torsdag 18 juli 2013

I strålen till New York


En hög eftermiddag är jag låg över New York. Ligger och funderar i Kvarnsveden. Tänker. Att de stora äventyren kanske är förbi. Att de är över.
   Mina ögonvitor har blivit gula. Urinen mörk. Ett av mina levervärden plöjer fram genom provresultaten med en kula. Min kropp är utmattad. Vaknar och räknar genast ner antalet timmar innan jag kan bedöva mig själv inför ytterligare en natts sömn. Och fram till dess ska jag sova. Sova.
   Jag oroas över växelläget, eftersom jag inte vet i vilken position som jag befinner mig i. Jag har aldrig dött förut. Inte vad jag kan minnas, i alla fall. Om jag nu befinner mig på nivå tre, fyra eller fem vet jag inte. Jag vet inte ens hur många faser – svårighetsgrader – som jag kan tänkas behöva gå igenom. Men jag märker att det blir allt sämre. För varje dag som går.
   Så jag drömmer om New York. Det gör ont. En lätt vind virvlar in i rummet tillsammans med skratten från grannbarnen. Känner solen, i strålen där jag ligger.

The sky was the limit. Det tror jag faktiskt. Är till och med rätt säker. Jag är kusligt målmedveten och inte rädd för att slita för att komma någonstans. Åstadkomma någonting. Jag var en duktig journalist, en spännande skribent. Jag ville ta över New York, på mitt eget sätt, i min egen utsträckning. Precis i samband med min andra diagnos i augusti förra året fokuserade jag på att flytta dit. Korsa Atlanten, för att bli kvar där ett tag. Jag hade nog lyckats. Det måste jag tro. På vilken nivå, det är en annan historia, inte heller direkt avgörande. För det här med att uppfylla drömmar, det är ändå det viktigaste. Och på vägen dit måste jag inte bli ekonomiskt oberoende eller bo i en svit. Sådant har aldrig varit min drivkraft.
   Nu blir det ingen flytt. Men jag hann med staden en gång till. När jag ser tillbaka på den senaste resan blir jag bara smått besvärad över att kroppen inte gjorde mig mer närvarande. Att jag inte orkade allt som jag och Maria hade hoppats på. Att jag inte höll, riktigt hela vägen ut.
   Jag vill tillbaka. Jag vill se röken stiga från brunnslocken, höra sirenernas tjut och se de självsäkra brandbilarna kryssa framåt i dån. Vill höra taxichaufförernas ruffel och rop. Känna restaurangernas glansiga pappersservetter och tändsticksaskar. Vara med i kaoset, det fungerande. Från flottiga diners med ingrott väsande stekbord betrakta börsmäklare och uteliggare. Och skyskraporna. De blänkande enorma.
   Jag vill uppleva en sådan där kokhet sommarnatt som Bjurman skrev om, berättade om. Ville som han bli stammis. Ville hitta mitt Elaine’s. Alltid en inspirerande tanke att tänka att det längs alla dessa bardiskar sitter oupptäckta Bukowskis, Mitchells, Waits och Mamma Anderssons väntandes på ett lyft eller motvillig acceptans över att förbli evigt förbisedda.
   Jag vill leva. Så fruktansvärt mycket.
   Men kroppen lyder inte.

Samma eftermiddag får jag höra att det spekuleras i om att jag ligger på sjukhus – något som är helt felaktigt. Däremot ligger jag i min säng. Sovandes dagarna bort. Försökandes få tillvaron att fungera. Men det gör den inte när rykten bildas, när falska påståenden sprids. Ingen nyhet om mig kommer någonsin att släppas som en kommentar till bloggen. Ingen nyhet om mig kommer någonsin att släppas av någon som inte ingår i min närmaste familj.
   Jag är besviken och besvärad över att någon har tagit sig friheten att skriva sådana saker om mig. Om de bara visste hur mycket oro de har skapat.
   En dag som denna vill jag bara lägga ner bloggen. Lägga ner och somna om.

773 kommentarer:

  1. All kärlek. /Elin

    SvaraRadera
  2. Klart du vill leva, du gör ju verkligen det. Och du kommer fortsätta göra det hos så många oavsett var du befinner dig. Du kommer alltid vara med. Det är nog bara trösterikt för mig själv. Men så känns det.

    Kramar
    Frida

    SvaraRadera
  3. Styrka till dig! Tänker på dig!

    SvaraRadera
  4. Undrade också över kommentaren men trodde nog inte riktigt...låt inte ett Rö_hå_ komma åt dig fina Kristian...tänker mycket på dig sen jag lyssnade på ditt sommarprat..goda tankar och all kärlek i världen till dig <3 Anki i Ramlösa

    SvaraRadera
  5. All kärlek till dig och de dina.
    Love L

    SvaraRadera
  6. Du finns i mina tankar. <3 All kärlek till dig, du fina, fina Kristian.

