Det känns så bra att få läsa dina texter, det blir lisa för själen.

    Tack! Margareta

    SvaraRadera
  21. Kristian, jag är ett par år yngre än dig och har nu varit nästintill sängliggande pga. sjukdom i närmare sju år. Har mycket ont och är svag. Varje dag försöker jag att fortsätta drömma i alla fall, för jag tror att jag måste det för att orka.
    Att veta att du finns och få ta del av det du skriver, det hjälper mig på något vis. Förmodligen för att jag får känna mig lite mindre ensam om mina tankar. Ditt sätt att skriva är fantastiskt, målande och unikt.
    Styrkekram till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Styrkekramar även till dig ! //Ulrika

      Radera
  22. jag älskar den sången och jag älskar dina texter. Men jag ryser och gråter över att det känns som du ser slutet komma så snabbt. Stora kramar. Kraft. Energi. Allt gott önskar jag dig!

    SvaraRadera
  23. Finaste Kristian, jag hejar på dig. Håller tummarna och hoppas...

    Kramar

    SvaraRadera
  24. Dina texter berör på ett sätt inget annat någonsin har berört mig. Jag går själv igenom en svår depression för stunden, men när jag läser dina texter så stannar min värld till ett par minuter och du får mig att reflektera över varför jag är här. Ditt sätt att skriva på når ut till så många och berör oss alla på olika sätt. Jag tänker på dig och vill komma på något bra att säga, men ibland är livet orättvist. Så. Jäkla. Orättvist. Dina vänners tolkningar berör också, och jag tror de är tolkade med dig i åtanke. Du finns i varje text. Trots att jag inte känner dig så skickar jag dig energi och omtanke. Och tackar för att du får mig att se livet från ett annat perspektiv.

    SvaraRadera
  25. Så vackra kärleksfulla- men ändå så oerhört smärtsamma ord... Värme och kärlek ♥

    SvaraRadera
  26. Kom igen nu! Nu tar du i!

    If u really want something,
    & really work hard,
    & take advantage of opportunities,
    & never give up,

    u will find a way.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men! Vad menar du?
      Att kampen inte är tillräcklig redan?
      Att det skulle vara ett val?
      Frisk eller sjuk?
      Leva eller dö?

      Det känns hårt och orättvist... :(

      Radera
    2. Håller med om att det ovan inte stämmer in på Kristian.
      Det finns många sjukdomar som är orättvisa och
      låt inte den som bär dem få skuldkänslor
      för att de inte gör nog.
      De har nog med sin egen kamp.
      Det lönar sig att vara snäll!

      Radera
  27. Du berör som ingen annan... Även fast jag inte känner dig kommer jag alltid att bära med dig i mitt hjärta... Du kommer alltid att finnas <3

    SvaraRadera
  28. Precis så levande och varma som när ni satt i soffan kommer du alltid att vara för Mårten. Kärleken kommer med tiden att segra över sorgen när din kropp en gång är borta. Ditt liv just här och nu flätas samman med Mårtens och med dem du älskar - och med kommande generationer. Du är med.

    SvaraRadera
  29. Och Sverige vill lyssna. Det betyder något.
    Visst gör det! Vi lyssnar med vidöppna sinnen som små barn, på det som ni säger så bra. På det som kanske borde vara självklarheter men som har drunknat och glömts bort i floden av teknik, måste-ha och jakten på det perfekta livet. Tack för att ni öppnar våra sinnen. I en vilsen tid är det skönt att få följa med på strövtåg i hembygden och återupptäcka vad som är viktigt här i livet. Önskar dig många vackra drömmar och fina stunder med nära och kära. <3

    SvaraRadera
  30. Jag går dagligen in på din blogg och blir som så många andra, orolig när du inte skrivit på några dagar.

    Fortfarande kan jag förundras över hur man kan gå in så helt och fullt i en människas liv, en människa som man inte känner.
    Fast jag tycker i min naivitet att jag "känner" dej lite eftersom jag haft förmånen att få se dej och ditt band spela på P&L ett antal år.
    Man kan bara önska att man har någon i sin närhet som är som du, som verkligen tar familj och vänner på allvar. Som verkar så ödmjuk och fin ända in i själen. Som ser allt det vackra runt omkring sej.
    Inte vet jag...du kanske levde ett hektiskt liv du med innan du blev sjuk. Människan har ju en tendens att köra på i hundra knutar tills det händer något i ens liv som man inte räknat med. Det suger verkligen att det ska behöva hända något innan man stannar upp.

    Hur som helst...Du har fått många av oss att stanna upp för en stund och tänka efter vad det är för liv vi lever. Att det är viktigare att umgås med familj och vänner än att arbeta sej fördärvad för de senaste prylarna som finns till salu ute på marknaden och att man kan se det storslagna i naturen som man annars springer förbi med förbundna ögon.

    Kristian..Jag önskar av hela mitt hjärta att det fanns något som skulle kunna göra dej frisk igen. Vi behöver människor som du i vårt liv.

    Tänker på dej och önskar/maggan


    SvaraRadera
  31. bamsekramar till dej Kristian

    SvaraRadera
  32. Så stannar rörelsen upp.
    I ett andetag, dammets virvlande i solen, ett skratt. Allt kokar ner till nästan intet, och i stunden manifesterar sig livet. Här och nu. Här och nu. Här och nu.

    Drömmarnas tystnad. Tankens flykt. Rörelse ... De avlöser varandra. Vi avlöser varandra. Energin färdas fritt. I varje, enskilt ögonblick.

    Jag söker tröst. Tröst i tanken att rörelsen aldrig upphör. Tröst i varje, enskilt ögonblick. Tröst i det gemensamma, mänskliga.

    Tack, Kristian. För stunderna och rörelsen.

    /Anneli

    SvaraRadera
  33. - "Vem är det?"
    - "Kristian heter han, han är sjuk."
    - "Vi kan laga! Jag tycker om att laga."
    /Helmi 2,5 år.

    Allt är så enkelt i ett litet barns värld.
    Vi tänker på dig.
    <3

    SvaraRadera
  34. Kristian, så härligt att få läsa nya ord från dig igen! Förstår att din själ har velat skriva men att det är kroppen som bestämmer nu, och medicinerna. Är så glad att du fortfarande orkar ta till dig de lyckliga stunderna. Sköt om dig och dina dagar. Hoppas få se dig här så snart du orkar igen. Varm, stor kram..

    SvaraRadera
  35. Jag har varit inne på din blogg flera gånger om dagen nu det senaste, och jag tänker på dig jättemycket, fast jag inte känner dig. Jag är glad att du lever. Jag hoppas du är stark nog att forsätta kämpa! Jag hoppas du besegrar din sjukdom. Jag vill att du ska göra mer musik och att du ska må bra! Dina texter berör mig, och jag hoppas av hela mitt hjärta att du blir frisk!

    Kärlek från Örebro!

    SvaraRadera
  36. Du skriver så vackert, så naket ärligt.

    Skulle vilja krama dig.

    SvaraRadera
  37. Herregodegud Kristian... Det finns inte i denna världen det du beskriver. Jag kan inte ta det till mig vad du går igenom. Jag är så fruktansvärt ledsen för din skull. Men TACK för att jag får lära känna dig, och för att du får mig att uppskatta mitt liv. Om du var här skulle jag krama dig och nog aldrig släppa dig. Varm kram.

    SvaraRadera
  38. Säger orden som inte finns. Du har min tystnad Kristian. Du har mina tankar och min kärlek.
    Rå om dig, i det nu du har.

    Varm kram. /Helena

    SvaraRadera
  39. Hej Kristian! "tant Gunsan" här igen.


    Kära Moder Jord gör så denna kropp får din helande energi tillbaka.
    Tårar från mig till dig.
    Gunsan.

    SvaraRadera
  40. Herre Gud vad vackert du skriver!

