torsdag 28 mars 2013

Kommande ur skogen


Farfar torkar svetten från pannan med ett leende. Han är så lik farsan. Han stannar upp. Sätter spaden i myllan. Lutar sig mot handtaget. Och så ler han.
   Jaså, du kommer nu, säger han förvånad, överraskad.
   Vi trodde nog att det skulle dröja lite längre. Vi har längtat efter dig.
   Farmor kommer fram. Ställer sig bredvid farfar. Han lägger en arm om hennes axlar.
   Vi.
   Igen.





105 kommentarer:

  1. Såklart att de har längtat. Såklart att de är där.

    SvaraRadera
  2. Kramar <3
    //Katarina

    SvaraRadera
  3. Jag gråter!!!
    Kram /Roxanna

    SvaraRadera
  4. Många påskkramar till dig Kristian/M.G.

    SvaraRadera
  5. Tänk om det verkligen är så. På riktigt. Jag skulle inte alls bli förvånad.

    SvaraRadera
  6. Så är det.
    /ellen

    SvaraRadera
  7. Tappar andan en stund men inser sen hur vackert det är och hur jag själv önskar att det är precis så. Precis så.

    <3

    SvaraRadera
  8. Längtar att få träffa min älskade syster igen för också jag tror som du att det är så.

    SvaraRadera
  9. Jag önskar också att det blir så, att det blir ett sätt att sluta sakna, ett sätt att mötas, ett sätt att komma hem, fastän man går bort. Kram, Oskar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett sätt att komma hem, fast man går bort - vad fint skrivet! =) Det fastnade hos mig.

      Radera
    2. "Ett sätt att komma hem fast man går bort". En mycket enkel och mycket vacker tanke som ger lindring./r

      Radera
    3. Tack så mycket, ni fina!

      Radera
    4. Håller verkligen med ovanstående,
      "ett sätt att komma hem, fastän man går bort"
      dessa rader kommer jag bära med mig, TACK
      Maggie(Örebro)

      Radera
    5. Ja, mycket fint sagt..."att komma hem, fast man går bort"...ska lägga det på minnet. Tack!

      Radera
    6. Ovissheten gnager i mig.. Är så tacksam för livet, men nånstans längtar jag vidare.. Bara för att få den där varma kramen, höra det där underbara skrattet eller bara få se honom igen.. Ibland räcker inte drömmarna till..
      / en syster utan bror

      Radera
  10. Precis så är det...

    SvaraRadera
  11. Vilken vacker vision du har, precis så tror jag det är. Såg ett program igår om en svensk kvinna i Schweiz som vårdade cancersjuka. Hon var helt övertygad. Hon hade själv varit med om denna syn vid en olycka och därefter fick hon detta kallet. Programmet gick på SVT2 " När livet vänder" med Anja Kantor. Ett underbart program som gör att man inte är rädd. För rädslan är ofta den största fienden
    Varm Kram från mig

    SvaraRadera
  12. Finaste Kristian! Du finns för alltid i mitt hjärta. Just nu känns det som om det kan brista och tårarna rinner. All kärlek till dig och varma kramar/Marianne

    SvaraRadera
  13. Precis så kommer det vara finaste Christian! Tänker på dig! Många kramar

    SvaraRadera
  14. Så vill jag att det ska bli!! Så blir det!! Kärlek, Melinda

    SvaraRadera
  15. "Amor vincit omnia"
    Kram.

    SvaraRadera
  16. Så är jag säker på att det blir....
    Inte för att jag eller någon annan ska lämna jorden i för tidig ålder men vi har inget att vara rädda för......Det är bara så och det är tryggt!
    Dina ord går rakt in i min själ och stannar där-stort!!!

    SvaraRadera
  17. *Smärtsamt vackra ord*

    SvaraRadera
  18. Det är större chans att det inte är så. Mycket större.

    Den största gåvan till människor är att livet är tar slut.

    Allt blir viktigare då.

    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, här har vi en som varit på andra sidan och kommit tillbaka, eller???

      För mig och många andra känns det viktigare att livet just går vidare, att det finns något som är större och mer kärleksfullt!

      Tack Kristian för dina vackra ord!

      Radera
    2. Carina i V-ås28 mars 2013 16:34

      Måste nog säga att det var en märklig kommentar. Största gåvan att livet tar slut? Behåll din krassa, svarta inställning. På den här sidan ger vi varandra tröst, inte ett slag mellan ögonen.

