torsdag 11 juli 2013

Vid floden se


Det är en av få scener där någon dör som jag verkligen tycker om att se. Det låter kanske märkligt, osmakligt, men det är sant. Jag ska berätta. Låt oss börja med att backa bandet. Förbi den avbrutna behandlingen, förbi trädgården i Kvarnsveden och de stilla sommarmorgnarna med Pysen på Hägerstensåsens hemliga stigar. Innan Maria försvann på trottoaren i New York, innan veteranbilen i Tennessee. Innan fotoutställningen och propparna. Till ett ögonblick på vattenhålet Kåken i Stockholm, då släppet av boken skulle firas med familjen, med vänner, med de närmaste. När allt pausades som en scen i nyss nämnda film, den då popcornen blir hängandes i luften, då alla rörelser förstelnas utom för huvudrollsinnehavaren som kan röra sig fritt i den frysta händelsen. För det var så det kändes. Och det är så jag minns det, när jag nu ser tillbaka.

Hela familjen skålade hos mig, när kvällen fortfarande var ett barn. Jag mådde bättre, var mer med än på länge. Det kändes som om jag hade hunnit ikapp mig själv. Vi skrattade tillsammans. Allt var så fulländat att jag bara ville bryta ihop och gå sönder. Men i stället fortsatte vi. In i natten. Tillsammans. Hela familjen. När vi kom fram var först ingen där, men innan natten gick över till ett nytt dygn var baren fullsatt av kärlek. Omtanke. Närhet. Vänner från länge. Vänner från nyss. Ytligt bekanta och människor som känner mig bättre än andra. Ingenjörer och tatuerare. Kollegor – journalister och fotografer. Konstnärer och arbetslösa. Syndare och helgon. Samtliga genier, på sina högst individuella vis. Det var en kväll och en natt som fick hjärtat att slå lite snabbare, lite hårdare. Jag dansade mig mot småtimmarna, åkte hem i ett skratt. Det skulle visa sig bli den sista kvällen som jag mådde bra. Sedan dess har jag spårat ur. Vissa dagar hastigare än andra.

Jag minns en gång hur jag läste om en pojke. Han var inte ens tio. Han var också sjuk. Inför sin begravning hade han varit med och bestämt. Hur det skulle gå till, vad som skulle serveras efteråt. Läsk och kebabpizza. I och med det hör jag att det var ett ärligt ögonblick. För vi är vad vi är. Vi är vad livet har gjort oss. Mitt liv är inte frack och Belugakaviar. Mitt liv är en blandning av det höga och låga. Det svåra och lätta. Det fula, det sköna. Så kommer jag att ha levat, på balansgången. Och det kommer att ha varit ett vackert liv. När jag dör, låt det därför bli en vacker dag, även om jag märker hur det skaver i mina sinnen att i detta nu skriva en sådan sak.

Vad som skulle kunna vara sant och vad som bara är högoktanig gallimatias är upp till betraktaren att avgöra när det kommer till slutet på filmen Big Fish, Tim Burtons gränslösa skröna från 2003 där Edward Blooms liv och leverne porträtteras. I filmen är hans son Will mer än lovligt fylld av dubier. Nästintill fientligt skeptisk. Mot slutet av filmen är det dags för Edward att dö. Han har levt ett rikt liv. Kantat av äventyr. Närvaro. Känslor och kärlek.
   Will bär ner sin far i en flod. Han vänder sig om och mellan träden i branten ner mot vattnet ser han plötsligt alla de människor som fadern berättat om genom åren, som han påstått sig genomfört det ena och det andra upptåget med, vars existens Will gång på gång ifrågasatt. Nu står de där. Samlade.
   Edward dör. Det är en bra scen. Full av liv. Full av tröst.

Någon tyckte nyligen att jag var fulländad som människa. Det skrevs i all välmening. Jag är tacksam för omtanken. Jag antar att personen menade att jag nått mitt mål. Att jag kommit fram. Men jag vill inte vara fulländad. Jag vill inte vara klar. Vill aldrig komma fram. Jag vill fortsätta. Fortsätta leva. Fortsätta vara med. Göra allt som jag har drömt om. De andra drömmarna. De större. De som sträckte sig längre fram, som nu mest är sågspån och gamla anteckningar. Nu ser jag tiden skena och kroppen förvandlas.
   Jag ser listan med saker som jag vill hinna med att göra. Den är kort. Men ändå gör den mig orolig. Får panik av tanken att jag inte skulle hinna med punkterna. Men jag kan inte låta bli att undra vad jag vill göra när sista punkten på listan stryks över. Om det kanske är då som jag är fulländad. När alla drömmar ligger bakom mig och inte framför. Det blir en farlig stund. Utom dem har jag inte längre någon strävan. Efter dem finns bara det avklarade.
   Då finns det bara plats för eftertexterna kvar.

310 kommentarer:

  1. Få är så levande som du...
    /Eva

    SvaraRadera
  2. Du lever nu. Det är allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stärkande tanke i alla lägen!

      Radera
    2. Tack för att du delar. Boken Du kan hela ditt liv med louise l hay är underbar och ger hopp kram

      Radera
  3. Å jag e ny läsare. Får tårar när jag läser.
    Hoppas du hinner med allt på listan och lite till
    Kram Maria

    SvaraRadera
  4. Jag vet inte mycket, men jag tror du har förstått det mesta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!!Du kämpe!!Sitter på en bar i lummiga lilla Väsby och läser din blogg och undrar..ja hur fungerar vi människor??Det jag kommit fram till efter 3 stora är att vi drivs av en kraft att vilja leva!!!Jag ser min gamla vovve..som kanske inte blev så gammal men 5 år och dom va lyckliga!!Men en bil tog luckan ifrån oss!.Men allt som finns just nu och framöver är att leva!!Låt dagen ta ett steg i taget!Vi kan bara leva för timmen eller hur!!??När som helst kan nåt hända!!Iaf i dagens samhälle!!SÅ LEV JUST NU OCH GÖR DET DU VILL GÖRA OCH ÄLSKAR!!

      Radera
  5. Mina tankar är hos dig. Är också en ny läsare. Du är en oerhört stor människa som kan och vill dela med dig. Tror aldrig jag läst något som fängslat mig som det du skriver. Samtidigt känns allt så ledsamt och meningslöst. Snälla du, häng kvar hos oss. Lyssnade på dig i P1-så mycket klok-skap från dig. En stor kram från mig. M

    SvaraRadera
  6. Alla goda tankar.

    SvaraRadera
  7. Du får inte sluta fylla på listan. Dina anhöriga kan ju fortsätta förverkliga dina drömmar. Bli aldrig fulländad, var den du är. Du ger mej o säkert många andra sjuka ett lugn o en acceptans som hjälper mej mot mitt slut. Tack Kristian för att du varit min läromästare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint skrivet.
      Stor kram till dig.

      Radera
  8. Kristian! Sätt till många många många fler prickar på din lista. Snälla släpp inte taget. Dina tänkvärda ord har blivit så viktiga för mig - Nää - jag är allt annat än Ego!

    Jag har alltid trott på under. Jag ber för dig och min sjuke "gubbe" till Moder Jord. Gunsan. (som inte vill vara anonym - men datorer i all ära...-

    SvaraRadera
  9. Wishing you all time, strength and energy to experience and cross off every single dream on your list. You will dream up new ones as you go along, they will never run out. Big hug, Sylvia

    SvaraRadera
  10. Bäste Herr Gidlund,

    Jag tänkte bjuda farväl idag. Att hantera avsked är nämligen inte min starkaste sida. Det finns inget speciellt, eller symboliskt, med just denna dag - den är bara ännu en nummerförsedd dagslända i livets tombola - men det är dagen då jag kastade ut min sista flaskpost i detta hav.

    Jag skrev en flödestext som jag publicerade den 29/6 som kommentar, men eftersom alkoholen flödade minst lika fritt som texten denna afton, så blev själva "överlämnandet" något diffust.

    Detta är min gåva till dig. Orden är mina, men texten är din. Jag hoppas att du tycker om den.

    Tack Kristian, för att du har funnits och för att du finns.