    SvaraRadera
  41. Kristian....har inga ord men saknar dina texter varje dag och jag känner sån samhörighet med dig eftersom att jag också är dömd till för tidig död i samma sjukdom...min sitter i bukspottskörteln o är en saktväxande cancer men det går bara åt ett håll!! Känner igen smärtan och ångesten du beskriver över att lämna allt....jag vill inte lämna mina barn <3 varma kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Styrkekramar till dig känns nästan oförskämt då din verklighet just nu där du ser dina barn och vet att du inte kan finnas kvar hos dem som du vill måste smärta mer än man kan ta in.

      Radera
  42. Nangijala kommer bli så mycket vackrare när du kommer dit...

    DU kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta, alltid.

    Tack för allt. Dina texter berör mig något så oerhört starkt,mer än du någonsin kan förstå.

    Kärlek
    Linda

    SvaraRadera
  43. Älskade Kristian <3 Sången säger allt om din stund nu. Kommer att sakna dina ord... Det gör ont och som "Nina" skriver här ovanför..."TACK för att jag får lära känna dig, och för att du får mig att uppskatta mitt liv. Om du var här skulle jag krama dig och nog aldrig släppa dig", heller. Varma kramar !!

    SvaraRadera
  44. tack för din nakenhet

    SvaraRadera
  45. Tänker så ofta på dig ... på vilken styrka du ger åt oss ... på hur du lever ... LEVER ...
    Jag är full av beundran och ... har inte ord för det egentligen. <3

    SvaraRadera
  46. Kristian.
    Du skulle bli den bästa pappan i hela världen.
    Jag har aldrig tidigare läst eller hört om någon som talat så varmt om faderskap som du gör, om och om igen. Det gör så ont i mej att du kanske inte kommer att få uppleva hur det känns att bli pappa. Att bli förälder är en gåva som inte alla får och det känns så orättvist att det är så. Men jag vet att du skulle bli den bästa pappan av alla för du har så mycket kärlek och längtan att ge.

    I den här sorgen är jag endå trygg med att du har famlijen och vännerna runt dej, för du är älskad av så många. Du är också älskad av så många som inte känner dej. Om du en dag känner dej liten och rädd, glöm inte då att vi är med dej på den här resan. Vi går brevid dej och tänker på dej och hoppas och ber för dej, vi ber om ett mirakel.

    Jag vill att du ska leva. Jag vill att du ska fortsätta att skriva sådan som berör oss och skakar om oss och som får oss att tänka på det som verkligen har betydelse. Att vi ska ta tillvara på livet, glädjen, våra barn. Jag vill att du ska fortsätta att göra musik och jag önskar mest av all att du ska få bli pappa.

    Under hela mitt liv har jag aldrig blivit så berörd som jag blir av dina ord. Du är en helt fantastisk man.

    Jag tänker på dej om och om igen.
    Bli frisk nu.
    Kram

    SvaraRadera
  47. Jag hoppas att mina tankar om döden är sanna o livet där efter.... Då får du det bra när din tid är kommen... O pappa till nån förtidig ängel blir du<3. Känner dig ej men det gör ont när jag läser om ditt öde... All respekt och pmtanke till dig! Jag lovar att leta upp dig i himlen o ge dig en kram Jannica

    SvaraRadera
  48. Du berör, berör långt in i djupet av mitt hjärta!
    Önskar så att du slipper värk och ångest-och allra helst förstås att ett under sker.....
    ( jag har alltid varit lite "rädd" för det okända och döden-men när min mamma lämnade jorden så insåg jag att hon fick sån frid- kroppen var kvar men själv levde hon vidare i en annan dimension.....det var en insikt som gav mig både hopp och ett lugn)

    Styrkekram mariab

    SvaraRadera
  49. Jag är så ledsen för din skull kristian. Din smärta, ångest, besvikelse, vånda. Jag är så ledsen för att de som är i ditt liv inte ska få mer av dig.
    Jag förstår på din text att du ser slutet komma traskandes. Att det känns oundvikligt.
    Så vi kanske får släppa taget om dig, fast jag vill streta och kämpa för att ha dig på vår jord.
    Din kamp nu är förtvivlad. Måtte det finnas ljus för dig i detta mörker. Åtminstone små stunder.

    Finaste, detta gör mig så ont.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har Du nog talat för oss alla.

      Tack!

      Radera
    2. Jaa så uppriktigt och ärligt från Dig ovan..Kärlek och förtvivlan blandat med en enorm Tacksamhet för Kristians Vackra nakna beskrivningar av det verkliga Livet..tack för dina ord..

      Radera
    3. Berör och tårar Vackert <3

      Radera
  50. Om syskonbarnet. Det vackraste!

    SvaraRadera
  51. Jag vill bara säga dig Kristian att du berör mig längst in i mitt hjärta med dina ord. Så stark du ändå är när din kropp är så sjuk. Det finns ett liv efter döden det är jag övertygad om. Du är en gammal själ i en ung kropp. Du kommer alltid att finnas kvar i våra hjärtan när din resa är över för denna gång på jorden. Du är speciell. Kram /Sussie

    SvaraRadera
  52. Ett läkande ljus

    Jag önskar jag hade en sådan förmåga
    att tända en hälsans läkande låga.
    Då skulle den särskilt för dig få brinna
    få allt det onda att helt försvinna.

    Den skulle se till att kurvan vänder
    och att du får omsorg av goda händer.
    Dag och natt hos dig den skulle vaka
    och ge dig all kraft att få hälsan tillbaka.

    Har sträckläst din blogg sen jag såg dej på tv
    hos Jenny Strömstedt.
    Livet känns så orättvist det gör ont när jag läser
    dina inlägg. Vi är många som läser och förundras över ditt mod och din ork att dela med dej av din smärta.
    Det är nog det finaste jag har läst och det har berört mej otroligt mycket. Du hade blivit en underbar pappa men ödet tycks vilja något annat.
    Du har genom att dela med dej av detta fått många av oss att inse vad som är viktigt i livet och att vara rädda om varandra.

    Tack Tack Tack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättebra och fin vers, som en bön. Om det är ok med dig, så kan vi använda den, omformulera den ytterst lite så vi får kraftfulla positiva affirmationer och tillsammans använda den i läkande syfte. Sedan kan vi, var och en och tillsammans använda orden... dessa kraftfulla affirmationer och be om läkning och helande, för Kristian. Då skulle den låta så här:

      Ett läkande ljus

      Jag vet... att vi alla har förmågan
      att tända den kraftfulla, läkande lågan.
      Den kommer nu att särskilt för dig Kristian, brinna
      den kommer att få allt det onda att helt försvinna.

      Den kommer nu se till att kurvan vänder
      Den kommer att se till att dufår omsorg av helande, goda händer.
      Dag och natt hos dig den kommer vaka
      och ge dig hela universums kraft att få hälsan tillbaka.

      Tro, hopp och kärlek till dig... Kristian Gidlund

      Radera
  53. Tack ska du ha för allt!

    SvaraRadera
  54. Fantastiska Kristian, omöjligt att tänka att inte du ska få fortsätta leva. Överjävligt om det är så, jag hoppas de har fel. Oavsett, så tack, tack för allt. Tack för att du fått mig att lyfta blicken och se det fina runt omkring mig. Som idag, solen strålar över Bromma och höstlöven sprakar. Små stunder som värmer.
    Många kramar

    SvaraRadera
  55. Kära Kristian,
    Vet inte hur jag ska formulera mig, men jag vill med hela mitt hjärta tacka dig för att du så öppet dela med dig av dina innersta tankar.

    Sänder dig stora och varma kramar till dig!

    Hälsningar från Sofia.

    SvaraRadera
  56. Alltid, alltid, alltid kommer jag att tänka på dig och på hur du sätter ord på saker som ingen annan kan. Alltid, alltid, alltid kommer jag att finna tröst i dina ord.
    Du är en av de största krafterna som någonsin träffat mig och jag vill inget annat än att ha dig kvar här! Men om tiden snart är kommen, om du känner att det börjar närma sig, så önskar jag dig ro, frid, värme och kärlek på resan!