      Radera
    3. Varför denna iver att "tillrättavisa" skribenten? Det finns något mycket vackert i det som "Anonym" skriver.
      Och - handen på hjärtat - det finns väl ingen som har facit?

      Vi måste ge varandra friheten att tänka och känna det vi vill, här. Visa respekt. / Anneli

      Radera
    4. Det var det dummaste svar jag läst på denna blogg!!!?

      Radera
    5. Kan bara säga att du som skrivit detta kan inte varit med om mycket. ..sant att alla ska få ha sin egen tro.Men har du mist ett barn? Ett syskon?? Så vill man för allt i världen inget hellre än att få ses igen. Vet hur det känns att mista någon alldeles för tidigt!!
      Största stora kramen till dig Kristian.
      Mia

      Radera
    6. Höt du viktigpetter. Vad ville du uppnå med den kommentaren? Tafsa inte på andras inre bilder. Låt oss ha dem ifred utan dina besserwisserkommentarer

      Radera
    7. Jaa du Anneli, om du tycker att vi ska ha friheten att skriva vad vi vill här, så vill jag påminna dig om att detta inte är ett öppet forum för vad som helst. Detta är ett forum där vi alla på vårt sätt försöker stötta Kristian. "Anonyms" kommentar ingår inte i någon hjälp eller tröst..

      Radera
    8. En enda fråga - alla ni upprörda här: har ni den endaste aning om vem Kristian egentligen är? Känner ni honom? Pratar ni med honom? Eller projicerar ni era egna erfarenheter, förluster och längtan på honom, i den här bloggen kommentarsfält?

      Vet ni - vi vet ingenting om varandra. Vi läser, gissar, fantiserar, stöttar och dömer. Vem av er vet vad någon av oss andra egentligen har gått igenom, och vad det har lett till för insikter, övertygelser eller erfarenhet?

      Ert självsäkra uteslutande av andra som inte tänker exakt som ni gör mig rosenrasande. Men eftersom vrede och påhopp inte hör hemma här, så bad jag om respekt. Och vad resulterade det i?

      Att acceptera andras perspektiv på svåra livsfrågor - det är en stor utmaning. Här har vi alla chansen att ta den, och växa. / Anneli

      Radera
    9. Acceptera andras perspektiv, javisst men i rätt sammanhang och forum!

      Radera
    10. En sista fråga "Anonym": du tar dig alltså mandatet avgöra och definiera vad som är rätt forum för alla, olika människors tankar, känslor och erfarenheter?
      Intressant.

      Ha en fin Påsk, alla som läser och skriver här. / Anneli

      Radera
    11. Finkänslighet verkar inte vara besserwisser Annelis melodi. Ha en fin påsk själv Med vänlig hälsning, Linda

      Radera
    12. Om du vill ha samma frågeställning, men nyanserad Linda - läs Alice inlägg här neranför.

      Radera
  19. Kärlek All Tid.

    SvaraRadera
  20. Visst väntar de på andra sidan <3
    Varma kramar till dig och de dina!!

    Anette

    SvaraRadera
  21. Fint!
    Jag tycker om "cirkus" av Christina Kjellsson.
    Kram

    SvaraRadera
  22. Det känns tryggt och bra att få möta sina nära och kära igen men samtidigt tvekar jag till att jag själv vill ha det så.
    Att fortsätta en slags tillvaro i all evighet när man inte kan föreställa sig hur den blir.

    När vi en dag ska dö så går vi något helt okänt till mötes, och om det visar sig att både vår stund på jorden och allt annat är slut så kommer vi inte bli besvikna för när vi somnat in vet vi inget mer.

    Och allt vackert du Kristian har skrivit kommer att finnas kvar och i mångas minne kommer du att leva vidare.
    Kram alice

    SvaraRadera
  23. Den bilden ska jag hålla kvar, så vacker......

    SvaraRadera
  24. Jag går in här ibland och läser, men för det mesta förblir jag stum. Du drar oss alla till dig. Säkerligen har vi olika skäl och behov av att läsa dina välskrivna rader. Du är en fantastisk skribent som skickligt förmedlar både fröjd och smärta.