    VIT

    Ohörbar och beslöjad sveper jag fram
    i ugglors rike.
    Sicksackar mellan trädstam och krona
    duckar och dyker
    Hovrar och störtar - förbi Argos öga
    Klädd för tjuvnad
    i korpars skrud

    Jag landar mjukt på tornets krön
    där änterhakar har klöst och stormstegar har fallit
    Där oljan kokar
    och bröstvärnet är fyllt med sten

    Där står jag nu
    i maktlöshetens borg
    Buren av varma vindar
    och kallblodig storm

    På siden och kashmir
    bland purpur och skarabé - smyger jag fram
    Mot Thanatos gemak
    där ett rike ska falla

    Hans andetag är tunga
    och hans drottning fet
    Så jag låter stegen löpa fritt
    och fotsulor slå hårt
    mot ett schackrutigt golv

    Jag bryter igenom som en eldpil i natten
    och utplånar dödsvakter
    med flammor från min strupe
    Jag forsar fram och förintar den svarta biskopen
    med en ljusstråle
    från mina tårfyllda ögon

    Jag är Vit. Mitt drag är Nu.

    Rutor, mönster och barriärer
    smälter under mina fötter
    Dogmer dräpes
    och sanningar styckas
    på den blinde slaktarens bänk

    En hand når en konungs krona
    en annan - stryper en fet strupe
    En port sparkas upp på vid gavel
    och trappsteg växer fram
    Likt svampar
    i underjordisk brådska
    Likt ungdomligt ax
    i vårsolens fång

    Jag flyter. Ner. Till dig
    Där du ligger fjättrad
    i mörker och bur

    Dina andetag så stilla
    sparsamma
    Sköra och försiktiga
    men trotsiga

    Mitt vrål är vilt
    knogarna snart blödande
    Muskler som pumpar
    en bälg som driver
    släggan i min hand

    Stenar blir till grus
    när murar rämnar
    Sprakande gnistor slår fyr i vårt tak
    när stänger brister i explosivt hav

    Torn faller
    och kupoler av ljus
    reser sig
    över vårt rum

    Mina händer finner dina
    och jag lyfter
    Din tyngd
    och din lätta kropp

    Fingertoppar doppas
    i din flods fåra
    och jag dyker ner i din ström
    Följer nefrosernas stim
    och fortplantar mig i deras lek
    Spetsar trombosen på mitt ljuster
    och sväljer kräftan hel

    Jag fångar en valfisks fena
    och stiger i luftbubblors led
    Ett andetag som fört min vän ner
    kastar mig nu barbacka upp
    på en skummande våg
    Där jag fyller våra segel med kraft
    och rider din mara mot hamn

    Vi tar fart
    i baronens skepp
    och fångar saltstänk
    i vår mun
    Vi ser en gudinna i vår för
    barbröstad och fri
    Bryter hon ytan
    i polstjärnans sken

    Vi öppnar våra skallar
    skålar i våra krus
    Sköljer våra sinnen
    och kyler våra hus

    Gryning som skymmer
    kvällning som dagas
    Vi möter dig snart
    på land
    eller i evig dvala


    //Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väldigt fint, Johan.

      /MO

      Radera
    2. Väldigt vackert... Tack. /@

      Radera
    3. Mycket bra Johan...
      Kram

      Radera
    4. Har du skrivit det här själv? Tack för det.Helt fantastiskt bra, du ska bli författare själv, Johan

      Radera
    5. Jag är mållös. Briljant Johan!

      Radera
  11. Ååååh jag önskar och ber att den 31 augusti ska bli en sån dag igen som du beskriver som din senaste må-bra-dag. Att familj och vänner och musiken ska ge dig den energi du behöver och att du kan räkna den till en av dina bästa. Att alla vi som vill se och höra dig och dina trumslag ska lyfta dig högt högt. Och att du ska somna lycklig den natten med Pysen vid din sida. kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag önskar och ber om samma sak som du Kerstin. Jag önskar också att jag hade fått vara med men det är en dröm som aldrig blir sann för min del. Kram. Naila

      Radera
  12. Du kommer är och kommer alltid att vara den jag pratar om och tänker på när det är jobbigt.
    Kramar Susanne L

    SvaraRadera
  13. Fina Kristian!
    Du är en fantastisk människa. Stark och svag och modig nog att våga dela detta med alla oss som för dig är främlingar.
    Oavsett hur länge du får leva eller hur många saker på din lista du hinner pricka av (alla och fler därtill hoppas jag) så har du förändrat mitt och många många andra människors liv.
    Du får mig att vilja se det vackra när det känns jobbigt och du inspirerar till att kämpa för en vänligare, finare och mer välkomnande värld.

    Tack för det och för alla fina texter som jag hoppas få läsa mer av.

    Kram till dig och de du håller kärt.
    / Clara

    SvaraRadera
  14. Älskar dig!
    Kram//Roxanna

    SvaraRadera
  15. Kristian , du berör.
    Tänk dig ett skepp som lämnar hamnen, det seglar iväg, anländer till en annan hamn, en okänd för oss levande, men kanske vacker ändå. En ny resa, på din färd. Tänker på dig kram Rita

    SvaraRadera
  16. Fina Kristian,
    Kanske blir vi inte fulländade förrän vi bestämt oss för att vi är det.
    De finns alltid nya listor att skriva...
    Här eller någon annanstans.
    Av oss eller av någon annan.

    Härligt att läsa att du fortfarande har din nyfikenhet kvar trots allt du är med om.
    Nyfikenheten som är en av våra följeslagare och drivkrafter.
    I det lilla och det stora.
    Håll kvar den.
    ...även om jag önskar att du hade kunna få lägga den på något annat än det du gör just nu...

    Önskar dig så många fina studer som är möjliga.
    Kraft och kärlek,
    "Ockelbostintan"

    SvaraRadera
  17. Känner mig som ett barn när jag lyssnar på dig, med stora ögon och öron.
    Kanske är vi barnen dina som du trots allt fick.
    Vi ser definitivt upp till dig. Dyrkar ditt varje ord. Tar in, lär oss.
    Om du återföds kanske du blir mitt barn.
    Då ska jag lära dig allt Du kan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vackert skrivet.

      Radera
    2. du sa vad jag ville säga... alla kärlek till dig, Kristian! kram från Maria i Malmö

      Radera
    3. Väldigt fint beskrivet!

      /M

      Radera
  18. Du är allt, Kristian. Du är hoppet i hopplösheten, modet i det modlösa och kraften i det kraftlösa. Alla vet vi att slutet väntar oss. Du och vi vet bara att ditt slut lurar för nära, ändå kanske du överlever flera av oss läsare utan skrämmande sjukdomar. Livet är en roulette. Jag hoppas att du vinner. Jackpot. Freespin. Du är allt!

    SvaraRadera
  19. Listan tar inte slut. Du kommer att komma på mer saker att göra och fler drömmar att förverkliga.
    Kram

    SvaraRadera
  20. Jag vill inte skriva om den familjemedlemmen som jag har mist i denna förfärliga sjukdom eller om den familjemedlemmen som inte för allt för länge sedan drabbades av sjukdomen, för detta handlar om dig och ingen annan. Det är du som står inför detta öde och det är djupt beklagligt, mer än beklagligt. På något sätt kan du förklara denna oförklarliga situation med ord som blir texter, jag beundrar dig för detta och din styrka att klara av det. Att klara av det som ingen kan förstå. Eftersom du inte läser detta kommer du inte veta om det men jag önskar att du visste att DU har hjälp den sistnämnda familjemedlemmen att hantera sin sjukdom och situationen som sjukdomen har försatt henne i, för det kommer jag vara dig evigt tacksam. Om det finns en tid efter detta jordeliv kommer du att bli väl mottagen dit du kommer. Önskar dig allt gott, allt det goda som kan komma att finnas i ditt elände. Kram

    SvaraRadera
  21. Kristian, du är inte fulländad! /r

    SvaraRadera
  22. Älskade Kristian!
    Nej, bli aldrig fulländad. Det fins ingen människa som är fulländad. Lämna allt öppet och ge plats åt många nya punkter på listan. Fortsätt ta emot livet med alla dina sinnen som du hittills har gjort. Jag tror på dig! Stor kram Eva i Umeå

    SvaraRadera
  23. Jag älskar hur du vänder texten i en ny hisnande riktning och du gör det allt bättre. Vilket är en fullständig jävla skitironi.
    Vill inte uttala mig om fulländning. Känner mer igen mig i läsk o kebabpizza. Den trasiga sorgesången som håller hjärtat öppet och sårbart.
    Nu har mannen läst ut din bok. Ni skulle gilla varandra.
    //Helena på Åsen

    SvaraRadera
  24. Starkt att läsa om dina sista dagar i livet. Känns lite overkligt faktiskt. Jag förstår att dina krafter tryter och att det kan vara svårt att hålla modet uppe. Du ska dö, hur ogreppbart och sorgligt är inte det. Önskar att du fick uppleva fler kvällar som den du hade sist. Inte bara en, utan flera såna kvällar. Med skratt, kramar, värme, kärlek, minnen, tröst, närhet. Och jag tycker du ska ha din lista, din korta lista. Beta av den. Med lite flyt kanske du till och med kan fylla på den. Ingen blir fulländad. Ser fram emot ditt nästa inlägg.