    SvaraRadera
  57. Kära Kristian
    Jag finner inte ord som blir bra..Vill bara säga att du skriver så vackert så jag knappt kan andas, tårarna rinner efter att ha läst ditt inlägg. Varför varför varför!!?? Som så många andra säger så har du kommit att stå mig så nära och jag har varit inne flera gånger varje dag för se om du skrivit något. Du Kristian, du är fantastisk som delar med dig så öppen och du ska bara veta vad du lär mig och många med mig.. du lär oss att ta vara på livet och leva det.
    Tack för det Kristian, och TACK för att du delar med dig. Du skulle ha blivit något stort, ännu större om du getts möjligheten till det...
    Varma kramar och all min omtanke
    //Jennie

    SvaraRadera
  58. Jag sitter på kontoret och försöker att hålla tårarna tillbaka. "Sweet Jackie " i lurarna och ditt nya inlägg på bloggen framför mig. Läser om och om igen och lyssnar om och om igen på din musik.

    Du är en sjärna i min ögon och öron

    SvaraRadera
  59. Respekt till dig som visar oss att det finns en himmel här på jorden med. Vi själva väljer vad vi vill se och uppskatta här i detta livet. Ingen är odödlig men ibland lever vi som om vi vore det.
    Tackar ödmjukast för du visar mig vad värdefullt allt omkring oss är!
    Ditt avtryck kommer att leva för alltid...
    All kärlek från Anna

    SvaraRadera
  60. Din stund på jorden här och nu.....

    SvaraRadera
  61. Svårt att hitta ord. Skickar värme och styrka till dig.

    SvaraRadera
  62. Tack Kristian, du skriver så vackert, det träffar så djupt och väcker så mycket känslor.
    Empati och vilja att du ska må så bra du bara kan, också ett slags lugn till mig när väl insikten och reflektionen över vad som är viktigt i livet landat. Du ger så mycket till så många när du skriver, man vill så gärna ge tillbaka, skänka dig en energi och kraft att orka.
    Kram Daniel

    SvaraRadera
  63. Härliga, vackra du! Om ändå tankar kunde hela....

    Och alla vi andra, in och skänk pengar till cancerfonden! Ingen ska behöva gå igenom detta helvete! Inga gåvor är för små, snälla, nu hjälps vi åt! Det skulle lika gärna kunnat vara din son, din pappa, Du!

    SvaraRadera
  64. Fina Kristian. Du har räddat både min och andras dag idag. Tack för att du skrev. Jag önskar att det fanns något jag kunde göra nu men det enda jag kan göra är att be om mirakel. Ge inte upp hoppet och drömmen Kristian. En dag kanske du och din lille Prins kryper ner i soffan under filten på riktigt och inte bara i drömmen. Då skall du berätta för honom om hur du har påverkat tusental människors liv i Sverige. Han kommer att bli så stolt över dig för det du har uträttat. För du har uträttat under i människors liv. Ta hand om dig Kristian. N.B

    SvaraRadera
  65. Fina Kristian - dina ord går rätt in - försöker leva i nuet och älska varje minut av mitt liv efter att alltid ha varit på jakt efter framtiden! Kramar i massor från lilla mig!

    SvaraRadera
  66. Kristian,

    Tack för att du skriver.
    Dina ord slår rot.

    Katarina

    SvaraRadera
  67. Kristian Du Vackraste människa!

    Du vandrar nu i Alla dina dimensioner och förmågor du har i själ och kropp..en upplevelse vi Alla snart kommer erfara..en ny upplevelse och erfarenhet att lägga till Ditt redan så mångfacceterade Liv

    Såå skönt att du är i dina hembygder med dina nära..en ynnest att få ha och att få avsluta sin tid på denna plats Jorden med Alla dina sinnen uppkopplade..smärta Kärlek ångest Tacksamhet av allt roligt Och jobbigt du upplevt..

    En sak är oavsett vad som händer så förflyttar Du dig med Dina förmågor helt enkelt till andra dimensioner av ett Liv.. dessa vet bara du..

    men jag säger bara..vi alla kommer att leta upp Dig en dag Kristian..Dina avtryck har etsat sig fast och kommer för Evigt att bestå..här och sen..Tusen Tusen Tack för att Du finns och vad du ger..

    Nu önskar jag Dig fina stunder..för så länge ditt Hjärta slår så Lever Du..nu och för Alltid...Allt Underbart till Dig Kristian.

    (P.S Begär så mycket morfin du vill ha..ett bra rus och kanske lite fler dimensioner till Livet och Döden..och orkar du inte vara i din hemmiljö så ett tips är Stockholm Sjukhem avd 4 i Stockholm.En helt fantastisk avd med underbar personal. Har egna erfarenheter därifrån.)

    Madeleine och medmänniska

    SvaraRadera
  68. Åh, som jag känner igen mig i din historia. Ser min pappa, vår kamp, och förvånas över skillnaden. Du är ung, borde ha hela livet att se fram emot. Inte bara är du ung som cancersjuk, du är ung på jorden. Min pappa var ung som cancerpatient och medelålders på jorden men han kom aldrig i närheten av den sinnesfrid och lugn du verkar funnit. Hans högsta och sista önskan var, liksom din verkar vara, ett barn. Men han ville hinna bli morfar. Nu ligger jag här illamående med min fars första barnbarn vilande i mitt inre och lär mig av dig. Lär mig om gåvan som är livet och om hur skört och värdefullt det är. Hoppas innerligt jag kan ta vara på det som nu återstår av min gåva och om inte varje dag men så ofta jag kommer på kan stanna upp och glädjas. Över allt jag fått. Din blogg gör dig odödlig och skänker liv till många. Det är ovärderligt och kommer ge dig det min pappa också önskade; att aldrig glömmas bort.

    //G

    SvaraRadera
  69. Dina texter är obeskrivligt vackra och din klokhet sprider kärlek i livet här och nu. Jag stänger av datorn och åker hem till min dotter, doftar på henne och gråter av tacksamhet för mitt liv och av sorg för ditt öde. Vägrar sluta hoppas på mirakel.

    SvaraRadera
  70. Åh huvva, outsägligt vackert. Outsägligt sorgligt.
    Tack.
    Carina

    SvaraRadera
  71. Tänkte på dig på väg hem från jobbet idag och började gråta. Läser nu din blogg och gråter igen. Önskar så förtvivlat att jag kunde hjälpa dig. Skickar massor av värme och styrkekramar. Lev i nuet och njut av varje bra stund!!

    SvaraRadera
  72. madelene jonsson Falun15 november 2012 15:50

    Finns inga ord... <3<3<3

    SvaraRadera
  73. Du vackraste av människor! Du kommer att lämna ett tomrum stort som universum!
    Aldrig trodde jag att jag skulle bli ett M D fan men Infrusen har omslutit mej! De flesta av låtarna griper tag i mej o blir om möjligt bättre för varje gång jag lyssnar!
    Jag o många hoppas att du låter någon skriva ditt farväl här på bloggen...
    Kram <3

    SvaraRadera
  74. Mia Nilsson Johansson15 november 2012 16:04

    Tårarna rinner, cancer är verkligen en skitsjukdom, tänk att ingen ännu i denna värld hittat ett botemedel...vi kan åka till månen, dyka ner i djupaste hav osv men inte bota den elakaste sjukdom som finns! Konstigt! Jag miste min mamma i februari 2012 efter en lååång kamp mot elakingen, hon ville verkligen inte lämna oss o denna världen men tillslut så orkade kroppen inte mer o hon somnade in. Dagarna går o enligt expertisen ska saknaden minska med dem men det har jag inte märkt ännu i vilket fall, det blir snarare värre för var dag som går. För 1 år sedan vid den här tiden var mamma inne i en aktiv kamp med cytostatika med allt vad det innebar, jag kan dag för dag känna de känslor jag kände då...plus den ilande saknaden! Ja nu vart det mer än vad jag tänkt skriva men orden bara rinner ur fingrarna alldeles av sig själva. Det jag egentligen ville säga var: Kristian, vad du än gör så njut o ta vara på de dagar du har kvar så långt det är möjligt, har du ont begär mer smärtlindring, har du ångest prata med nån du har förtroende för. Krama alla dina nära ofta och mycket, man kan ALDRIG kramas för mycket. Trots skitsjukdomen önskar jag att du får många fina dagar av de som är kvar! Styrkekramar i massor till DIG o de som står dig närmast!