    Jag tycker inte att just mina ord är värda något i sammanhanget ... för du får så oerhört mycket respons (blir glad när jag ser det) ...
    Mina ord och tankar blir överflödiga! Gör varken till eller ifrån ...
    Nackdelen är att man inser hur obetydlig man är egentligen ... ;)

    Du berör! Du gör mig glad och ledsen på samma gång! Det här korta inlägget gjorde mig skönt varm inombords, samtidigt som jag nästan vill gråta. Men det är sköna tårar! Välgörande tårar!
    Bara så att du vet ...

    Hoppas du förstår hur djupt du berör, och hur skönt det är att läsa det du skriver ...
    Du har blivit odödlig ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina ord, som visst betyder någonting. Åtminstone för mig.

      Radera
    2. Tack för det. Man vill så gärna synas i mängden, men av rätt anledning ... Kram

      Radera
  25. Finaste Kristian,
    jag kan bara instämma i vartenda ord som "imitttankerum" skriver.
    Du gör en sådan skillnad, ditt sätt att använda orden är mästerligt.
    Det enda vi människor kan vara helt säkra på är att vi alla ska lämna det här livet, de här kropparna. Vi är inte ensamma om det och jag tröstar mig med tanken att då få träffa alla som gått före.
    All kärlek till dig.

    SvaraRadera
  26. Vlken omfamning det kommer att bli!

    SvaraRadera
  27. "Vi kommer inte att dö och gå bort. Vi får liv och kommer hem." <3

    Ulrika Mi Berggren

    SvaraRadera
  28. Håret på armarna reser sig..så vackert skrivet.. som allt du skriver! Tänker mycket på dig.

    Kram Sofia

    SvaraRadera
  29. Så är det så måste det få vara! Kärlek och Frid till dig och dina kära. Love L

    SvaraRadera
  30. Jag är fullständigt övertygad om att det är så. De väntar på dig.
    När jag var sjuk sa ett medium till min faster att ett äldre par pratade om någon i hennes närhet som var sjuk. Men de sa att vi inte skulle ses än. Mediumet visste inget om mig.
    Kram

    SvaraRadera
  31. Finare kan det inte sägas, Kristian. Ändå hoppas jag att återseendena dröjer, både för dig och för mig.
    Kram från ett Stockholm i vårsol!
    /Birgitta

    SvaraRadera
  32. Det är en konst att säga så mycket i så få rader. Alla goda tankar till dig!

    SvaraRadera
  33. En mycket vacker bild.
    Så fylld av kärlek, ro och frid.
    Hoppas mötet dröjer ett litet tag till.

    Varma hälsningar från Nina

    SvaraRadera
  34. Ser dig komma ut ur den snåriga mörka skogen.Du möts av VÄRME och KÄRLEK i total harmoni.Yes!så är det.
    Sänder dig mina armar som omfamnar dig/Åsa

    SvaraRadera
  35. Kom precis på att jag höll andan.. och en tår rinner, vad vackert! /Mia

    SvaraRadera
  36. ♥♥♥
    En farmor

    SvaraRadera
  37. Trots att detta är en av de kortare texterna du har lagt upp, trots att orden är så få, så är detta så otroligt vackert att ögonen tåras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis!

      Ingen skriver som du Kristian.
      Kram från Helena

      Radera
  38. Så starkt!
    Anna K

    SvaraRadera
  39. Befriande!

    Tack Kristian..gång på gång på gång...


    Påskpussar i massor!

    Madeleine/Vasastan på väg mot strövtåg i din hembygd

    SvaraRadera
  40. Jag blir så berörd av det du skriver. vill gärna dela med mig av en bok jag läst. titeln på den är: Himlen finns på riktigt. När Colton Burpo klarade sig igenom en allvarlig bukhinneinflammation efter sprucken blindtarm var familjen överlycklig över hans mirakulösa tillfrisknande. Men under månaderna efter operationen framträdde en berättelse som de inte var beredda på-en berättelse som beskrev deras lilla pojkes resa till himlen och tillbaka. Colton som ännu inte fyllt fyra, berättade för föräldrarna att han lämnat kroppen under operationen - och bevisade det genom att exakt beskriva vad hans föräldrar gjorde i en annan del av sjukhuset under tiden han opererades. han berättade att han besökt himlen och återgav vad han hört från människor där som han aldrig träffat i sitt liv och beskrev händelser som skedde innan han föddes. Han förvånade också sina föräldrar genom sina beskrivningar med svårförståeliga detaljer som stämde överens med Bibeln till punkt och pricka, trots att han inte lärt sig läsa. Med en avväpnande oskuldsfullhet och med ett barns frispråkighet berättar Colton om att han mötte avlidna släktingar. Han beskriver Jesus, änglarna, hur riktigt riktigt stor Gud är och hur mkt Gud älskar oss. Återberättad av hans far, men med Coltons unika och enkla språk ger Himlen finns på riktigt en glimt av den värld som väntar oss, där som Colton säger: Ingen är sjuk och ingen har glasögon. Himlen finns på riktigt kommer att förändra hur du ser på livet efter detta och ger dig möjlighet att se och tro som ett barn. Fantastiskt tycker jag. Jesus dog för att vi skulle få evigt liv. det är bara att göra sitt val här och nu. Själv tvekar jag inte att säga ja till hans inbjudan. Många varma kramar till dig Kristian och alla andra! Kerstin