    SvaraRadera
  25. Jag tror jag älskar dig!

    SvaraRadera
  26. Fina Kristian. Jag tänker ofta på dig, på dina nära och kära. Min dotter kom tillbaka till Sverige nyligen efter nästan 1 år i LA. Vi pratade om resor och om att upptäcka världen. Då nämnde hon att hon vill åka till Afrika och hjälpa barnen där. Det högg till i hjärtat för jag kom att tänka på dig direkt. Jag önskar så att dina drömmar om Afrika och Istanbul blir uppfyllda.

    Jag önskar dig frid och många smärtfria dagar. Kram. Naila.

    SvaraRadera
  27. Du skriver så vackert och levande...jag rycks med i dina drömmar,tankar och liv...Jag gråter med dig och det hemska som du måste genomgå .Du har betytt och betyder mycket mycket för mig...Hoppas att du kan och orkar göra mycket av det du vill på din lista...och att du får fin varm och solig sommar du hjärtevarma Kristian// Styrkekramar från Ingela

    SvaraRadera
  28. Vi blir aldrig fulländade. Lägg till fler punkter på din lista för de punkter som du inte hinner gör kan kanske din familj och vänner uppfylla till din minne.

    Du finns ofta i min tankar.

    SvaraRadera
  29. Tänker på dig varje dag. Allt positivt till dig. Önskar att det inte var såhär. /Marta

    SvaraRadera
  30. Svar
    1. skall vara svar till anonym 14:13

      Radera
  31. Be till Jesus han hör din bön
    ger ditt inre en vila skön
    frid som ej finns uti
    världen,får du av Gud som lön.
    Gud välsigne dig,från Gullbritt 70+

    SvaraRadera
  32. Får jag en 75åring säga ÄLSKADE KRISTIAN? Tänker på dig varje dag.Du får bara INTE lämna oss.Jag tror på under.Du ska få många fina dagar KRISTIAN!!! Hoppet får inte vara slut. Ulrika

    SvaraRadera
  33. Tack för att jag får läsa dina tankar o funderingar över livat, kram/Carina

    SvaraRadera
  34. "Läsk och kebabpizza". åh, men blir riktigt rörd. Stackars liten, och inte fick han vara med på kalaset....

    Fast det kan bli uppskattat av de efterlevande att det är bestämt av "huvudpersonen". Vet en som hade detaljplanerat sin begravning. Det skulle serveras pyttipanna och nubbe. Han hade tom bestämt vilka nubbevisor de skulle sjunga. Det blev ett livat kalas till hans ära.

    SvaraRadera
  35. Det är en högtidsstund varje gång du skrivit ett nytt inlägg.
    Fasar för dagen då du inte längre orkar eller kan skriva.
    Fortsätt att fylla på din lista så du alltid har något att längta till.
    Tack för att du delar med dig!
    Kram från Marie

    SvaraRadera
  36. Jag var i New York häromdagen och träffade på en läskig typ i en gammal jänkare på Brooklyn bridge. Han stannade och frågade var du var någonstans. Jag sade att du stuckit till Hawaii. Han gasade iväg och jag fortsatte min promenad i underbara New York. Nu hemma i Falun igen. Kram kram Carin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh jag som hoppats på, att han glömt Kristian.
      Varför gav du inte honom en rejäl "käftsmäll"

      Radera
    2. En käftsmäll hjälper tyvärr inte på den där typen, men jag hoppas att han inte hittar Kristian ännu på ett tag.

      Radera
  37. När alla punkter på din lista är avklarade kommer du att lägga till nya, önska och vilja mer, tänja på änser....
    All kärlek till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar så klart gränser, har svårt med orden ibland, sorry...

      Radera
  38. Jag vill aldrig, aldrig nånsin att du ska vara fulländad. Jag vill bara att du ska vara kvar, att du ska fortsätta fylla på din lista. Må den aldrig sina. Älskade du! Forever and ever.

    SvaraRadera
  39. Om jag någon gång drabbas av det du drabbats av så hoppas jag att jag ska hantera det som du. Nej, inte som du eftersom vi är olika, jag menar att jag vill, som du, lyckas behålla min nyfikenhet och livsglädje. Inte sjunka ner i hopplöshet utan jaga livet så länge jag kan.

    Jag tror att din inställning förlänger ditt liv. När du fått nog av smärtan och känner att det onda tagit över kommer du bestämma dig och då tror jag det går fort. Tills dess hoppas jag att du fyller dagarna med att pricka av listan, fylla på den och vara nära dem du älskar.

    Du är en vis gammal ung man. /Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker precis som du Kalle. Jag vill också få den inställning som Kristian har om jag drabbas av en obotbar sjukdom. Han gör livet runt omkring sig så mycket lättare för alla. Han lever, ja verkligen lever och äger en visdom som förtrollar och berör...oss alla. Tack Krille...för dina vackra ord. Allt kommer att bli bra. Kram /Maggie

      Radera
  40. Tänkte på livet idag när jag cyklade hem från jobbet. Jag passade på att tacka för allt underbart som är här och nu. Du är en inspiration.

    SvaraRadera
  41. Kristian. Livet är inte en kamp och döden är livets naturliga slut. Att dö innebär inte att nan förlorar, bara att livet går sin gång. Alla vill leva, få vill dö. Ingen gillar att falla. Ibland måste man bara släppa taget - och falla. Kram.

    SvaraRadera
  42. Jag kan inte sätta fingret riktigt på varför du berör så djupt.
    Dina texter är så nakna och ärliga, att dom träffar rakt i hjärtat. Jag önskar dig många lyckliga stunder ännu och att du kan gå videre med ro i sinnet, när den dagen kommer.
    Hoppas vi syns på andra sidan! Kram Charlotte

    SvaraRadera
  43. ♡♡♡♡♡♡♡♥♡♡♡♡♡♡♡♡♡♡

    SvaraRadera
  44. Älskade Kristian.
    Du kan vara min son eller t.o.m. mitt barnbarn. Har läst din bok och lyssnat på ditt Sommar-program. Tänker på dej varje dag.
    Du är en så fantastiskt fin kille.
    Ska fortsätta följa dej på din blogg länge länge och jag ska fortsätta att hoppas och hoppas....
    Många kramar till dej, din familj och dina vänner.
    "Tant" Madeleine

    SvaraRadera
  45. Kristian!
    Din egen låga håller möjligen på att slockna, men aldrig den eld du tänt!
    Kärlek! ❤
    Jenny med familj.

    Låt oss nu ALLA vi som läser här, berörs här, kommenterar här, hjälpas åt att stödja Ung Cancer eller Barncancerfonden eller Cancerfonden!!
    Stort eller smått, mycket eller lite, överflöd eller gnutta, ditt bidrag GÖR skillnad!
    ❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤

    SvaraRadera
  46. Du tappra underbara krigare, dina äventyr tar aldrig slut. Dina uppdrag kommer bara byta dimension. All kärlek kraft och värme till dig och de dina. Love L

    SvaraRadera
  47. Hej
    Jag läste klart din bok igår. Jag kan säga bara vilket härlig människa och författare du är. Om jag skulle bli 15% bra på att sätta ord på mina känslor som du skulle jag bli super lycklig. Tack för att du finns. PZ

    SvaraRadera
  48. Tänkte på dig idag Kristian då jag satt ute på gräsmattan och såg de lila blommorna som ser ut som klöver fast de inte är det... ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Caroline ! Exakt samma gjorde jag idag då jag var i sommarstugan. Jag såg dessa och tänkte på Kristian. Det bevisar att han inte ligger i ett hörn av hjärnan hos oss utan att vi ser en blomma som vi gjort 100 tals gånger direkt tänker på Kristian. Underbart eller hur ? Ulrika Persson, Östersund.

      Radera
    2. Ja, och den frasen fastande hos mig direkt eftersom jag tänkt exakt likadant utan att sätta ord på tanken! Det var första gången jag läste Kristians blogg! Konstigt hur man kan påverkas av en människa man inte känner alls men som berör så!