    SvaraRadera
  75. Återigen, en så vacker text. Jag känner liksom doften av den lille killen, av naturen, det känns som jag är med. Tänk att ha den gåvan att skriva så som du gör, det är få förunnat.
    Och du lämnar så fina avtryck till alla som läser din blogg, du ger hopp om mänskligheten, världen. Att den kan vara lite ödmjukare, varmare. Att man inte måste stressa sig fördärvad. Du har fått många att stanna upp, andas och lukta på blommorna utmed vägen.

    Kärlek till dig och alla de dina.
    Kerstin

    SvaraRadera
  76. Tänk att det kan göra så ont att läsa något som är så vackert skrivet.

    T.o.m. din underbara bild gör ont i hjärtat att titta på.

    Även "detta är ett av de finaste ögonblicken i hela mitt liv" som är en så vacker och kärleksfull stund, är smärtsam att läsa om.

    Du är en så vacker människa och du kommer att bli en av de allra vackraste änglarna som kommer att fortsätta sjunga din sång, där borta någonstans, bland molnen. Dina sånger kommer höras ända hit där vi andra befinner oss.

    Tårar på min kind.
    Varma hälsningar från Nina

    SvaraRadera
  77. Fick en stund över på jobbet idag och passade på att kolla din blogg. Hjärtat tog ett skutt när jag såg att det äntligen hade kommit ett inlägg från dig. Men när jag läste det så krympte hjärtat ihop till en liten hård boll av sorg istället. Kära, kära Kristian!Det finns ju inget jag kan säga, inget jag kan göra som kan ta bort sorgen över ett förlorat liv, förlorade möjligheter. Jag vill skrika åt läkarna att öppna upp din kropp och gräva bort den där ondskefulla skiten ur din kropp! Jag vill skrika åt Gud att det är dags att skärpa sig nu!

    Det enda jag kan göra är att be till all godhet och kärlek i universum att din återstående tid ska bli så fin och ljus som möjligt.

    All kärlek till dig!
    CarinaEliza

    SvaraRadera
  78. Kristian. Vackra man. Vackra människa.

    Tack för att jag får gå bredvid dig och följa dig på dina strövtåg fast vi aldrig har träffats.

    Vi är många som går bredvid dig, som har våra armar om dina axlar och skickar kärlek genom de långa nätterna, till dig och de dina. Vi är många som håller våra tummar så att de vitnar för mirakel.

    Jag tänker på dig när jag åker röda linjen hem, när jag ser tornet på telefonplan i sin färgskrud, när jag träffar de som fyller mitt hjärta.

    Tack för att jag får gå bredvid dig, tack för dina ord om livet, tack för att du får mig att känna; kärlek, lust, sorg och ilska i en salig blandning. Tack.

    Jag hoppas du får många fina dagar med de som fyller ditt hjärta.

    Massa kärlek och kramar,
    Hedvig




    SvaraRadera
  79. Jag har läst inte allt av din blogg..men den sista halvan c:a..du berör och du är en stor Poet..även om det är din egna tråkiga historia du förmedlar så berörande ! Hoppas innerligt på ett litet mirakel och att du fixar det ! Ta hand om dig och du är en stark kille..kom ihåg det !

    SvaraRadera
  80. Jättekramar till dig Kristian!!
    Annelie

    SvaraRadera
  81. Älskade Kristian! Tack för att du skrev idag, jag har saknat dina fina och känslosamma texter. Jag är säker på att du någonstans i någon dimension kommer att träffa "Lillprinsen av Krusidullien". Då får ni mysa och njuta av varann så mycket ni bara orkar.

    Tänker på dig ständigt och vill ge dig en lång varm kram!

    SvaraRadera
  82. Kära Kristian
    Jag vill tacka dig för att du öppnat mina ögon för vad som är viktigt i mitt liv och att du fått mig att krama mina barn så ofta jag bara kan och tala om för dem hur mycket jag älskar dem. Vi har ju ofta så bråttom i allt vi gör så vi tar för givet att våra nära och kära alltid finns där. Jag sitter med tårar rinnande på kinderna och önskar som så många andra att det kunde ske ett mirakel... Hoppas du får många fina stunder med dina nära och kära. Många styrkekramar till dig och dina anhöriga

    SvaraRadera
  83. Många många varma kramar till dig/Marianne

    SvaraRadera
  84. Ja, Kristian.. Sverige lyssnar. Det du o dina kamrater förmedlar, är ständigt aktuellt. Ingen av oss är garanterad en morgondag. Vi glömmer ju lätt bort just det o ni hjälper oss att SE LIVET. Skivan " Infruset " blir en julklapp till mig själv. Och din blogg, hoppas jag blir en bok, så vi kan förmedla dina ord till våra barn. På så sätt, kan den här världen bli bättre. Kram

    SvaraRadera
  85. Styrkekramar. Britt-Inger

    SvaraRadera
  86. Vindsång mot natten


    Allting här på jorden
    ska slockna en gång
    ett hjärta, en blomma
    en tanke, en sång
    Men något ska födas
    ur tystnadens grav
    och kanske bli stjärnor
    som minns vad du gav
    - ja kanske bli solar
    av rymdvida mått
    och lysa upp stigar
    där ängslig du gått


    Där någon sen vandrar
    som du gjort en gång
    och tackar för blommor,
    att älska, och sång
    för vänskap och kärlek
    där hjärtat fått svar
    på alla de frågor
    vi bär på envar
    - för vinden som kommer
    från ingenstansland
    och vågen som vaggar
    oändlighetsstrand

    / Birger Franzéns vackra dikt


    Finaste Kristian - vi är många som "i hjärtats alla kvarvarande slag" bär med oss dina tankar och ord.
    Styrka o Värme till Dig och dina nära <3<3<3 // Madeleine i Örebro

    SvaraRadera
  87. Nu får du omedelbart sluta upp med att dö! Hör du det! Jag menar allvar nu. Jag går helt enkelt inte med på några smäktande stråkar och bilden som fäjdar ut i ljusaste honungsvitt. Du ska bara leva vidare och skriva texter om tillvaron och den mäktiga skogen och Mårten. Du ska skriva sångerna om ditt oroliga blod, stöldgodset och befriaren. Lämna mig inte, Kristian. Jag vill inte vara utan dig!!! Sanna (en av dina sannor)

    SvaraRadera
  88. Jag sitter här med tårar i ögonen. Du skriver så vackert! Det hoppas jag att du vet, att det är många som tycker det. Jag är mållös, vet inte vad jag ska skriva då jag vet att det inte finns ord som kan det göra det bättre. Tack för att du skriver den här bloggen, vackra ord är det bästa som finns.

    SvaraRadera
  89. Jag inser nu fullt ut att det finns inget i livet som är viktigare är vänner och kära. Jag vet det nu,fullt ut. Jag kommer alltid att bära med mig, det hemska som du går igenom. Jag kommar att vara tacksam, för att jag andas, att min son är frisk. Det är det enda som betyder ngt för mig nu. Det enda

    Tack Kristian

    SvaraRadera
  90. Jag lyssnar...
    jag hör dig...
    Tack för dina vackra ord och tack för att du vill dela med dig.
    IJ

    SvaraRadera
  91. Med tacksamhet läser jag dina ord som värmer mitt hjärta. Visste med en gång att du pratade om Mando Diao och deras helt otroliga tolkning av våran Fröding. Är själv född i Alsters hembygd och deras hembygdslåt och din Sweet Jackie lyssnas på varje dag. Bara så bäst! Fatta, du glöms inte bort, dina sånger och dina texter blir kvar. Du har gjort ett stort avtryck fyllt med kärlek, tack!

    Känner med dig, förstår din ångest och kan inget mer göra än att sända en kram genom cyberrymden. En stor varm kram med mycket omtanke.