    SvaraRadera
  41. Du skriver så vackert och målar upp så fina bilder ...tänker på dig

    SvaraRadera
  42. Så vet jag att det är. Jag delar helt din syn. Min S som inte finns längre, sitter och pratar med min farfar. De var väldigt lika. Kanske pratar de om mig, kanske tänker de på mig. Livet här nere på jorden är bara början. Jag älskar livet, missförstå mig inte, men ibland längtar jag att få återförenas med de jag älskar, som inte fysiskt finns bland oss längre!


    J

    SvaraRadera
  43. Carina i V-ås28 mars 2013 21:26

    ♥♥♥ Så få ord med så stort, varmt och lugnt innehåll. Vår fina Kristian vet precis hur man klär tankar i ord ♥♥♥

    SvaraRadera
  44. Tappar andan. Stannar upp.
    Eller är det allting runtomkring mig som
    upphör att existera? Vet inte riktigt vad.
    Det är oerhört omtumlande att läsa dina ord.

    Tänker efter. Försöker ta in.
    Men inser att det kanske är en omöjligt uppgift?
    Orden lever sitt eget liv. Letar sig in i skrymslen och vrår
    på egen hand och utan min kontroll. Sår frön. Gror. Väntar in.

    Länge, länge har jag letat efter en blogg som jag vill återkomma till.
    Om och om igen. Men ingen har fångat mig, hållit mig kvar.
    Förrän nu.

    Du kommer inte fattas mig. Dina ord är så omfattande, så oändliga.
    Dom kommer räcka. Finnas kvar. Du kommer att fortsätta påverka.

    Långt efter att du gått.
    Du kommer ändå finnas kvar.

    Kram / Thorun

    SvaraRadera
  45. Fint. Så vill jag också tänka. På min farfar som hade så ont. Min alltid oroliga farmor. Min mormor som förtärdes av en sjukdom som liknade din och som dog av att hjärtat brast, bokstavligen. Min flitiga och påhittiga morfar.

    Tack för att du berättar. Jag tror på dig, det är så det blir.

    SvaraRadera
  46. Genast känns det lite lättare.. man kan se er och det ser bra ut, trots att du kom lite tidigare än beräknat... och sen kommer ju alla andra också!

    Varm kram och Glad Påsk!

    SvaraRadera
  47. Neeeeej Kristian!

    SvaraRadera
  48. Får en liten tår i ögonvrån och hoppas att de får vänta ett tag till. Stor kram från Kvarnsveden

    SvaraRadera
  49. Madeleine i Örebro28 mars 2013 22:57

    "Mot natten går färden,
    men mot en natt som tänder stjärnor.
    Och först när mörkret kommer
    syns stjärnornas evighet,
    den ofattbara gränslöshet
    som ens tanke inte kan omfatta, världsalltet, kosmos.
    Jag går mot natten, mot stjärnorna.
    Hur högt vågar jag låta blicken gå?
    Som ett litet barn ser jag upp mot stjärnhimlen.
    Inga frågor behöver ställas med, inga svar behövs.
    Himlen med alla glimmande ljus är ju en öppen famn,
    ett ordlöst svar på alla frågor.

    Om aftonen är kärleksfull
    för morgonens och dagens skull,
    hur skall då inte natten vara?
    Då tänds ju stjärnor överallt
    som Någon kärleksfullt befallt
    skall utan ord förklara
    att dagen, den som flyktad känns
    nu gryr långt bortanför all gräns
    - man ser den inte bara..
    Och stjärnorna som strålar så
    dom visar vart min väg skall gå
    och var min dag skall vara."

    Atle Burman



    <3 Kärlek till dig Kristian <3


    SvaraRadera
  50. Nu? Har du gått?