      Radera
  49. Låt det pausa här. Låt bandet backa. Natten då du dansar. Låt den stanna kvar. Låt det sluta rusa käpprätt mot slutet.Snälla någon. Rädda Kristian.

    SvaraRadera
  50. Vilken härlig beskrivning av den lyckliga kvällen med dina nära och kära. Jag tänker på dig varje dag ska du veta och du finns i allas våra hjärtan.

    Fyll på med nytt på listan, stort eller smått. Hoppas du får leva hela ditt liv med punkter kvar. <3

    SvaraRadera
  51. Jag älskar hur du beskriver sista scenen i Big Fish! Det är en av mina favoritfilmer och jag håller verkligen med om att den ger en känsla av hur man vill att det ska bli den dagen det är dags att gå vidare. Magi och drömmar! Jag hoppas att din lista på saker fortsätter uppfyllas och även fortsätter fyllas på. Tänker på dig du fina människa som lockar till tårar, tankar och leenden!

    SvaraRadera
  52. http://www.youtube.com/watch?v=_uw9IJN_Hes <3

    SvaraRadera
  53. Ny läsare! Mycket fängslande beskrivning som berör djupt ner i hjärtepipen. Ingen av oss blir fulländad. Tack för att du finns och delar med dig av ditt liv!

    Varm kram
    /Renate

    SvaraRadera
  54. du är fantastisk. jag drömde att jag träffade dig här om natten, att vi pratade om livet och allt som hör till. du har gett mig en ny syn på livet och det är jag så tacksam för. skickar all kärlek till dig.

    SvaraRadera
  55. Jag tror du kommer kunna ta med dig listan, dit du nu går.

    Det är ett hästjobb du gjort och gör med detta liv, glöm inte det. Allt gott till dig, värme & kärlek.

    SvaraRadera
  56. Har följt din blogg länge men inte kommenterat förrän nu. Känner mig nästan som en stalker om jag inte skriver något så nu gör jag det.

    Du lär mig att uppskatta livet, och ta vara på det så gott det går. Kanske borde vi alla ha en lista med saker vi vill hinna med, just in case...

    Var rädd om dig.

    SvaraRadera
  57. Kristian jag lyssnade precis på ditt sommarprat och blev så berörd av det jag fick höra!!
    Det är första gången jag är inne på din blogg och jag måste bara säga att du skriver verkligen fantastiskt!!
    Under tiden jag lyssnade till ditt sommarprat kände jag väldigt starkt att jag ska be för dig... och det kommer jag göra tills den dagen du är fri ifrån sjukdom!!!
    För jag både tror och vet att det finns en Gud som kan rädda dig från all sjukdom och smärta!
    Vi kan inte alltid förstå oss på det som händer i världen, varför vissa drabbas av fruktansvärda sjukdomar medan andra får vara friska, varför världen är så orättvis på många olika sätt...
    Du betyder så mycket för väldigt många människor! Det du skriver är viktigt, fint, berörande, betydelsefullt och känsligt!! Du har verkligen en gåva Kristian!
    För Gud är ingenting omöjligt, han kan göra dig fri från canser!! Jesus älskar dig Kristian!!
    All kärlek till dig och din familj!
    //Sarah

    SvaraRadera
  58. Tänk att livet kan ändra sin mening. Att allt det viktiga är så flyktigt. Levde i tron att ett renstädat hem med rätta inredningen tillsammans med perfekta barnen och avundsvärda maken var nyckeln till livet. Det var nära att äta upp mig. Men nu är jag här, läser om ditt öde och får vatten på min kvarn om vad som är viktigt, vad som betyder något när man står där tillslut med livet bakom sig. Kärlek och omtanke. Ett fyllt hjärta och många fler fyllda hjärtan som minns dig. Jag önskar dig all värme och kärlek på din färd! Kram Helena

    SvaraRadera
  59. Har tittat på "Big fish" nu.
    Tack för den.

    Arbetar inom cancervården.
    Har följt så många på sista resan.

    Det har kommit en stund när ögonen får ro och kroppen vill vila,
    vandra vidare.

    Jag vet att du har kärlek, Kristian.
    Jag önskar dig lugn.

    \ B

    SvaraRadera
  60. Nej ge inte upp din lista den är bra , man måste ha något att sträva emot. Jag är helt såld på din blogg önskar bara att det inte behövde vara så för dig att du är så sjuk . Men det är väl så det verkliga berör mest. KRAM

    SvaraRadera
  61. Livets lista har ofta små saker överst när vi är unga. Drömmar om ett mjukt gosedjur. En modell. Ett segelflygplan som i drömmarnas värld cirklar i en djupblå himmel. Vi blir äldre och fyller listan med större saker. Karriär. Bekräftelse. Framgång. Ett steg till och vi drömmer om en familj, ett barn, en samhörighet.

    Listan fylls alltid på. Med stort och smått. Men tiden.....tar slut alldeles för fort. För Dig och för många andra orättvist fort.

    Jag är tacksam för det vi fått genom texterna du gett oss. Vi är många som blivit bättre människor genom det.

    Tänk den som skulle kunnat bocka av den punkten på listan......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också tacksam för att Kristian delat sina tankar men tycker inte jag har blivit en bättre människa. Bara snällare mot mig själv och kanske blir det då bättre för fler...

      Radera
  62. Tack Kristian,
    så länge jag lever kommer jag att minnas dina fina texter.
    Kärlek till dig, din familj och dina vänner.
    Kärlek till världen och universum

    SvaraRadera
  63. Krille!
    Jag är rädd, orolig för det okända. Vill inte vara fulländad. En gång i Japan när jag bodde hos en vän i en ny rustad lägenhet...så fin. Renhet enkelhet låg jag där på madrassen på golvet och tittade upp i taket och såg att det fattades en taklist. Tänkte att snickaren nog glömt att sätta dit den. Sa till min vän lite försiktigt att det fattades en list i taket, min vän svarade att det gjorde det inte för balansen i ens hem, hemmet ska inte vara fulländad för vi människor är inte det. Listen var även en symbol för att hemmet ska inte vara perfekt för vi människor är inte perfekta. Jing och jang.
    Tänker på dig ofta, du är fantastisk och dina ord gör mig mindre rädd, tack vackra du!
    Varm mjuk kram
    Eva

    SvaraRadera
  64. En människa som inte längre är på väg är - död.
    Du är på väg - du lever.

    Jag önskar att jag visste vad som händer. Att jag skulle kunna styra undan. Men jag kan inte. Och när jag inser det så släpper krampen. Sorgen finns kvar, men den förkrympande känslan är borta.
    Så därför säger jag - so be it.

    SvaraRadera
  65. Jag bara vill kommentera igen för jag känner att det måste ändå kännas helt enormt att läsa alla dessa vackra ord och tankar om dig...även om det antagligen känns konstigt och fick du välja så avstod du säkerligen dom vackra orden mot ett liv utan tumörer...det behöver man ju inte vara ett geni för att förstå;-)
    Men vackra Kristian du är så helt jäkla underbar...din förmåga att sätta enkla ord till att låta så vackra...ditt sätt att placera orden som får oss fängslade...du har sått så många frön i människors hjärnkontor och värmt frusna hjärtan...jag hoppas innerligt (om det är som jag tror när det gäller att lämna jordelivet)..att du från din nya värld/dimension får vara med och se när vi börjar skörda dom frön du gett oss för då tror jag att den där känslan av fulländning kan infinna sig i halva din själ iaf:-)...♥vackra du///Terese

    SvaraRadera
  66. ....jag vet, att "det värsta", det hemska, är det som Du går genom NU! ....Innan...väntan, sjukdom, fysiskt lidande, existens från en minut till nästa, ett andetag ...tills nästa!
    Sedan Kristian, blir det VACKERT, Ett Ljus...vackert...vackert... det finns inget mörker!
    Mörkret, är det du stundtals vandrar i NU!
    Det som följer är Ljust, smärtfritt, utan ångest, det är ett lugn...ja till och med en Glädje att vandra i, resa i.
    Var inte rädd!
    Frukta inte!
    Det blir ljust och vackert...
    du kan fortsätta tala med de dina,
    följa dem!
    Låt det bara hända!
    Tillsammans med dina kära , kommer ni att finna Ljuset , även efter!
    Tillsammans kommer ni att hitta glädje,
    till och med Lycka
    och en styrka, kraft, så stor , större än nu!
    Ni växer!
    Resan går vidare!
    Inga Farväl behöver tas!
    Inga avsked!
    Tvärtom,
    det går vidare,
    det blir ljusare
    allt det varma kärleksfulla kraftfulla
    blir kvar och vidare
    än större
    än starkare
    Inga avsked
    Inga avsked
    Dina nära får det svårt i början men finner tillsammans med dig, ljuset
    igen
    och vidare!
    Ni skiljs inte åt,
    det blir mer
    Jag vet
    Jag lovar
    var inte rädda
    det blir lugn stilla ljus ljus
    Inget mörker
    bara Ljus
    Inga farväl
    Bara vidare
    Jag lovar
    Jag vet
    det svåra är nu,
    inte sedan...
    Det blir så ljust
    Kristian
    jag lovar
    jag vet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag finner lugn, tröst och hopp av att få ta del av dessa ord. Berättelserna finns runt oss, närmare och hos fler än jag trodde.
      M

      Radera
    2. Ja...
      Så fint skrivet. Och det känns aldeles sant. Det svåra är nu, inte sedan... Då blir det ljust...

