lördag 9 april 2011

Allra käraste pojke

Det sliter på mig. Vetskapen om att jag har cancer. Jag blir trött. Trött av att tänka. Trött av att bara vara. Jag känner mig utanför. Jag är en påkörd räv som haltar från motorvägen, ut över åkern, bort från det där märkliga som precis körde på mig. Och jag har så många starka känslor inom mig. Hela tiden. Ilska, glädje, oro, rastlöshet, nyfikenhet. Besvikelse. Det här var inte vad jag hade räknat med.

Jag sover dåligt. Vaknar ornitologiskt tidigt. Är svag på kvällarna. Men det som sliter mest är att jag tvingas bli gammal mot min vilja. Plötsligt så gammal. Jag hanterar information om en dödlig sjukdom som växer inom mig. Jag tar beslut som kan påverka min hälsa för resten av livet. Jag tvingas leva med konstaterandet att jag kanske inte kan leva det liv som jag har längtat efter.  Det som jag har förberett mig på. Förväntat mig. Räknat med. Jag kanske inte lever så länge som jag har hoppats på. Tankarna är hårdare. Döden betyder någonting annat nu. Den är mer konkret. Mer på riktigt. Svärtan är tyngre.

Jag har tvingats att bli gammal. Äldre på ett annat sätt. Men samtidigt har jag aldrig känt mig mindre. Som en liten pojke. Som väcks och tvingas ut i mörkret. Som måste röra sig genom en skog i natten. Just nu är en sådan stund, då jag bara är en liten pojke.

Jag ska vila nu. Vila, och lyssna på en låt
.

39 kommentarer:

  1. Sara Nordberg9 april 2011 20:10

    Skickar över några styrkekramar. Hittade din blogg via Vimmelmamman och kommer följa den men en förhoppning att du lyckas bli frisk.
    Försök ha en skön lördagskväll.
    Många kramar//Sara

    SvaraRadera
  2. Hittade oxå hit via Vimmelmammans blogg och nu stannar jag här! Du skriver på ett sätt som engagerar och får en att vilja fortsätta läsa.
    Livet blir inte alltid som man trott/önskat mn det gäller att försöka hantera det som händer.
    Hoppas verkligen du får ett lååångt liv, för att kunna glädja många med dina ord och tankar.
    Kramar Siss

    SvaraRadera
  3. Hittade också hit via Vimmelmamman och vill säga att du har ett sätt att uttrycka dig som är poetiskt mitt i det hemska du går igenom.
    Önskar av hela mitt hjärta att allt går vägen för dig, att du kommer ur det här på den ljusa, fina sidan och att du får många, många fler år.
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Många styrkekramar från Finland. Ber för dig!

    SvaraRadera
  5. Dina ord går rakt igenom. Du kan verkligen skriva! Känner för dig och skickar min varmaste styrkekram! Mia

    SvaraRadera
  6. Finaste Du.. Jag hoppas så innerligt att Du ska ta dig igenom det här... <3

    SvaraRadera
  7. Alla får vi vår del av skit i livet. Du har fått mer på en gång än vad de flesta samlat ihop under en hel livstid. Du kommer att klara det och komma ut på andra sidan som en bättre verision av Kristian.En som kommer att överleva och kunna berätta för andra att de ska uppskatta det de har. Vi är så jävla bra på att gnälla över småsaker, jag vet, jag är en av de som gnäller. Men ibland får man stanna upp och reflektera över vad som vekligen är viktigt i livet och antagligen så är det inte städning, pengar eller däckbyte på bilen.....
    Du skriver otroligt bra och det träffar rakt i hjärtat och man kan känna hur jobbigt du har det.Fortsätt skriv, det är nog en bra ventil, det har fungerat för mej.
    Cyberkramar

    SvaraRadera
  8. Jo så är det. Liten och rädd men gammal och trött. Och så ska man helst vara lite stark också, fast man är svag.

    SvaraRadera
  9. Hittade också dej via Vimmelmamman och nu tänker jag följa dej och din kamp för att få komma tillbaka till ett friskt liv igen.
    Har en väninna som också just har fått reda på att hon ha fått magsäckscancer. Hon har som du fått en portacut och har just fått sin första cytostaticabehandling. Man får vara tacksam över att vi lever i Sverige och att vi har så många duktiga människor som har kommit fram till hur man ska hantera denna "skitsjukdom". Vi som ännu inte fått denna sjukdom (man räknar med att var tredje svensk någon gång under sitt liv kommmer att få cancer)har mycket att lära av er som går igenom detta. Man får faktiskt många tankeställare om vad som egentligen är viktigt i livet.
    JÄTTEKRAM till dig och en önskan om att du ska orka med allt du ska gå igenom innan det goda resultatet kommer.