    SvaraRadera
  7. Försök orka blogga vidare.
    Försök strunta i enstaka personer som förstör för oss andra.

    Önskar dig kraft.
    Önskar dig tid.

    SvaraRadera
  8. Både skönt och tråkigt att du idag skrivit ett inlägg Kristian. Skönt för att vi säkert är Många som väntat, med en klump i magen över att "höra" nåt från dig och tråkigt för att du känner dig besviken och uppgiven över falska rykten

    Som det tåras i ögonen Varje gång man läser ett inlägg..

    Den dagen du inte orkar el. vill blogga mer , kommer Alla förstå.

    Jag kommer tänka på dig Långt efter att bloggen , och du, är borta <3

    Tack underbara Kristian för att du Finns!
    //Mimmi

    SvaraRadera
  9. Kristian!
    Det är så - släpp ut ett påstående så sprids det som elden!
    Den första som fick höra påståendet (är "syndaren") och sedan nästa nästa nästa.

    Tankar igen igen och igen från mig till dig. Gunsan

    SvaraRadera
  10. Hej.. jag lyssnade på ditt sommarprogram igår.. det finaste jag någonsin hört.. så fint och så svårt.. jag vill också att du ska leva... jag känner dig inte men jag tänker på dig fler gånger om dagen och det enda jag tänker är "låt honom leva, låt honom leva, låt honom få träffa sitt barn och bränna brevet han en gång skrev till det". <3

    SvaraRadera
  11. All kärlek till dig! Försök att strunta i missunsamma och självuptagna människor!
    KRAM/Maria

    SvaraRadera
  12. Kärlek till dig. Carina

    SvaraRadera
  13. Kärlek till dig. Det känns som att du är en bit av New York redan nu. Du förstår helheten, utan att eftersträva perfection. Precis som staden på andra sidan Atlanten!

    Kram

    SvaraRadera
  14. Kära du...
    Kram//Lisa

    SvaraRadera
  15. Försök att inte lägga din energi på andra som inte förstår vad dom gör för skada. Dom är inte värda en endaste sekund av dina tankar.

    Kram,Susanne.

    SvaraRadera
  16. Tacka Kristian! Du har hjälpt mig förstå mer av hur min pappa troligtvis också kände många gånger innan ha lämnade mig efter sin kamp mot cancern. All kärlek och styrka till dig!

    /Erika

    SvaraRadera
  17. Du är en fantastisk skribent. Dessutom rolig och underhållande. Med din penna sätter du syndaren på plats. Bra gjort. Om inte skvaller fanns skulle världen vara en mycket bättre plats att leva på. Och lever känner jag att du gör. Mer än många som lever ett långt liv.

    SvaraRadera
  18. Hej Kristian,
    Jag hittade din blogg efter att kommit över en tävling på http://www.gaybloggen.com/vinn-tva-veckopass-till-pride/ som anordnas med www.cuponation.se
    Tävlingen går ut på att rekommendera bra bloggar som inspirerar och du var den första som om upp.
    "Han skriver så vackert om det hemska"
    Oavsett om du väljer att vara med och oavsett om du nomineras eller vinner har du här en till trogen läsare.
    Tack för att du delar med dig av ditt liv. Du är en inspiration för många.
    Massvis med kärlek till dig!

    SvaraRadera
  19. Fina fina du Kristian, jag tänker så mycket på dig och de dina.
    Blir så illa berörd när jag läser att någon gjort dig ledsen och besviken.
    All styrka och kärlek till dig.
    Bamsekramen
    /Helena N

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är inte ensam om att bli illa berörd. Vad jag kan se på kommentarer till tidigare inlägg är det samma person som har skrivit att Kristian är på sjukhus som har samlat pengar till gåvor till Kristian. Om pengarna inte har använts till gåvor till Kristian så hoppas jag att den människan blir drabbad av något så hemskt att han/hon mår fruktansvärt dåligt resten av sitt liv. Vet någon om Mandodiao är inblandade på något sätt?

      Radera
    2. Jag var med på insamlingen och får nog tyvärr känna mig lurad.....trodde aldrig någon skulle kunna göra så, i min vildaste fantasi.

      Det enda jag ville var att glädja dig Kristian, som ett tack för allt du gett mig och många andra.
      /Sofia

      Radera
    3. Jag får också känna mig lurad. Jag kände exakt på samma sätt som du Sofie. Det som gjorde att jag litade på personen var att det stod mandodiaosc.
      Jag trodde att det var supporter klubben för Mando Diao som låg bakom insamlingen. Fortfarande vill jag inte tro att vi har blivit lurade men det är kanske så.