      Radera
    3. Tack, snälla
      Att våga dö är det svåraste av allt.

      //Anna Nordén

      Radera
  67. Är det möjligtvis NÅGON mer som vill vara med på presenten till Kristian så maila genast så får du mer info om det!
    mandodiaosc@gmail.com
    Kärlek till er alla!

    SvaraRadera
  68. Orden räcker inte men jag vill tacka dig för att du öppnat mitt sinne och berör så otroligt starkt. Du är modig. Jag önskar av hela mitt hjärta att du får vara med länge till.
    Kärlek till dig!

    SvaraRadera
  69. Dina ord förtrollar och förför. Som magi. Magi som ger ett vackert skimmer, även till det hemska. Ditt sätt att se på och uppleva livet är fantastiskt, oavsett situation. Tänk så mycket kärlek, så många känslor du skapat genom att låta oss ta del. Tack, äkskade Kristian! Utan dig förlorar världen lite av sitt ljus. Till dess hoppas jag på många bra stunder för dig och att du hinner med några fler punkter än de som är på listan just nu.

    Kärlek till dig och din fina familj!

    SvaraRadera
  70. Det är så tungt att läsa det du skriver, hur tungt är det då inte att behöva skriva det.. Tänker så mycket på dig och din familj.

    SvaraRadera
  71. Du vackra människa, fyll på din lista med saker du vill göra så ofta du kan och orkar. Genomför dessa då du orkar. Skriv och berätta om dina upplevelser så ofta du kan och orkar. Varm lång kram Pia

    SvaraRadera
  72. Kristian! Underbara människa! Att du kan älska så, sprida så mycket kärlek. Du måste veta hur oerhört stor skillnad du gjort för så många! Har känt till dig sedan ditt sommarprat och blev så oerhört glad av att få veta att du finns, vad du har gjort och gör. Dina ord och tankar. Ditt vackra jag går inte att släppa. Jag oroar mig... Det gör så ont, att höra hur du mår.

    Vill så gärna göra något.
    Det jag och vi alla kan göra är att leva våra liv fullt ut! Vara sanna. Njuta, älska, vara, bli berörda. Visa kärlek. Ställa till med fest. Vila...
    Du vet ju allt om att hitta glädje, söka sig till den, se det vackra, bli berörd. Men ändå... Jag skriver några saker som kanske är självklara, kanske onödiga eller kanske bra...

    Kristian. Skriv inte för vår skull. Gärna för din egen!

    Var snäll mot dig själv. Välj och välj bort. Vad behöver du!

    Jag tänker att bloggen väl är en ventil för dig. Där kan du formulera känslorna, tankarna, till ord. Berätta för dom som lyssnar. Och många lyssnar!
    Behöver du också prata? Jag tänker att du har vänner att prata med om det viktiga. Kanske olika personer för olika behov. Men om du inte pratar... Gör det! Du är ärlig, har en oändligt vacker själ, är intressant som få. Alla vill prata med dig. Bara prata som du skriver, sant från hjärtat! Ta plats. Berör och bli berörd. Spara inte på några ord.

    Sen... Du har ju drömmar, lustar... Gud vad jag förstår vad ditt pojkhjärta och manshjärta bultar och längtar efter så mycket. Emellanåt. Och hur du slits mellan drömmen och uppvaknandet.

    Jag tänkte på kärlek. Nu gränsar jag kanske till det alltför privata. Eller så kanske jag stör ett område som känns ok, bara man inte tänker så mycket på det.
    Vill inte störa din ro!
    Jag vill SÅ väl men vet inte alls hur det landar så, om du råkar läsa den här kommentaren ( uppsatsen :-)) så hoppa över stycket nedan om det känns respektlöst el för privat.

    Om... du mellan slummerstunderna och dåsigheterna tänker på och har längtan efter kärlek... Skynda att älska! Och det gäller ju alla... Även om din kropp inte följer har du dina sinnen. Och din hjärna är klar och hjärtat fullt.
    Har du någon käresta? Eller någon vacker själ som tilltalar dig och som du skulle kunna älska, denna tid, den här stunden på jorden. Om du längtar... Våga. Du är så vacker! Och att älska är det största!
    Kärleken har många språk. Det mentala. Innerliga. Att se varandra. Vara tillsammans. Skriva. Prata. Drömma. Fantisera. Smekas där det känns bra. Fjäderlätt. El varmt. Sensuellt. Omfamnande. Tryggt.
    Berätta vad du vill. Du är berättelsernas mästare. Skriv till varandra... Kroppen kanske inte fungerar så bra men dina sinnen. Dina tankar, din lust och längtan kan bli så levande tillsammans med någon. Bejaka det...

    En helt annan sorts beröring- massage... Om du inte är öm i huden och musklerna, kan det vara underbart skönt, ge värme och närhet, ångest- och smärtlindring. Händer, fötter, hela kroppen. Be dina vänner.

    Och igen... Mina"tips"... De kanske är för min skull. Ett förtvivlat försök att göra något för dig. Om de är onödiga el landar helt fel, släng!

    Till sist...
    Det kommer att bli bra! Din drivkraft att leva är enorm. Att leva alltså. I nuet. Fortsätt beta av listan, ändra den om nya lustar kommer till dig...
    Döden kommer alltid för tidig för den som lever och älskar. Men... Du har åtminstone levt och lever. Känt och känner. Och sen... i den nya dimensionen har du ju också mycket att uträtta. Efter sömnen, lugnet, morgonleendet sedan solen väckt dig och när du tittat till hästarna på ängen... Då kommer nya lustar...

    Tack Kristian.
    All kärlek.... Kia Nordquist

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta var den klart bästa "kommentaren" jag läst på Kristians blogg, har följt honom sedan hans första inlägg.
      Den innefattar allt, precis allt, och lite till...
      Du verkar till att vara en helt underbar människa Kia!
      Om jag blir sjuk, vill jag att du blir min läkare, trodde inte att sådana fanns!

      Kram//Isolde

      Radera
    2. Åh, så känsligt och vackert, både ärligt och inkänt och förmedlat, Kia. Oavsett om Kristian läser dina rader eller inte så gav du mig någonting just nu...kan inte sätta ord på det riktigt, men det var viktigt. Kram.Sanna

      Radera
  73. lyssnade på din bröder i mando diao igår, en magisk kväll i sommarsverige...innan en av låtarna spelades pratade de om dig och om att vi inte ska tycka synd om dig för att du är döende, för de visste ingen annan som lever så till fullo,så starkt och så på riktigt som du....för mig gjorde de dig så levande just där, just då....

    SvaraRadera
  74. All kärlek till dig...
    Kram//Lotta

    SvaraRadera
  75. Inget är så levande som du, orden och texterna hur du beskriver livet.

    SvaraRadera
  76. Tack Kristian! Nu förstår jag!

    Jag har förlorat min största kärlek. Jag har förlorat min bästa vän.
    Men båda lever och har hälsan.

    Du har fått mig att förstå att så länge vi har livet kommer nya kärlekar och vänner. I olika former och uttryck och inte alltid som vi förväntar oss.

    Du är en fantastisk ängel ibland oss, och kommer alltid att vara det.
    All kärlek och energikramar till Dig!