    Här för den sorgsne är det gott att vara,
    naturen själv har sett sin sommar mulna
    och sett sin glädje frysa bort och gulna
    och kan den klagande med klagan svara

    /ur Frödings "Liv som fyllt mig, gudomsgnista"

    SvaraRadera
  92. Jag är så in i märgen rörd och berörd. Jag har följt dig ett tag och tänker på dig ofta. Du har fått mig att se vardagens alla fina stunder. Din blogg handlar inte om sjukdom och död, den handlar om kärlek och livet. Dina ord är förtrollande och aldrig förr har ord krupit under skinnet så som nu när jag läser.

    För mig har "strövtåg" funnits som ett ledmotiv till dina texter sen jag hörde den för första gången. De vackra orden, den vemodiga klangen, kärleken till hembygden och kärleken i stort.

    Livet är inte mätt i dagar utan i stunder man minns. Jag tror att du har upplevt mer i ditt liv än de flesta får göra.

    Jag önskar dig allt gott, Kristian.

    SvaraRadera
  93. Jag tänder ett ljus för dig idag Kristian och jag tänker på dig i all din oro, ångest och rädsla. Men kära fina du allt kommer att gå bra tro mig! När du känner att det är dags för dig att släpa taget om denna värld då gör du det för att då är du redo. Vi kommer aldrig att glömma dig du har gjort dig oförglömbar för oss alla. du är så modig och stark att du skrivit om allt detta och att vi har fått följa dig genom din resa son snart tar sitt slut. Jag vill tacka dig för det, att jag har fått lära känna dig, fått gråta med dig och skrattat. Kommer sakna dig enormt mycket. Du är unik glöm aldrig det! Varm kärlek till dig du underbara. Vi ses vid granarna i den fina skogen där vi kan se dom fina bergen.kram

    SvaraRadera
  94. Så vackert, så oändligt vackert. Bilden av dig och Mårten, det är kärlek du beskriver, och den kommer Mårten minnas i hela sitt liv. Bandet som du skriver om, du var alltid deras favorittrummis, jag minns hur G en gång sa -Honom skulle vi ha. Och ni snodde ju också hans tilltänkta bandnamn. Så många minnen, så många drömmar, så mycket ogjort. Och ändå har du skrivit in dig i historien på flera sätt och det är många fler än jag som håller andan när vi inte hört av dig på några dagar. Hoppas du får fler dagar då du mår bättre, då du slipper känna av fysiska obehag, dagar av skaparkraft och frid. Och att miraklet till sist kommer till dig, det mirakel du förtjänar mer än någon. kramar

    SvaraRadera
  95. Kristian,

    Du är en fantastisk, underbar man!

    Varenda ord, mening och stycken du skriver, etsar sig djupt in i varje liten cell i min kropp...Jag uppfylls av ditt mod, din självinsikt, din smärta men även din glädje och lycka. DU är unik.

    Du är så levande, så underbar, en kämpe som ensam utkämpar din kropps illvilliga krig. Det är orättvist!

    Du lever här och just nu...och jag önskar att du får fortsätta att leva ditt liv som du önskar med nya härliga upplevelser, att du en dag får hålla din son i dina armar och allt det som står på din önskelista och som betyder något för dig.

    Jag vill att du ska få den möjlighet att leva som du är så väl värd. Den här världen klarar sig inte utan dig som berör på ett sådant underbart beskrivande sätt.

    DU är bara så bäst helt enkelt, DU är GRYM!

    Energikramar
    //Marita i Västerås

    SvaraRadera
  96. Som jag redan gråtit så många gånger till den här låten, och inte mindre blev det nu! Fan, det är så mycket jag vill skriva till dig, vågar man ge uppmuntran eller känns det som ett slag i ansiktet för dig, du som är den ende som VET hur du har det? Ett enormt stort tack för att du öppnat ögonen på oss, så många, för att ta vara på livet medan vi kan. JÄTTEKRAM.

    SvaraRadera
  97. DÖ INTE! Vilken orättvisa! :-(

    <3 <3 <3

    SvaraRadera
  98. Du är så vacker Kristian! Du sätter ord på allt det svåra.. Önskar att du kan känna mod framöver.
    All kärlek till dig!
    Lotta

    SvaraRadera
  99. Andas, bara andas...
    Det kommer bli bra, hur det än blir, även fast det kanske inte blir som man tänkt sig.
    Du kommer alltid vara älskad, och jag hoppas du förstår hur stort intryck du gjort på oss andra som får vara kvar även fast du kanske går din väg.

    All min kärlek, allt mitt hopp till dig, Kristian!

    SvaraRadera
  100. Du är en underbart vacker människa.

    SvaraRadera
  101. Alla ord som jag tänkt skriva känns små. Så jag säger bara, tack.
    /Eva

    SvaraRadera
  102. Underbara vackra människa ! Som du berör med dina vackra texter och ord. All kärlek till dig. Har nu följt dig ett tag och håller andan varje gång jag gästar bloggen. Jag lyssnar så ofta jag kan på den otroligt vackra musiken som du skriver om ovanför och varje gång tänker jag på dig, eller det gör jag hela tiden faktiskt sen jag " träffade " dig här. Tack för att du delar med dig av allt det goda i livet och även av dina svåra stunder, mer än så kan vi inte begära av dig.
    All all min kärlek öser jag över dig ! Tusen tack för att du fortfarande orkar skriva dina vackra ord som blir som poesi i mina öron <3

    SvaraRadera
  103. Lika vackert och starkt som alltid!

    SvaraRadera
  104. Mina varmaste hälsningar till dej.

    SvaraRadera
  105. Kram till en mycket vacker människa.

    SvaraRadera
  106. Vad du skriver vackert Kristian! Jag kommer att sakna dig och dina texter oerhört mycket. Jag blir så sorgsen och ledsen när jag tänker på allt det svåra du måste utstå. Jag kommer att bära med mig det stora du förmedlar, nämligen kärlek. Kärlek till dem man tycker om, kärlek till livet,till djur och natur. Det är ju det som faktiskt betyder något, inte saker och pengar osv. Det du skriver i din blogg, ( som jag sträckläste sen jag sett dig vara med i tv och därefter följer ) betyder jättemycket för mig. Du är fantastiskt modig som delar det du går igenom med oss. Kramar till dig!

    SvaraRadera
  107. Jag berättar för alla jag känner om din blogg. Detta med syfte att få dom att förstå tacksamhet och ta vara på vad dom har , och framförallt , uppskatta vad dom har. Jag är lika gammal som dig , från Falun , och har precis gått igenom en behandling för cancer som är spridd. Jag ler när jag läser om flamingo (där jag för övrigt jobbat ) Kvarnsveden där jag festat, och älven som jag fiskat i många gånger. Dalarna är så vackert ! Jag, som många andra , skickar varma tankar till dig. Kram Rebecca

    SvaraRadera
  108. Onskar att vi fick kanna Kristian .. den kristan som slog kraft javeln och knackte skiten ur den en andra gang. Alla hejjar pa kvarsnvedens indian!

    Kram
    L

    SvaraRadera
  109. Tack fina du. Du får mig att stanna upp och tänka på vad som är viktigt.. Tack

    SvaraRadera
  110. Vackra modiga människa. Du får mig att inse det betydelsefulla i livet. Ett uppvaknande! Tusen och åter tusen tack./Susanne

    SvaraRadera
  111. Det är som att se på när någon drunknar utan att kunna göra minsta lilla för att stoppa det.
    just detta med barnlöshet är min största rädsla, och jag går sönder inuti när jag läser.

    SvaraRadera
  112. gör så oerhört ont att läsa det här, fina du, vad jag tänker mycket på dig fast vi aldrig har setts. du hade varit världens finaste pappa, och du är en fantastisk skribent, du berör ända in i hjärtat med din vackra men sorgliga text. jag önskar så att utgången såg annorlunda ut. massa kramar till dig.

    SvaraRadera
  113. Nej nej nej.... Lämna inte, ge aldrig upp. Du behövs i allas våra liv. Fan! Fan varför händer detta dig! Du ska få din lilla son, du ska ge honom gåvan av dina fina gener, din ödmjukhet och ditt mod. Och ni ska leva lyckliga tillsammans i alla dina långa dagar. Du ska leva kvar och fortsätta berika din familjs liv, dina vänners och alla som kommit i kontakt med dig. Jag lnskar så att jag haft förmånen att få träffa dig, och jag ör så avundsjuk på de som det varit förunnat. Fina vackraste du. Usch fy fan vad livet är orättvist.