    Elisabeth

    SvaraRadera
  51. All kärlek till dig lille Kristian . Ha en bra resa till andra sidan när det är dags för det. Hoppas det dröjer ett tag till❤

    SvaraRadera
  52. Jättevackert skrivet, tänker mycket på dig! Tack för alla fina inlägg och bilder de målar upp. <3 Hoppas att du får en glad påsk och en så bra kommande tid som möjligt.

    Håller tummarna och ber för dig!

    SvaraRadera
  53. Varje dag Kristian, går jag in och läser din blogg. Varje inlägg berör. Så mycket. Jag hade en vän som också hette Christian. Han gick alldeles för tidigt, vi var 25 när hans kamp mot cancern var slut. Det är så orättvist. Så obarmhärtigt. Jag har tänkt på honom ofta genom åren, särskilt när vi vänner började stadga oss, få barn, nya jobb, flytta ut i världen, komma tillbaka hem, leva familjeliv, se våra föräldrar får barnbarn. Allt det där som berövades Christian och hans familj. Och oss att uppleva tillsammans med honom. Fuck cancer. Och bilden av dig och din farfar och farmor gör mig alldeles varm.

    SvaraRadera
  54. Kristian! Så många som har skrivit samma sak som mig: Men du får mig att se livet. Det är verkligen något speciellt med hur du kan uttrycka dig det får mig att leva det liv som jag vill. Jag reser för det är det jag känner för att göra och mycket tack vare dig har jag nu slutat bry mig om familj och co som tycker att jag är tokig! Senast var jag I dominikanska republiken, Puerto Rico och nu befinner jag mig på ett utbytesår i Buenos Aires, Argentina. Jag hade aldrig uppskattad dessa resor på det sett som jag gör nu, känner mig så lyckligt lottad att jag vågar och kan. Du har varit med mig varje dag, suttit som en papegoja på min axel och pratat och peppat mig att njuta. Tack för att du gör att jag vill leva till fullo. Hoppas innerligt att din resa kommer bli som en varm farmor/farfar kram. Du är älskad!

    SvaraRadera
  55. Det är det enda positiva med att lämna jorden, att få återse alla dom som redan är på andra sidan. Vi kan inte bestämma över då det är dags för oss att lämna, men min tro är att det finns någon mening med det. Vi som måste lämna i förtid är klara här snabbare än beräknat.
    Sänder styrka och mod till dig, du är fantastisk !
    Kramar Carina.

    SvaraRadera
  56. Kärlek å frid önskar jag dig....alltid! ❤

    SvaraRadera
  57. Tack. Det där kommer jag ha med mig resten av mitt liv!!! Stoppas ned i hjärtat och tar fram när jag behöver det. Tack. Xxx

    SvaraRadera
  58. Just nu har jag en hel långhelg tillsammans med min familj som jag inte träffar alltför ofta. Varenda minut tar jag vara på och njuter av, tack för att du påmint mig om att ta vara på de fina som jag har omkring mig. Min farmor och farfar är också nånstans och längtar efter oss. Nån gång kommer vi träffas igen.

    Kram, Sofia

    SvaraRadera
  59. Ja dina texter får en att fundera lite på vad du vill säga oss med dem och det gör att jag läser om dem ett par ggr. Jag tänkte först att din farmor precis gått vidare...
    I vården har man ibland träffat på dom som under en operation/akut sjukdom nästan dött men återupplivats, deras berättelse om att ha varit på andra sidan och deras möten med de som gått i förväg och sedan att de "dragits" tillbaka har varit så intressanta.
    Läste nyligen om en läkare som varit med detsamma, intressant och tankeväckande, bifogar länkarna,
    http://www.lifebeyonddeath.net/
    http://www.dagensps.se/artiklar/2012/10/09/92735229/index.xml
    Kram Caroline i Uppsala

    SvaraRadera
  60. Underbar bild du ger av "fortsättningen".
    Tänker mycket på dig.

    SvaraRadera
  61. Du är enastående i dina beskrivningar. Ledsamt men med förhoppning om att det inte är slut även om vi lämnar jordelivet. Styrka och kram Ester

    SvaraRadera
  62. Du skriver så fantastiskt bra! Och du får mig att uppskatta livet så mycket mer.
    Vill också tro att jag ska möta min pappa och andra nära och kära igen när det är dags för mig att lämna detta liv.
    Kramar

    SvaraRadera
  63. Så otroligt vackert skrivet. Jag blir varm i hjärtat men hoppas att det dröjer tills ni möts igen.