    SvaraRadera
  10. Vill bara sända dig en stor varm cyber kram, du berör så otroligt ge aldrig upp.. har sett att cancer kan botas trots urdålig prognos:) alla är unika på sitt eget sätt, du skriver så otroligt bra.....

    SvaraRadera
  11. Hoppas att också jag får bli en av dina läsare, antagligen den äldsta här. Jag har ganska mycket erfarenhet av cancer och kanske kan komma med ett råd ibland. Och så har jag upptäckt att du har en musiksmak som jag uppskattar, jag lyssnar just nu på den senaste låten, vackert.
    /alice

    SvaraRadera
  12. Hittade oxå din blogg via Vimmelmamman.Jag hoppas av hela mitt hjärta, att det går bra för dig. Livet är inte rättvist...
    Kram från en gammal tant!

    SvaraRadera
  13. Det du skriver berör!!!! Fortsätt att skriva, förhoppningsvis i många, många år till.

    Fortsätter följa din blogg. (Tack Vimmelmamman)
    Ibe

    SvaraRadera
  14. Vi har samma musiksmak.

    SvaraRadera
  15. Hej,
    Hittade din blogg genom Vimmelmamman.
    Jag kommer att följa dig och hoppas
    att allt blir bra till slut.
    Kram/Gunilla

    SvaraRadera
  16. Det här var bland det starkaste jag läst i hela mitt liv, dina ord sliter i mig. Det är så ofattbart och orättvist och outhärdligt. Men det måste finnas en väg ut, en väg till det liv du hade tänkt dig och har rätt till. En väg tillbaka och fram till den Kristian du är ämnad att vara.

    SvaraRadera
  17. Kristian,vandringen i den svarta tunneln, har börjat, jag är i slutet,vill följa Dig hela vägen. Vad bra Du skriver. Detta helvete som bara kommer, vad vet vi, kanske, kanske har en mening, ödet har kanske ett finger med i spelet.

    SvaraRadera
  18. Fantastiskt skrivet Kristian. Fenomenalt berättat. Har följt en cancer resa som idag ser ut att sluta lyckligt. Det går! Och jag hoppas av hela mitt väsen att det går bra för dig. För att du skall få leva livet och för att jag skall få fortsätta läsa det du skriver. Nu på denna bloggen men framförallt det Kristian kommer att skriva på andra sidan resan. Stora kramar från andra sidan Atlanten. Now you go and kick som cancer ass!!!

    SvaraRadera
  19. Du är ung och du kommer att klara det här. Varje människa får i livet minst en stor rejäl utmaning som man ska överkomma, detta är din hur jävlig den än är. Du har inget alternativ, du ska kämpa och du ska klara av skiten. Du ska se tillbaka på det här som en mardröm som du vaknade upp ur och du ska gå styrkt och veta att du besegrat det värst man kan besegra. KÄMPA för fan, för varje gång du faller så reser du dig och sträcker på dig högre och högre. Blir förbannad och sparkar skiten ur cancerhelvetet. Njuter av cellgifter som dödar din jävla cancer. Kör nu.

    SvaraRadera
  20. Hittade också hit via Vimmelmamman och kommer absolut att följa dig på din resa till ett liv utan cancern. Du kommer att klara det!
    Fortsätt att skriva, du gör det så bra och berör verkligen med din berättelse.
    Styrkekramar Sippan

    SvaraRadera
  21. Sötaste Christian!
    Kämpa dig igenom den här shitet!
    Du ska se att du snart är tillbaka!
    Ska tänka på dig!
    //eva

    SvaraRadera
  22. Hej Kristian med den vackarste blogg jag sett på länge. Men om det jävligaste som slår så blint. En ung kille som du ska bara inte få drabbas av detta. Unna dig att vara svag och ledsen men sluta aldrig kämpa!
    Har en närstående som drabbades, behandlades, fick återfall, behandlades - och nu är det 20 friska år sedan.
    Önskar dig allt gott som går!
    Kram
    Bi

    SvaraRadera
  23. Hej. Även jag hittade hit via Vimmelmamman och jag måste bara säga hur vackert jag tycker att du skriver.