    SvaraRadera
  114. Kärlek till dej finaste Kristian!!! Önskar jag kunde hjälpa dig och ge dej kraft. Det är bara så helt sjukt att du ska behöva genomlida detta. Du skulle bli den bästa pappan.Varma kramar till dig. / Ellen

    SvaraRadera
  115. NEJ!!! Bit dig fast, gräv ner klackarna hårt i marken, sparka, skrik och håll dig kvar med all kraft du kan uppbära och som du får från dina Kära!!! Ge den Förbannade sjukdomen en kamp starkare och hårdare än någonsin!!! //ingela i Göteborg

    SvaraRadera
  116. Älskar dina texter, dina ord. Du gör skillnad i mitt liv. Du är alldeles underbar, finaste Du. Kram! /Petra

    SvaraRadera
  117. Gråt-vackert. Varmt. Och så sorgligt.

    SvaraRadera
  118. Kära vackra pojke! Att du rör så vid mitt hjärta.
    Du kunde varit min son och därför tänker jag också mycket på din mamma.
    Så mycket glädje du har skänkt henne, och så mycket oro...
    Jag ber för henne och för alla som står dig nära. Men allra mest ber jag för dig Kristian, för din frid när du äntrar den scen som väntar och skrämmer.

    SvaraRadera
  119. Vackra människa med en sån stor gåva att ge ord liv, värme, glädje, ilska, sorg och mer därtill..jag blir helt slut av dina inlägg både på ett bra och dåligt sätt, det som är fint och ljust är att du får mig att känna och tänka på vad som är viktigt i livet..det dåliga är att jag ingenting kan göra för dig.. kan jag? kram och kärlek till dig <3 / Rosanna

    SvaraRadera
  120. Jag tittar varje dag om du har skrivit något nytt inlägg. Känns som jag vill vara nära dig, och läsa vad som händer dig. Du är otroligt stark som kan skriva och berätta hur du har det. Jag hoppas att det kan ske ett under.
    Varma kramar från mig
    // Birgit

    SvaraRadera
  121. Så så vackert och ärligt du skriver och så för tidigt du måste lämna livet. Styrka, värme och kärlek till dig och till dina anhöriga

    SvaraRadera
  122. Fan fan fan! Jag vill bara skrika tills rösten tar slut. Varför i hela helvetet ska du behöva vara med om detta? Jag förstår det inte och jag gråter som om du vore min bästa vän, även fast vi aldrig träffats. Hade gjort precis vad som helst för att kunna hjälpa dig. Jag kommer aldrig glömma dig Kristian. Kram vackra du.

    SvaraRadera
  123. Finaste Kristian. Du får mitt hjärta att slå ett extra slag med dina ärliga, djupa men även vackra texter.

    Sluta. Aldrig. Hoppas. <3

    SvaraRadera
  124. Jag läser, jag funderar, jag blir trollbunden och förundras över hur någon kan skriva som du. Ditt språk är målande. Du tar mig med på din resa och påminner mig om att livet ska ska man leva och njuta av här och nu. Kram Krisitan

    SvaraRadera
  125. Shit.. Så många tankar och ändå finner jag inga ord.. <3

    SvaraRadera
  126. Ord som berör så att det känns som att man går tätt,tätt intill dej.Din sång kommer att finnas kvar för alltid... Kramar

    SvaraRadera
  127. Hej du....ville bara berätta vad min son sa, när han var sex år gammal:" Mamma, tänk om det är så, att när vi dör, så vaknar vi?"
    Tänk du, om det ÄR så?
    Kram till dig/ Susanne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint sagt av din son! Den meningen var väldigt vacker.
      Josefin

      Radera
  128. Tack för allt du ger oss! Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  129. Så fint du skriver, det fångar mig och jag måste läsa mer även om tårarna rinner... Skulle vilja ha en som du med så kloka ord som min egen "kloka gubbe" att fråga och prata livet med.... En kram den här vägen får du i alla fall! En stooor

    SvaraRadera
  130. Kristian! åh, herregud vad bra du skriver, alla dina texter har gått rakt in i hjärtat på en. Jag finner inga ord..Fäller några tårar och tänder fina ljus. // JL ♥♥

    SvaraRadera
  131. Kristian! Jag är så tacksam för att du har skrivit idag.

    SvaraRadera
  132. <3 Styrke-Kraam <3

    SvaraRadera
  133. Din berättelse gör mig till en bättre mamma. Jag blir påmind om det som tvivels utan är det viktigaste, våra barn. Din klokskap har givit mina 4 barn mer av min tid, mera påhitt, bus och lek, mera av sin glada tålmodiga mamma, mindre av den stressade mamman, mera kärlek, mer trygghet och en mamma med mer lust till livet. Det känns så futtigt men jag vill att du ska veta att det du skriver gör skillnad för oss som läser. Vi får så många tankeställare och blir bättre föräldrar och människor. Din död är inte bara poff, svart också var det inget mer. När du är död så finns din klokskap kvar i så många av oss och du har gjort stor skillnad. Jag är ödmjukt tacksam för det. Tack! Jag vet att jag aldrig aldrig kommer att glömma dig och jag kommer att föra din visdom vidare till mina barn.

    SvaraRadera
  134. Jag älskar det du skriver och jag lider med dig och din familj. Jag vet vad det handlar om. Förlorade min dotter i leukemi för snart två och ett halvt år sedan, efter 15 månaders kamp mellan hopp och förtvivlan. Min dotter, E kunde inte ge oss bilder av vad E kände, ville inte tala om vad vi alla visste skulle hända. Har ägnat mycket tid och tårar till att försöka förstå och finna ro i varför E var så lugn inför det E skulle möta. Jag finner stor tröst i det du skriver om och tänker det var så E kände och tänkte. I min värld har jag mött E i skepnad av fjäril och koltrast.
    Men kära Kristian , hoppet är det sista som överger oss underverk har skett förut. Många hjärtliga kramar till dig

    SvaraRadera
  135. Tack för kärleken och insikten du ger oss från din rika och varma själ.....din själ är evig! Varmaste kramarna till Dig och dina nära! /En Borlängemamma

    SvaraRadera
  136. Kommer inte glömma dig fast vi aldrig träffats. Blev så otroligt glad över ett nytt inlägg. Hoppas du får drömma bra drömmar i natt. Styrka till dig!

    SvaraRadera
  137. I will tell youre story if you die
    I will tell youre story and keep you alive
    I will tell youre story If you try
    But how long will youre thoughts of valleys stay green
    When the world you were born in changes whit seasons, will you whit this dream, or will you run alone
    Or will you run against and finally reveal.

    SvaraRadera
  138. Sitter här och lyssnar och läser och gråter. Känner dig nte men önskar att Gud kunde låta dig leva och ta mig istället, för du vill leva och jag saknar vilja. Men vet att det inte fungerar så. Har längtat och väntat på ett nytt inlägg från dig. Kan inte tacka dig nog för att du delar med dig av ditt innersta, det är helt fantastiskt. Har följt dig sen jag såg dig i Annas eviga, det var ett så fint samtal ni hade där. Jag hoppas och ber och tror att du kommer vakna upp under ditt träd sen. Men nu önskar jag dig drömmar och kärlek och musik. <3

    SvaraRadera
  139. Det går en vind av solidaritet och värme genom landet nu, jag ser hur människor faktiskt börjat se tiggaren i ögonen, hur dem skänker en extra tanke,värme eller slant och jag tror du och dina vänner är en del av det. Om du nu dör så har du delat med dig av din värme och den har spridit sig likt din sjukdom men omvandlats till något vackert.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En kärleksvåg! Så är det!!

      Radera
  140. Heliga moder Maria se över hela Sveriges Kristian. Jag har aldrig träffat han men jag känner att denna sjukdom är något vi tycker han kan få slippa. Du är helig och du är god så hjälp oss med att behålla Kristian är du snäll. amen.