    Varm kram ❤

    SvaraRadera
  64. ❤ Kristian fina du,

    I bakgrunden spelas Strövtåg i Hembygden när läser jag dina ord med omsorg och stor respekt för det skrivna. Vill stanna tiden….

    Hoppas och önskar att din entré på den ”andra scenen” ska dröja mycket länge.
    När så den dagen kommer…. Kommer ni att bli ”Vi igen”

    All respekt och kärlek till dig, Kristian och ”dina hjärtas slag”.

    Kram fina du ❤ med din fina familj o dina underbara vänner
    Maggie (Örebro)

    SvaraRadera
  65. Ja, mycket fint sagt..."att komma hem, fast man går bort"...ska lägga det på minnet. Tack!

    SvaraRadera
  66. Din mor och far kommer sörja och minnas dig som en son. Dina syskon kommer sörja och minnas dig som en bror.
    Din brorson kommer sörja och minnas dig som en farbror. Dina vänner kommer sörja och minnas en vän.
    Jag som inte känner dig mer än via dina fantastiska texter här i din blogg kommer sörja och minnas dig som en författare när det är dags.
    Vad du än är för oss som kommer du att vara fantastisk i våra minnen.

    Kanske lite dumt att skriva men ta hand om dig. Kram!

    /Anna J

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...fint skrivet av dig Anna ✫*¨`*✶♪.¸¸.✻ღϠ₡ღ✻ℒℴνℯ….ღ…
      Caroline i Uppsala

      Radera
  67. Fina Kristian. Visst skulle det vara underbart om det finns ett liv efter detta och vi fick träffa alla våra nära och kära.
    Men jag hoppas att det dröjer väldigt väldigt länge till dess. Jag hoppas att det dröjer tills både jag, du och andra är mätta på livet och har tröttnat på att leva.

    Jag önskar dig en bra påsk.
    All styrka till dig fina vännen. N.B

    SvaraRadera
  68. Tänk att så få ord kan säga så mycket.
    Du är underbar, Kristian!

    Kramar
    Sara

    SvaraRadera
  69. Genom svårigheter mot stjärnorna...
    så står det på min rygg, tatuerat på latin...
    per aspera ad astra...

    Att man går igenom de svårigheter livet kan innebära och en dag kommer till stjärnorna å där nånstans får man åter träffa dem man älskar...

    Såklart det är så, det måste vara så...

    Lite som Bröderna Lejonhjärta, fast utan drakar och krig...Äppeldalen o Törnrosdalen eller vad man nu vill kalla dem...å där nånstans i en av de små stugorna bakar min mamma sina goda kanelbullar. Hon väntar på oss, men hon kan vänta ett tag till.

    I nån annan stuga påskpysslar säkert min vän Ann just idag. Hon väntar på sina barn, tålmodigt och kärleksfullt...hon kan vänta lite till, hon önskar säkert att de får längre tid än hon fick.

    Det är många varma kramar som väntar på oss där, och jag hoppas att de kan tåla sig lite till...
    Du har en bok att ge ut, jag vill läsa den...sen får vi se...

    All kärlek /mia mitt i natten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såå vackert även du skriver................

      Radera
  70. Har precis sett din beundransvärda medverkan i filmen: Bara jag och kunskapen. Ha ha ha fick många bra tips och verkligen inspiration att börja beta av bokhögen.....hehehe

    SvaraRadera
  71. Att ett så kort inlägg kunde få tårarna att svämma över i ögonen. Jag beundrar dig och ditt sätt att skriva. Det här är konst, och du är en mästare på att formulera dig på ett vackert sätt.
    All kärlek till dig! /madelene i borlänge

    SvaraRadera
  72. Har på riktigt aldrig varit med om en sån liten text kan gå rakt in i hjärtat, kärlek till dig Kristian.

    SvaraRadera
  73. Jag är så imponerad av att du kan producera så många fantastiska texter, som berör på djupet. Att du orkar och vågar njuta av livet till fullo. All kärlek och värme till dig. Du finns i mina tankar ofta. Anna

    SvaraRadera
  74. Var på biblioteksmässan i Göteborg igår och när jag satt där och lyssnade, önskade jag så mycket att du skulle kliva upp på scenen och berätta om din gripande bok och dina fascinerande tankar.
    Göteborgare

    SvaraRadera