    //AnnCathrin

    SvaraRadera
  77. Förundras över allt, hur du orkar skriva som du gör, varje ord går in i hjärtat på mig, och tänk att jag också funderat på de små lila blommorna i gräsmattan som verkar väldigt envisa och inte ger upp, tog reda på förut vad de heter men har glömt, nu ska jag kolla igen:-).
    Hoppas du får lindring i smärtorna, hoppas också på mirakel. Kanske beröring smärtar, kan vara så men att någon håller din fot i sin hand hela tiden...

    SvaraRadera
  78. Fina stora, lilla människa..
    Du skriver så vackert och du berör mig som så många andra.
    Hoppas det blir helt bra en dag, jag vet, det låter kanske banalt, men jag hoppas bara på ett mirakel för dig, för vår jord behöver sådana som du..
    Kramar Åsa

    SvaraRadera
  79. Tänker ofta på dig när jag säger god natt till mina hästar, kramar dem, känner värmen och kärleken från mina älskade.
    Jag började läsa din blogg för att jag hörde du älskade just hästar.
    Tänk vad många människohjärtan du berör..önskar varje dag..
    Måna

    SvaraRadera
  80. Kristian, du är en STOR skildrare av livet i både vardaglig glädje och allra tyngsta och svåraste sorg och visshet om att livet ibland tar slut innan det knappt börjat.
    Du är en stor man och jag lovar att du kommer att leva länge genom dina texter<3

    Kram Carin

    SvaraRadera
  81. Du ger ett hjärta till många dagar. Dagarna borde ge lika mycket hjärta till dig, Kristian. Det känns som att du verkligen tar vara på livet. Jag önskar livet börjar göra detsamma med dig. Livet ska inte vara något man ska behöva leta efter, det ska vara något att upptäcka för var dag. Bära livet och önska att det bär en tillbaks. Försöker. Oskar

    SvaraRadera
  82. Kram till dig Oskar. Hoppas att du snart mår bättre!

    SvaraRadera
  83. Dina ord blommar av kärleksbudskap, Kristian och du lär oss ta vara på varje sekund i livet genom dina texter.
    Fantastiska människa!
    Nina


    SvaraRadera
  84. Hörde en fin tanke på radioprogrammet filosofiska rummet: "man dör inte ifrån livet, utan man dör in i livet"
    Peter

    SvaraRadera
  85. ❤ Kristian fina du,

    Om någon verkligen lever, så är det du Kristian.

    Ett citat från ett tidigare av dina inlägg finns i mitt minne, det känns som det säger allt.

    ”Mitt blod är i oro, jag tror jag är kär, i vem?, i allt som andas”

    Skickar genom cyberspace all kraft, styrka, omtänksamhet.

    All respekt, kärlek till dig, Kristian, ”dina hjärtas slag”

    Kram fina du ❤ med din fina familj, dina underbara vänner
    Maggie (Örebro)

    SvaraRadera
  86. Blicken framåt...andas <3

    SvaraRadera
  87. Det går inte att undgå att bli berörd av dina ord, dina betraktelser och din syn på saker och ting. Aldrig förr har jag upplevt sådan ärlighet, sån fantastisk förmåga att förmedla tankar, känslor och liv. Jag känner dig inte, men har under uppväxten i Borlänge gång efter annan kommit i kontakt med Sugarplum Fairy och på senare tid din blogg och ditt fantastiska sommarprat.

    Jag grät, och uppskattar att bli så berörd som jag blev av dina ord. Håll ihop. Känn, upplev och var.

    All styrka som går att frambringa genom några digitala rader sänder jag dig, du är så stark och jag beundrar dig för det.

    All kärlek,
    Per

    SvaraRadera
  88. Vad fint brev du skrev till ditt barn. <3

    SvaraRadera
  89. Jag hoppas och tror att du får fortsätta din vandring här på moder jord,det har du mer än väl gjort dig förtjänt av,nån rättvisa måste finnas...

    SvaraRadera
  90. Älskade Kristian, jag önskar att livet kunde ta en annan väg..Kramar till dig..Loke,s mamma..

    SvaraRadera
  91. http://www.youtube.com/watch?v=6vGSBUYlffw

    SvaraRadera
  92. Tack för texterna, musiken, skratten och gråten! Kram

    SvaraRadera
  93. Kära Kristian, du känner inte mig.
    Men jag skulle så gärna vilja ta dig i min famn och krama om dig. Jag skulle berätta för dig hur mycket du och dina texter berör mig och många andra. Jag vill förklara och tacka dig för allt du lärt mig om livet och hur vackert det är. Jag tänker mycket på dig och de som står dig nära.
    Stor kram <3
    Karoline

    SvaraRadera
  94. Tack Kristian för att du delar med dig av dina tankar och din sorg. Du finns i mina tankar hela tiden, är med sorg jag läser om behandlingen som inte funkar längre, om din kropp som som funkar allt sämre, all ork som inte finns. Vill aldrig att dina ord ska tystna. Sarah.

    SvaraRadera
  95. Du ger så otroligt mycket till oss alla i dina tankar drömmar beskrivningar smärta glädje och din hemska sjukdom...Du , Kristian får oss människor att tänka till.. och vara glada åt det vi har och glädjas åt LIVET här och nu. Jag älskar ditt språk dina ordval ditt sätt att beskriva i dina texter.

    När jag lyssnade på ditt sommarprogram i P1 så grät jag...Jag förstår inte varför LIVET ska vara så orättvist..Du förtjänar allt gott i VärldenDu är en mycket duktig skribent...Den bäste jag vet. Jag önskar att vi någon gång kommer att träffas // Solvarma kramar från INGELA

    SvaraRadera
  96. Skickar all kärlek och värme till dig<3! Du skriver så underbart fint om något så ofattbart svårt. Jag beundrar dig så mycket och önskar att du inte behövde gå igenom detta.
    Många varma styrkekramar
    Åsa

    SvaraRadera
  97. ....En enda Dag.....ett helt Liv*
    Tid som vi känner den...existerar inte!
    En endaste dag----ett Helt liv*
    Ögonblicket är allt
    Allt vi har
    Allt är Nu
    En enda dag...ett helt liv
    Några ögonblick blir till år
    Ett ögonblick Ett helt liv*

    SvaraRadera
  98. ...att möta det vi kallar för "död".
    ...att gå över.
    Finns ett stycke "en scen" som beskriver just det,
    Ernst Brunner's bok om "Edith" Södergran.
    Där finns ett stycke, rader som beskriver Ediths möte med "döden".
    Hur hon klär sig vacker, till detta möte, denna omvandling,
    förvandling,
    omställning,
    skildrat med Blommors hjälp.
    Med Naturens hjälp. Det är det vackraste jag någonsin läst, hört , sett, upplevt, känt med alla sinnen vidöppna.
    Den allra vackraste beskrivning , skildring någonsin ,
    av detta möte, omvandling!
    Hur Edith, går över , eftr sin livstidslånga sjukdom och fysiska , mentala lidande, över gränsen, till det nya,
    det andra landet, det andra livet, att lämna kroppen, skalet, på det viset, i allt det vackra, med allt det vackra,
    att gå in i det, så vackert, så vackert
    och sanningsenligt
    ärligt
    med sina sinnen
    med sinnets liv
    totalt.
    Lämna kroppen
    så vackert
    så ljust
    lätt
    lätt.
    Inte svårt
    Inte svårt
    Lätt
    Att resa på det viset
    Ja
    Lilla Du
    Lilla Du
    Ja
    Det är det vackraste jag någonsin läst, hört

    SvaraRadera
  99. Det enda som bär när allting annat vacklar, det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd!

    SvaraRadera
  100. "Edith"
    Ernst Brunner
    sid. 147-148 ,
    se kapitel: "jordskuggans tid"
    Bok tryckt 1992
    LÄS!

    SvaraRadera
  101. Fantastiska kommentarer nu!
    Vilken värme och kärlek.
    Tack vare dig.
    //Helena på Åsen

    SvaraRadera
  102. Är en ny läsare här. Tack för att du delar med dig om dina tankar och funderingar kring livet. Får tårar av det du skriver.Du berör på djupet.

    Du finns i mina tankar varje dag, och har gett mig en ny syn på livet.

    Styrkekramar till dig Kristian.