    SvaraRadera
  141. Du kommer vara med om något fantastiskt innan du dör, din vackraste dröm hittills och den kommer vara sann..

    SvaraRadera
  142. Så mycke kärlek o värme till dig! Ett stort tack för att du delar med dig av dina känslor o tankar. Ber sällan men ikväll tar jag med dig i min bön.

    SvaraRadera
  143. David Niven skrev en bok/biografi en gång.
    Jag har glömt innehållet men aldrig titeln;
    "Gå sakta, kom tillbaka fort".

    Gör det, Kristian.
    Vandra sakta och mjukt,
    skynda dig tillbaka.


    / Bodil

    SvaraRadera
  144. Kristian, de är de goaste mest underbara människor som någon där nere i h-vetet vill plocka bort från världen. Min dotter var kreativ, glad, lycklig, E var en dansare. Ville alla väl och spred glädje i sin omgivning, brydde sig alltid om andra före sig själv. Ingen som träffade E var efter mötet oberörd, E satte så tydliga spår som vi som kände E lever med idag. Vi kämpade men det gick åt h-vete, men du ska fortsätta att kämpa, världen behöver dig! Kämpa Kristian, det finns inget annat, ge för tusan inte upp. Hjärtliga goa kramar till dig. Anne-Marie

    SvaraRadera
  145. fy fan kristian. det är så jäkla sorgligt att följa dina avsked. så krasst. så overkligt. men ändå så verkligt. du berör ända in i själen. all värme och kärlek till dig och de dina.

    SvaraRadera
  146. Kristian, du har trollbundit mig med dina ord och jag har följt dig länge...du skriver helt fantastiskt fint och du kan verkligen klä dina känslor i ord och du berör på ett sätt som ingen annan... Det är så j**la orättvist, ingen borde få gå igenom det du just nu brottas med...
    All styrka och kärlek till dig!
    Kram M

    SvaraRadera
  147. Hej.

    Om jag var döende skulle jag ha ångest över tanken "vad lämnar jag efter mig? hela min familj kommer hamna i en sorgekris". Jag skulle känna att jag tar så mycket tid, ork, energi från så himla många människor. Jag skulle tänka att jag vänder upp och ned på livet för flera liv.

    Men om du var min, låt säga bror, skulle jag önska att du Inte funderade på hur JAG mår om du går bort. JAG klarar mig. Jag får vara i livet. Jag överlever! Jag skulle bara vilja att du inte skulle ha ont. Inte skulle vara rädd. Jag skulle önska att jag fanns som ett stöd. Inte att du ska stödja mig. Vill du inte längre, orkar du inte längre, så är jag ditt stöd.

    Jag tror att det är fler som tänker som jag.

    SvaraRadera
  148. Jag hoppas få träffa dig en dag, i detta liv eller i nästa. Då vill jag prata med dig om att resa själv, om Indien och om hästar.
    Men mest av allt hoppas jag på ett mirakel, att du får leva livet igen.
    Jag ber för dig varje kväll, Kristian
    Allt gott till dig, vackra människa, som berör så många. Som berör mig. Tack!

    SvaraRadera
  149. Åh Kristian,jag känner inte heller dig IRL men gråter för att vi ska mista dig,jag,vi behöver en sån underbar människa med ett hjärta av guld,som ditt i denna mörka värld!
    Snälla,håll ut,det kanske kommer botemedel imorgon eller i nästa vecka,mirakel sker när man minst anar det!
    Kramar

    SvaraRadera
  150. Du skriver så bra att man blir rörd. Tänker på dig och dina nära och följer din kamp.
    Kram

    SvaraRadera
  151. Jag har aldrig tidigare blivit så berörd av en blogg som din. Har läst den sedan några månader tillbaka och såg dig precis i Annas eviga. Du verkar vara en helt fantastisk människa, en människa jag är övertygad om att jag omedelbart skulle tycka väldigt mycket om om vi hade träffats, och trots att jag egentligen inte känner dig gör det oerhört ont att veta att du inte kommer bli gammal. Din beskrivning av vad du tänker dig händer när man dör är något av det finaste jag någonsin har hört, och ja... Jag är så tacksam över att du delar med dig av dina tankar och att vi får följa dig på din resa. Stora kramar från ett mörkt och dimmigt Berlin.

    SvaraRadera
  152. Din förmåga att sätta ord på dina tankar 'r fantastisk..har sagt det förr och jag säger det igen ..du är en fantastisk skribent. Jag känner med dig.
    Stora varma kramar <3

    SvaraRadera
  153. Tack för dina vackra ord, även om din oändliga sorg över det som du känner att du aldrig kan få gör ont i mig. Du skriver så det skär i mitt hjärta, du får mig att tänka efter och värna om mina barn. Du får mig att tänka efter om förhållandet jag har verkligen, verkligen, är rätt. Du får mig att ifrågasätta livet och dess mening och du får mig att inte nöja mig med att det är okej. Du får mig att vilja kämpa och ge mer för de mina, att verkligen,verkligen, försöka ge dem mer. Inte pengar eller materiella ting, även om det är det som de helst vill ha i sin ungdoms hetta, det jag istället vill ge dem, fylla deras hjärtan av är ett fint nu, en närvarande mamma, som de en dag förhoppningsvis kommer att tänka på med kärlek o lite saknad...men helst med ett leende och en god anekdot om nåt vi gjort eller sagt.
    Du fyller mig med en enorm kärlek, Kristian, och en enorm sorg.
    Jag har ju ganska nyss "funnit dig", du har "funnits i mitt liv" en så förållandevis kort stund och ändå, ändå Kristian, kommer jag att sakna dig när du inte längre finns.
    Blir så arg...på Gud, gudar, ödet eller vad det nu är som bestämmer vem som ska gå och vem som ska stanna...
    Jag vill fortsätta le genom tårar, se livet genom dina ord och underhållas av dina vackra meningar. Du är som livet, Kristian, och jag vill inte att du ska ta slut..inte än..
    Massor av stora varma kramar till dig från mig!/Mia

    SvaraRadera
  154. Ord är blir överflödiga, men jag vill att du ska veta att i mitt huvud kommer du absolut leva kvar.
    Din lille brorson kommer för resten av sitt liv minnas stunderna med dig och du har format honom mer än du tror för det gör människor som betyder något.
    Vi andra, som inte känner dig, kommer berätta om dig och lyssna på din musik och föra ditt liv vidare så gott vi kan.

    All lycka till dig Kristian, ifrån djupet av mitt hjärta!
    / Jojje

    SvaraRadera
  155. Åter igen rinner tårarna ner för mina kinder när jag läser dina vackra och djupt smärtsamma texter.... Du har skapat dig en alldeles egen plats i mitt hjärta där du alltid kommer att finnas kvar!

    All kärlek och styrka till dig<3

    SvaraRadera
  156. Ja, dina ord gör mig till en bättre person. Jag förmår att sålla stort från smått, värde från trams, djup från yta och förstår att allvar och lust kan gå hand i hand. Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans...

    SvaraRadera
  157. Vad är lite klimakteriebesvär? Jag sover illa om natten, och går blossande röd genom dagen. Jag sörjer min förlorade ungdom och min underbara nattsömn. Så läser jag orden från dig... och tänker: "Åh, idag ska jag blossa som en eld. För dig, Kristian. Och livet".

    SvaraRadera
  158. Kristian. Du blev inte en pappa. Du blev tusen. Du har plockat fram pappan i varenda en som läst dina texter. Till och med i mig, som är en mamma. Nu är du vår son. Och vi är dina kroppar.

    Allt smälter samman. Blir ett.

    SvaraRadera
  159. Vi är många här som känner för dig och vill det bästa för dig. Du berör en hel värld och du gör oss till bättre människor genom dina texter, jag önskar bara att vi kunde göra så du mår bättre och blir frisk så vi får fortsätta följa dina inlägg.
    Du finns i mina tankar dagligen.
    Många kramar//Jeanette <3

    SvaraRadera
  160. Lilla fina du. Önskar jag kunde krama om dig. <3

    SvaraRadera
  161. Godmorgon.

    Igår kväll när jag cyklade hem från jobbet så slog det mig....