    Kommer nu följa din blogg och hålla tummar och tår för att det ska gå bra och sluta väl.

    Stor kram

    SvaraRadera
  24. Hittade också hit genom Vimmelmamman och kommer att hålla alla fingrar och tår i kors för dig!
    //U

    SvaraRadera
  25. Dom vackraste ord jag läst, kommer följa dig hela vägen tills du blir frisk.
    Det finns faktiskt dom som monstren inte rår på:)
    Du är en av dom, känner jag på mig!
    Stor kram

    SvaraRadera
  26. Kristian, kära du
    Om du vill, Gå in på immun.se, läs o begrunda, kontakta personalen o beställ hem diverse kurer för att höja ditt immunförsvar och stå emot sjukdomen .....Med vilka vackra ord du uttrycker din situation
    Stor Kram till dej

    SvaraRadera
  27. Du berör mej..ska följa din blogg tills du blir pappa!!Hittade också hit från vimmelmamman, kämpa på och fortsätt skriv. Styrketankar från Österbotten i Finland.

    SvaraRadera
  28. Väldigt fint formulerat, känner igen mig i allt.

    SvaraRadera
  29. Dina ord berör mer än något annat jag läst tidigare, så vackert skrivet..

    Skickar dig en styrkekram

    SvaraRadera
  30. Hejsan!
    Gud så fint du skriver. Känner igen mig i mycket.För ett år sedan fick jag diagnosen Leukemi. Nu har jag genomgått fyra cellgiftsbehandlingar och en benmärgstranplantation. Allt ser bra ut.
    Du beskriver allt så bra. Precis så känns det, precis så är det.
    Hoppas din fight med detta hemska monster ska leda dig ut ur tunneln. Jag står precis beredd att kliva ut i ljuset, men vågar inte riktigt ropa HEJ än.
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  31. "ornitologiskt tidigt", fantastiskt.

    SvaraRadera
  32. Hej. Jag hittade inte hit via vimmelmamman. Utan genom ett tips från en vän. Jag läser. Och jag gråter. Tack för ord som ger perspektiv, väcker tankar och berör.

    SvaraRadera
  33. Tack för fina ord! Jag får en insikt i hur min man måste ha känt under sin cancerkamp. Är man inte där själv kan man nog aldrig helt förstå hur det är men dina ord tydliggör det.
    Att känna sig gammal och liten och rädd på samma gång förstår jag. Det gör man när man står bredvid också.

    Hoppas att du har många att luta dig mot nu. Många att krama. Många som ändå kan ge dig skratt emellanåt.

    Kram M

    SvaraRadera
  34. Ja, vilken resa du gör. En resa ingen av oss vill göra. En resa till helvetet och tillbaka igen. Flera gånger om.

    Skickar kärlek och kramar till dig!

    SvaraRadera
  35. Vilken blogg ! Vilka ord ! Precis det jag känner skriver du...jävla skitsjukdom! Bor du nära Göteborg så kan jag lära dig rida mellan cellgiftskurerna och baka fluffiga och porösa Macaroons ; ) Jag ser ljuset i min behandlingstunnel än så länge Nadja vs skitsjukdomen 5-0 !!! Många styrkekramar från mig!

    SvaraRadera
  36. Livet ställs verkligen upp och ner när man får sitt cancerbesked. Tankar och känslor brottas i kroppen och skallen så man fattar inte att de alla får plats. Livet blir aldrig mer som förut... men kanske kan det bli rikare på ett sätt sen när vi blir friska. För det SKA vi ju bli. Jag har förhoppningar om att livet faktiskt fått en ny mening.... ännu väntar jag på ... ja vad... men bättre måste det ju bli eller hur? ;)

    Fortsätt din kamp du med så kan vi dela 1:a priset sen du, jag och alla andra kämpar.

    SvaraRadera
  37. Jag önskar jag kände dig. Jag önskar jag var din bästavän. Jag önskar jag kunde göra allting bra.

    Du skriver otroligt bra. Rakt. Vackert.
    Skrämmande vackert.Ärligt. Brutalt ärligt.

    Konstigt, kan tyckas, det känns som vi känner varandra. Det känns som om jag är din bästavän och kan göra allting bra. Önskan.

    Jag gråter. Du är värd bättre.
    Du kommer klara det här.

    SvaraRadera