      Radera
    4. 100 kr pr person till insamlingen ????

      Radera
    5. Jag har mailat tjejen igen och vill ha namn och så på samtliga som var med, då det enligt henne var 11 st. Hon svarar nu att det är hon och hennes vänner.....och så jag då....
      De hade samma signatur som då de skrev att Kristian var på sjukhus.

      Man kommer via en länk i "insamlingsmailet" till Mandodiao's
      hemsida, men deras mailadress där är inte samma som jag skrev till....

      Förlåt att jag drar upp det här såhär, känner mig bara så himla ledsen och lurad....
      /Sofia

      Radera
  20. Jag fattar inte hur du orkar man bara älskar dig/kramar till dig Kristian.

    SvaraRadera
  21. Fina Kristian! Somna om och låt New York ta över istället för tanklösa rykten! Du finns i mina tankar!
    Allt gott till dig och din familj!

    Kram Ewa

    SvaraRadera
  22. Kristian, jag hoppas och önskar att min och alla andra bloggläsares medkänsla för dig på något sätt kan värma dig. Du finns i mina tankar..

    SvaraRadera
  23. Jag blir så ledsen av att höra att någon gjort dig besviken på bloggen.
    Hoppas du ändå kan känna att vi är så svindlande många fler som vill ditt allra bästa!
    Sänder dig stora varma styrkekramar
    Marie

    SvaraRadera
  24. Ingen vill väl på fullt allvar göra dig och din familj illa. Hoppas det uppstod ett missförstånd.

    Tråkigt, att du känner dig sämre och inte i nuläget kan uppfylla dina drömmar om New York. Skulle också gärna vilja resa dit, en underbar stad!

    Allt gott till dig

    Nilla

    SvaraRadera
  25. Skönt att höra att det inte va sant. Skönt med livstecken. Än om du absolut inte är skyldiga oss något. Jobbigt att det går utför. Fick äntligen hem boken igår. Omöjlig att släppa. Vilket liv du haft, vilket driv..! När jag läst del 1 fick jag lust att bara riva ut resten för att få det där lyckliga slutet. Så grymt det är. Du har kämpat nog! Allt jobbigt man går igenom brukar ju följas av något gott..Barnafödandet är bästa exemplet. Som du har lidit måste det ju bara vänta nåt makabert!!! Hoppas någon håller om dig ikväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Makabert???

      Radera
    2. dumma fon.. makalöst. förlåt

      Radera
    3. Du kanske måste kolla i ordboken nästa gång du skriver något.. så att det inte blir någon mer gång så här galet .. Det bästa är väl att anonym kl 12:01 tar bort sitt inlägg så snart som möjligt!

      Radera
    4. Det var ju bara en olycklig felskrivning, som rättades. Vi förstår ju alla vad anonym 12:01 ville förmedla. Fint inlägg tycker jag! /Marie E

      Radera
  26. "Kärleken vaktar dig ömt och tyst" (Taube; Nocturne). Kändes som det passade som kommentar.

    //Forssatanten

    SvaraRadera
  27. Förstår mig ej på idioter som sprider rykten... blir så ledsen av att höra att du mår sämre men tänker fortsätta hoppas att de plötsligt vänder på nått mirakulöst sätt.. all kärlek till dig å din familj å tack för att du orkar dela med dig av din kamp. Massa styrke kramar // M

    SvaraRadera
  28. Önskar dig mod och styrka! Det kanske inte blir lätt, men alla individer är olika, och ingen kan väl säga exakt vad som kommer att hända. Du är en ovanligt klarsynt och enormt begåvad ung människa, vi vill så gärna ha dig kvar, men bestämmer inte över liv och död.

    SvaraRadera
  29. Jag blir så berörd av dig Kristian. Trots att vi aldrig har träffats så känns det som att jag känner dig. Jag tänker otroligt mycket på dig och är så imponerad över vilken kämpe du är. Du har levt och lever mer än de flesta på jorden, det märks så tydligt i dina texter. Du blundar inte för något, därmed missar du ingenting. Medan många andra stirrar sig blinda i sin vardag dag ut och dag in, på det viset lever de ju en kortare tid.

    Det fina är också att med dina texter väcker du så många. Du hjälper folk att sluta stirra sig blinda och lyfta upp blicken och börja leva.

    Jag vill så gärna träffa dig och ge dig en kram.

    En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi det inte.

    Allt gott till dig Kristian :)

    SvaraRadera
  30. Åhh bästa Kristian - idag vaknade TVÅ solar <3

    Så glad över att få läsa ett inlägg ifrån dig och otroligt ledsen över att folk orkar lägga ner energi för att prata en massa goja.