    SvaraRadera
  103. Ja
    Lilla du
    lilla Du
    Du...
    Så mycket Kärlek
    Så mycket värme
    Så mycket Liv
    Det vibrerar
    Sjunger
    Vi talar Sjunger
    med DIG
    MED dig
    Ditt liv är redan evigt
    Det blir evigt
    Det är evigt
    Vi fortsätter Sjunga
    För dig
    Med dig
    Tillsammans
    blir vi eviga
    Kristian

    SvaraRadera
  104. ....Så mycket
    Ljus
    omger dig nu
    är i dig
    med Dig*
    Bara Ljus
    Jag vet
    Jag lovar

    SvaraRadera
  105. Du är en ängel Kristian...Du fina underbara, som hjälper oss att Leva här och nu. Du kommer alltid att leva...för i mitt hjärta kommer du alltid att finnas kvar. Tack för Dina fina texter...Du berör...
    All kärlek & värme till Dig & Din familj
    Kram Anette

    SvaraRadera
  106. Massor av kramar//Isolde

    SvaraRadera
  107. Kristian

    Jag ska bygga en trappa upp till himmelen
    på den ska vi springa upp till dej och ha
    en stor fest....jag lovar vi kommer....
    /B

    SvaraRadera
  108. Bra artikel som du skrivit i DN idag Kristian! Go go go!

    SvaraRadera
  109. Tack för din kraft. Min dotter gick bort nu den 28 juni. Jag klarade inte lysna på ditt sommar prat förän efter hennes begravnig. Men jag kände att jag måste lyssna. Du sa att du skulle upp och tämja en vildhäst. Min dotter var just en otämjbar vidhäst. Hon var övertygad ända in i slutet att hon skulle bli frisk komma upp på benen och hästryggen igen. Hennes cancer upptäcktes nov-2012. Hon var aldrig tillräckligt frisk för att utföra något av sina drömar som hon hadde. Hon fick mest tillbringa tiden på sjukhuset. Hon blev 27 år gammal. Samma drömar som du om barn och familj. Men. När kag lyssnat på dig var jag övertygad om att det är många som tar hand om henne där uppe. Så jag jag vill tacka dig kristian för dina ord. Det blev lite kraft på vägen. Men min väg kommer bli lång. Detta blev ingen komentar utan ett brev till dig. Mvh Eva. Bea Kakkos mamma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kramar och varma tankar till er. <3

      Karin

      Radera
    2. Eva jag beklagar din sorg. Var stark och fortsätt hedra Beas korta liv. Livet går vidare men jag tror också att med tiden möts vi igen med våra kära. På något sätt på något plan.
      Energin förvandlas den kan inte förintas. Den tanken ger mig hopp.

      Radera
  110. Stor varm kram till dig Kristian och din familj. ❤❤❤
    /Maria H

    SvaraRadera
  111. Tänker på dig...
    Kram//Lisa

    SvaraRadera
  112. Om jag kunde;

    skulle jag ge dig ett långt underbart liv

    se till att ingen enda ung människa skulle gå igenom det du gör

    se till att inga föräldrar skulle behöva förlora sina barn

    skulle jag vilja vara som du, för om alla vore som du vore det en bättre värld

    Men;

    jag ska spara din musik och dina ord i mitt hjärta

    lära mina barn att aldrig ta något för givet, men alltid ta vara på livet, kärleken, vännerna

    jag är helt övertygad om att vi träffar våra älskade igen, min man är redan där, tills dess ses vi i drömmarna, tills dess vill jag leva livet fullt ut
    varje dag och inte missa någonting. Det har du fått mig att inse mitt i sorgen. Tack.

    Om jag kunde;

    skulle jag skriva som du

    skulle jag också ge dig en stor kram, pysen också. Du verkar vara en underbart fin kille.

    /Sara J

    SvaraRadera
  113. Massor av kärlek, styrka och lugn till dig. Du är en så klok människa. ❤❤❤❤

    SvaraRadera
  114. Vila, Tänk på en fågel som flyger sakta bland molnen, känn den ljumma vinden,följ med, dröm, du har flera punkter att sätta. Varma tankar till dej.

    SvaraRadera
  115. Hittade precis hit... Du skriver alldeles fantastiskt, du berör mig djupt innuti på ett sätt som ingen gjort på länge..

    Jag önskar dig all styrka!!
    /Frida

    SvaraRadera
  116. Lyssnat på dej idag som sommarpratare och gråtit emellanåt. Visste att det skulle bli så och så kom ditt brev till ditt barn som du aldrig kommer att få här och nu .Delade med mej länken på fb och hoppas någon mer tar sig tiden att lyssna.Till dej vill jag skicka ♥ ♥ ♥ Du har berikat mej.Du gör skillnad.Många kramar

    SvaraRadera
  117. Kristian, du har blivit som ett soundtrack. Dina ord ekar i mitt huvud och ibland vill jag nästan inte ens att de ska vara där, men för det mesta är jag tacksam för deras existens. För dina ord är fyllda med kraft och mod. De tränger sig igenom stadens vardagsbestyr och får en att stanna upp och känna livet. Önskar dig ögonblick av glädje och mycket kärlek och närhet.

    SvaraRadera
  118. Vilken fantastisk kväll du hade där på Kåken, men tråkigt att det sedan gått åt fel håll med din sjukdom.
    Men du fortsätter att skriva lika bra som du alltid gjort. Kram /alice

    SvaraRadera
  119. Tänk om jag kunde byta plats med dig Kristian. Du som har så mycket att leva för. Livet är orättvist...

    SvaraRadera
  120. Till Eva!
    Mamma till Bea!
    Fortsätt PRATA med BEA!
    Fortsätt tala
    Fortsätt kommunicera
    Fortsätt Tala med varandra!
    HON HÖR!
    HON VET!
    Jag lovar
    Jag vet
    Jag vet
    Jag lovar

    SvaraRadera
  121. Jag lever i det, i en värld full av cancer...om Pysen vill ha ett nytt hem så är han välkommen, om jag vore hund i mitt nästa liv skulle jag vilja bo hos mig. Jag vet inte mer vad jag ska säga, orden räcker inte till, jag lever i det och försöker ta vara på varje sekund, men det är inte så lätt alla gånger, verkligheten kommer för det mesta i kapp. Med vänlig hälsning från en medmänniska som lever ihop med en cancersjuk person.

    SvaraRadera
  122. Jag blir så berörd av dina ord. Jag blir så berörd av dig.
    Jag blir så berörd av att du når mig så djupt. Jag blir så berörd av att du är så fantastisk.
    Tack för att du ger mig och mitt liv så mycket. Tack för att du får mina salta tårar att rinna nedför mina kinder. Du är så fin och så vacker. Tack!
    Kram

    SvaraRadera
  123. All kärlek till dig...
    Kram

    SvaraRadera
  124. Vilken bra intervju (artikel), du gjort med Chuck Palahniuk i Dagens Nyheter i dag.
    STARKT Kristian!

    Kram
    //Nathalie

    SvaraRadera
  125. Strandbacken, folkparken i Dala-Floá. En svensk sommarkväll när den är som bäst. Dina vänner spelade för dej och visst var du också där, i våra tankar. Vi är många, många som tänker på dej, älskar dej, beundrar dej. Längtar såå till er spelning i Borlänge och hoppas den ger dej styrka att fortsätta, fortsätta. All kärlek till dej, din familj och dina vänner!

    SvaraRadera
  126. Hej Har precis läst en bok av Anita Moorjani "DÖDEN gav mig LIVET". Vill bara berätta om den!
    Varma hälsningar

    SvaraRadera
  127. Blir så rörd av dina ord:) Radio programmet i P1 var helt enastående,jag grät genom hela programmet.DU kan verkligen beröra en med dina vackra ord.Jag skänker dig all styrka på denna jord! Kram

    SvaraRadera
  128. Dina ord går rakt in i hjärtat <3

    SvaraRadera
  129. Förmodligen det bästa jag läst på mycket länge. Sitter vid en laptop och förväntas porträttera Vega som befinner sig i gränslandet mellan tonåring och vuxen. Som får diagnosen, som tredje gradens brännsår på insidan - KML.

    Jag vet att jag skriver som terapi. För jag är så förbannad på cancern. Det enda jag inte kan prata om. Diskuterar gärna, förkovrar mig i jobbiga saker som tynger och skär men inte cancer.

    För hon fick cancer. Tolv år. Den fjärde av "tre av fyra barn överlever cancer". Det sägs att allt sker av en anledning. Well, fuck them. För hon visste vilken färg hon skulle ha på sin balklänning. Tolvåringar ska inte planera sin egen begravning. Punkt.

    Inte du heller. Punkt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finner inga ord för din sorg - jag har en frisk 12-åring - Kan inte ens förstå hur hemskt ni har det. Alla varma tankar till er. <3 Kramar

      Radera
  130. Du är vacker för världen!