    Din högsta önskan, att få bli pappa.
    Jag är helt övertygad om att där bortom bergen, den dagen när du kommer dit. Då kommer där sitta en liten pojke vid ån och vänta på dig. När han ser dig komma gåendes med ett stort leende så finns det inget annat än att han kommer springa rakt emot din öppna famn och ropa PAPPA till dig...DET är jag helt övertygad om.

    Kramar med så oändligt mycket kärlek till Dig.
    Dalkullan Linda

    SvaraRadera
  162. Ta hand om dej nu Kristian och var med de dina. Du är en underbar människa som har orkat dela med dej till oss som står vid sidan av och följer dej.

    Du har lämnat många spår efter dej och du har gjort skillnad. Du har fått oss till att växa och bli bättre människor och mer närvarande föräldrar. Du har lärt oss vad som är viktigt och vad vi ska ta tillvara på.

    Jag önskar att jag kunde ge dej en kram för att visa min tacksamhet mot dej o ge dej all min styrka. Jag vill bara att du ska ha det bra. Jag kommer alltid att bära med mej dej i mina tankar och i mitt hjärta.

    Jag önskar att din vandring mot nya marker blir ljus och som du önskar.

    Jag önskar dej allt vackert. Jag önskar dej lugn och ro.

    Jag önskar att fler män var som du......

    SvaraRadera
  163. Hej igen Kristian ! Jag har länge tänkt på att skriva en sak som jag inte kommit mig för att göra men jag tror att jag vågar nu. När du kommer till andra sidan så finns det så många barn som saknar en pappa där uppe som kommer att ta emot dig och det finns pappor som finns kvar här nere som får tröst genom att du kommer att finnas hos deras barn tills det är deras tur.

    Det du skriver om Mårten är ett av de absolut starkaste avsnitten i din bok. Du sätter avtryck i denna lille kille som aldrig kommer att raderas och jag är säker på att hans mamma och pappa kommer att hålla dig vid liv i hans inre och han kommer att hålla dig vid liv då det är dags för hans barn osv osv. Jag kan se dom sitta där framför brasan och prata, gråta och framför allt skratta då dom pratar om dig ! // Ulrika, Östersund

    SvaraRadera
  164. Tack för ditt inlägg, det var efterlängtad läsning. Skönt att veta att du fått umgås med dina nära och kära, här har man anat det värsta när man inte läst något från dig på en vecka. Jag bävar inför den dag då jag upptäcker att inläggen har slutat komma för gott, även om de gamla finns att gå tillbaks till. Tack för alla fina känslor du väcker hos mig och många andra, så synd att det skall bero på så mycket lidande från din egen sida.
    Varma kramar från Mimmi

    SvaraRadera
  165. Tack för allt du lär oss och tack för dina underbara ord som klingar kvar i sinnet långt efter att man slutat läsa.

    Jag önskar att jag kunde ge tillbaks lite av kraften till dig på den väg du nu vandrar.

    /Pia

    SvaraRadera
  166. Kristian, finns nog inga ord som inte är skrivna och beskrivna på din blogg om vad vi alla känner när vi läser dina rader. I mina ögon är du en mycket beundransvärd och stark person på många sätt och vis. Vi följer dig alla i dina målande beskrivningar av livets goda men samtidigt i en mycket sorgesam kamp emot det som förgör din kropp. Ingen vill att du ska lämna oss här och nu. Vi känner med dig i alla dina inlägg och kan känna eller åtminstone ana den kamp du går igenom. Vill som så många andra att allt ska lösa sig och du ska må bra.
    VÄRLDEN BEHÖVER DIG KRISTIAN G.
    Tackar dig STORT för alla dina skrivna rader.
    KRAM Maggie

    SvaraRadera
  167. Nej nej nej.. Du måste finnas. Jag hittade länken till din blogg på Ung Cancers sida för tre dagar sedan. Blev trollbunden. Läste från början och när jag insåg att inläggen från 2012 inte borde finnas vågade jag knappt läsa. Ville inte. Dina ord är de vackraste jag läst. Dina ord skär i hjärtat. Denna äckliga, fula, vidriga, stinkande och fruktansvärda sjukdom hann ifatt mig. Tog en stor tugga av min panna..men jag fortsatte springa. När jag stannar upp, vänder mig om, inser jag att jag har sprungit ifrån detta ondskefulla. Men varje gång jag vänder mig om så gör jag det med hjärtat i halsgropen. Så rädd för att ondskan ska komma tillbaka och ta mer. Inte nöja sig med det den redan tagit. Jag kommer alltid bli jagad. Jag måste alltid springa och hoppas att jag är snabbare. Kristian, Kristian ge inte upp. Sluta aldrig att springa trots att benen knappt bär. Varje minut, varje timma, varje dag, varje månad, varje NU finns du. Du måste finnas..

    SvaraRadera
  168. Kristian min vän....Tag alla tillfälle i akt att få umgås med Mårten, du vet väl att barnen är allas våra barn. Ingen äger sitt eget barn. Så Mårten är din också. Om du ändå kunde sluta sörja barnet du inte fick och istället glädjas åt barnet du har i din närhet. Det kommer att ge dig så mycket glädje.Ditt liv har så mycket mer att ge, jag vet....Och du kommer att tänka bort din sjukdom för ett tag när du umgås med barnet, för då blir man själv ett barn på nytt.
    Värme & styrka till dig
    Maggie (nr 2)

    SvaraRadera
  169. Du skriver så otroligt bra och målande, är så begåvad. När jag läser dina texter så tänker jag ÄNTLIGEN har jag hittat författaren jag längtat efter, som jag nästan inte trodde fanns. Du förmedlar bilder och känslor som går rakt in i kroppen. Du är HELT fantastisk!!!! Vi är många som har dig i vårt innersta och bär dina texter som den dyrbaraste vackraste skatt.
    Du är så VIKTIG!!

    SvaraRadera
  170. Sällan läser jag texter som berör som dina.

    Jag längtar efter fler som du!

    SvaraRadera
  171. Varma kramar till dig Kristian!

    SvaraRadera
  172. Kristian du kampens och Kärlekens Man!

    Så fint du skildrar din stund med Mårten..Du njuter av dessa stunder och tänk att Mårten tillhör Dig också..här nu och för Alltid..Kärlek till er båda/ Madeleine

    SvaraRadera
  173. Din ord kommer följa mig genom hela livet Kristian. Det vet jag. Jag vill bära din bok nära mitt hjärta, alltid ha dina texter tillhands. Nu längtar jag till Dalarna, till skogen och älven. Jag är säker på att det är där du kommer att vara när det här livet tar slut och något annat tar vid.

    SvaraRadera
  174. Strindberg kan slänga sig i väggen! Herregud! Du är ju en poet och författare av stora mått.
    Inte undra på att änglarna försöker knipa dig tillbaka till himlen.
    Din blog kommer att ges ut i bokform, jag är övertygad!
    För här har vi något utöver det vanliga,
    känn dig stolt, du är en stor konstnär.

    Fortsätt kampen och fortsätt att skapa.

    Försök att vara ute i naturen, naturen läker.

    Kram

    SvaraRadera
  175. Fina Kristian. Vi har aldrig träffats men du har fått mig till att ta tag i saker och ting och inte skjuta på dem. Du och alla dessa fantastiska människor som kommenterar dina inlägg har gjort att jag vågar förändra mitt liv. Tack av hela mitt hjärta. Jag hoppas kunna återgälda dig någon gång, helst i detta livet.

    Dina föräldrar måste vara mycket stolta över dig. Vilken förälder skulle inte vara stolt över att ens son eller dotter startar en kärleksrevolution som växer och blir större för varje dag som går.

    Ditt senaste inlägg är så sorgligt och smärtsamt. Jag har en klump i halsen hela tiden. Jag önskar dig många fina smärtfria stunder så att du kan umgås med nära och kära. Jag önskar och ber om ett mirakel så att vi som följer dig i din blogg kan ha dig kvar hos oss här på jorden länge länge. Ta hand om dig.
    Varma hälsningar. N.B

    SvaraRadera