    SvaraRadera
  131. Du Är Det Finaste Jag Vet...

    Kram
    //Isolde

    SvaraRadera
  132. Att bli kär gör ont, att lämna gör ont, att bli lämnad gör nästan ondare! ♥ Ta hand om dej!
    Kram/sqrulan

    SvaraRadera
  133. Först- du skriver och tänker underbart.

    Jag har tänkt att livet, och kanske ännu mer döden, är orättvist. Men cancern är ju, hur hemskt det än låter, väldigt rättvis när den urskillningslöst skördar sina offer i alla samhällsklasser, goda som onda människor. Jag önskar förstås att du inte hade drabbats, men ändå, orättvis är den knappast.

    Jag tänker numer att livet och döden är gåtor. I den här världen ser vi kanske ingen mening med det som sker men kanske efteråt? Eller inte?

    Ja, livet och döden är gåtor. Vi söker svar och finner dem ibland i oss själva men till sist återstår gåtan ändå att lösa.

    Jag tycker det känns bra. /Kalle

    SvaraRadera
  134. Kristian är på sjukhus. Hoppas verkligen han kan vara med och spela i Borlänge den 31/8. Han hälsar till er alla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh....
      Hälsa från oss alla!
      Vi, alla läsare finns som omfamnande mjuk bomull, kristallklar frisk luft och ljus, värmande soluppgång i bakgrunden, bakom alla dina nära, kära och vi vill bära dig, finnas där och älska dig om du behöver.
      All värme och kärlek...
      Kia Nordquist

      Radera
    2. Ledsen att höra att han har det så svårt just nu. Hälsa och tacka för fint sommarprogram och all kärlek och värme han sprider och allt fint han skriver och delar med sig. Han är en underbar person. Ber för honom. Varma kramar och kärlek till honom/Marianne

      Radera
    3. Det är för jävligt, ursäkta, men det är alltid de bästa människorna som råkar illa ut. "Böset" klarar sig alltid, varför är det så?
      Hoppas att han får mer tid och kan må hyfsat. Och spela länge än. Hade gett mycket för att kunna gå på den konserten, men tyvärr, visste inte om den i tid.
      Ni är också otroliga, allt ni gör är lika bra. Satt hos tandläkaren när "Strövtåg.." var på radion, tandläkaren undrade vad som hände eftersom tårarna bara rann... som alltid, spelar ingen roll hur många gånger man hört den.
      /Emma

      Radera
    4. nu spelar dom strövtåg på radion... jag funderar på hur det är med dig. Kram!!!

      Radera
  135. Det fanns en tid då jag var naiv och blåögd - Låt den tiden komma tillbaka - så sorglös och lycklig.
    Kramar till dig <3

    SvaraRadera
  136. Kristian, dina vänner i Mando Diao, hyllade dig i torsdag på Sofiero. Detta berörde oss alla. Det kanske låter som en klyscha att be dig kämpa. Jag hoppas innerligt att du kan vara med och spela el åtminstone vara med dem den 31 augusti. Kramar Jenny

    SvaraRadera
  137. Blunda, känn urkraften komma till dig. Ta en snabb galopp över ängarna, ut på stigen genom den trollska, magiska skogen och fram till sjön. Stanna vid sjön och njut av soluppgången, känn hingstens varma andedräkt i nacken. Känn denna känsla en ljum sommarmorgon och stanna upp och dröm dig bort i den.

    SvaraRadera
  138. Det finns en tid, ett liv, bortom allas tvivel, ett liv fyllt av kärlek och hopp, vi finns en kort stund på jorden för att sedan träffas på en annan plats där ingen ondska eller sjukdom finns, en plats full av kärlek, tro och hopp. Där ska vi leva tillsammans och ta vara på det fina som finns, där ska vi alla mötas igen, och jag ser verkligen fram emot att möta dig Kristian i evigheten. Och när natten blir till dag...låt oss mötas då. Var inte rädd, det är egentligen livet som är svårt...efter det kommer ett annat liv tillsammans med d dina.

    SvaraRadera
  139. En enda dag
    Ett helt Liv
    Ett enda ögonblick
    Ett helt liv
    Vem avgör vad som är ett helt liv?
    En enda dag
    är ett helt Liv

    SvaraRadera
  140. Alla Hjärtan blir till ett
    Allas Andetag blir till
    ett enda
    Vår Sång är Stark
    Ljus
    Så Ljus
    Så vacker
    Alla Röster
    En Röst
    Tillsammans tar vi nästa andetag
    Ett enda andetag
    Ett helt Liv

    SvaraRadera
  141. Ja
    vad ska jag säga
    jo
    jag vet vad jag tänkte på
    -det är resan som är allt
    -målet är ingenting
    jag har levt ett tag
    och det är där jag står
    går
    mår
    rörelsen
    den inre
    den yttre
    och så detta, du vet ju
    n y f i k e n h e t e n
    morgondagen
    upptäckarglädjen
    den som är som kärlek
    vi hörs
    /J

    SvaraRadera
  142. I slutet finns ljuset
    eller är det kanske börjar av fortsättningen
    till en tid utan smärta
    vem vet...

    <3 // Anna

    SvaraRadera
  143. i natt dansar vi
    på stjärnan
    Nattstjärnan
    Vi ler
    Vi skrattar
    Vi är lyckliga
    där på stjärnan.
    Vi ses där i natt.
    ta min hand
    så möts vi i en vild Flamenco
    tills gryningen står i röd eld
    Dansa dansa
    i natt
    ta min hand
    möt mig där
    i natt ska vi skratta
    Dansa
    Vi gör det i natt
    Vi flyr natten
    Det kommer en morgon
    men tills dess
    låt oss dansa
    en vild Flamenco

    SvaraRadera
  144. Tack Kristian för vad du ger oss som läser din blogg! Du har gett mig, en pensionär, perspektiv på livet och vad som är viktigt. Så många stunder jag kastat bort på att tänka på vad jag inte har och inte på det jag faktiskt har. Jag önskar dig allt gott som finns och hoppas vi får läsa dina inlägg länge till. Stor kram.

    SvaraRadera
  145. I natt drömde jag om dig. Du var omgiven av en massa människor som överöste dig med kärlek. Dessutom hade du anlagt en riktigt rejäl trucker-mustasch, vilket jag tyckte var lite roligt. Det gör ont att läsa att du nu befinner dig på sjukhus. Du verkar vara en sådan fantastiskt vacker människa. All kärlek till dig och dina nära. /Erika

    SvaraRadera
  146. Stort KNUS til dig fine Kristian <3 Jeg tænker på dig hverdag ! Du kommer for altid findes i mit hjerte <3

    SvaraRadera
  147. Så otroligt fint du skriver Kristian, kan läsa din blogg om och om igen!
    Har själv förlorat en del av min familj och tänker mycket på både dig och dina anhöriga!

    <3

    SvaraRadera
  148. Värmande kramar till dig Kristian!på solens strålar som omfamnar din kropp och själ till ro./Åsa

    SvaraRadera
  149. Kärlek..kärlek..kärlek.
    Och massor av kramar.
    /Dinnie

    SvaraRadera
  150. Hej Kristian! Har precis lyssnat på ditt underbara program i sommar&vinter i P1... TACK, för att du delade med dig av alla dina fina tankar....om det nu är så att du har valts att lämna oss för att finnas för alla de barn som är ensamma så tror jag att du blir den BÄSTA.. Jag har inte vetat om dig eller din blogg tidigare, men jag är djupt berörd av ditt sommarprat o kommer fortsätta följa dig. Och nu vet jag inte hur jag ska avsluta detta men jag hoppas att din tid inte är inne än o att du ska hinna med det viktigaste för dig.. MASSOR AV BEUNDRAN din röst o tankar som du delat med dig av ska leva vidare med oss alla. Kram Pia

    SvaraRadera
  151. Du blottar din själ och får oss att förstå denna helvetes sjukdom. Vi lever en sekund här på jorden men du Kristian kommer leva en evighet genom dina texter. Festen tar slut. För vissa tidigare och andra senare. Att inte vara rädd för att dö men paniken för att inte få leva. Det önskar jag det fanns ett botemedel för. En acceptans över att såhär ser det ut från den dagen man föds. Det kommer att ta slut. Kanske det skulle varit enklare att varit ett djur. Då vet man bara om att leva

    SvaraRadera
  152. nu spelar dom strövtåg på radion, man vill bara gråta. Kram på dig!!

    SvaraRadera