    Men det ska du inte lägga ner nån energi på - du är älskad av så många och även om vi som läser bloggen inte känner dig personligen så har du berört våra hjärtan och man ska verkligen inte ta nåt för givet.

    Kram och njut av dina nära och kära och våran vackra blåa himmel som vi har idag <3

    SvaraRadera
  31. En Farmor♥♥♥

    SvaraRadera
  32. Det är helt obegripligt att någon sprider ett rykte om dig som inte är sant. Förstår din besvikelse. Tack ändå för att du skriver och bemöter osanningen. Min allra varmaste kram.

    SvaraRadera
  33. Såg vackra dig igår i Mellsta med blicken ut över Dalälven. Jag ville springa fram och ge dig en kram men vet att det vore fel. Jag vill bara på något sätt tala om att vi är många som inte känner dig men ändå tänker på dig och de dina dagligen. Flera gånger har jag skrivit nåt i bloggen som jag sen suddat ut. Nu hoppas jag att jag vågar ha det här kvar. Jag har haft en tanke i mitt huvud som inte kan försvinna. En önskan , kanske egoistisk men ändå. Jag tycker du har ett sånt fantastiskt språk och jag känner att jag skulle vilja att det blir musik av det. En liten strof bara några rader som man kan nynna under promenaderna i Kvarnsveden. Mina barn är med i din livshistoria och lyssnar när jag berättar om dig och att jag fick se en skymt av dig. Styrkekram och värme till dig Kristian <3

    SvaraRadera
  34. Lägg inte ner bloggen! Älskar ditt sätt att skriva, alla vackra formuleringar och hur berörd jag blir. Det är så poetiskt och rakt rörande. Din blogg är fantastisk. Försök strunta i alla idioter. Tänk istället på alla vi som är stora fan av det du gör! <3 Styrka till dig. /Emilia Zandén

    SvaraRadera
  35. Jag vill tacka dig Kristian.

    Jag föddes med en sorts sorg. Att du berättar för mig, på ett sätt som jag kan förstå, om det som handgripligen gör ont i dig och i ditt liv, ger tröst åt det som obegripligt gör ont i mitt.

    Om jag själv får leva länge, kommer jag att läsa din bok igen. Jag brukar göra det med texter som går rakt in. Jag kommer inte vara ung, men kanske fortfarande fri och älskad. Du kommer ändå lindra den där sorgen.

    Jag vet att du kanske inte ser det här, men jag hoppas ändå att du vet och kan minnas det i bröstet. Om du någon gång skulle träffa på märkliga människor som inte förstår vad du säger.

    Massor av kärlek / Knoet

    SvaraRadera
  36. Du finns i mina tankar dagligen sedan jag lyssnade på dig i Sommar i P1 och jag har läst hela din blogg från första till senaste inlägg. Det enda jag kan göra för dig är att ha dig i mina tankar och ta lärdom av dina visa ord och texter.

    SvaraRadera
  37. Jag tror på flera liv. Jag har läst att för själen kommer livet på jorden vara en av de svåraste och allt efter det skall vara en lättnad, så jag tror du kommetrr till en mycket vacker plats så var inte rädd.

    SvaraRadera
  38. "Jag vill leva. Så fruktansvärt mycket.

    Men kroppen lyder inte."

    Jag vill också att du ska få leva, Kristian!!!! Så jävla mycket! Blir tjockt i halsen och bröstet när jag läser det du skriver. Mina egna ord känns... futtiga. /Cajsa

    SvaraRadera
  39. jag älskar dig!

    SvaraRadera
  40. Åh. Först. Lättnaden. Där kom ännu ett inlägg.
    Oh. Sen. Oron. Vad står det. Hur mår han?
    Går in på bloggen många gånger om dagen. Kanske alltför många? Men vem avgör. För varje gång jag själv tycker det gått för lång tid växer hålet i min mage. Bara text från dig kan fylla det hålet. Jag när en stark inre önskan att det aldrig ska ta slut.

    Käraste Kristian. Du kommer troligtvis aldrig att läsa vad jag skriver. Men behovet av att skriva gör att jag ändå låter fingrarna smeka tangenterna. Jag önskar så att jag kunde göra något för dig. Något som underlättar, något som mildrar, något som lindrar. Jag önskar jag kunde ge dig känslan, du vet den där känslan i maggropen, vad du givit mig och så många andra. Den där varma känslan. Den där känslan när man får en fin gåva. Något ovärderligt. Den där känslan när man bryr sig så mycket om någon, någon man aldrig träffat. Aldrig kommer att träffa. Men som ändå känns så nära. Den där känslan av att få en ny förståelse, en ny insikt. Eller flera. Den där känslan av att se upp till någon, kanske rent av beundra. Jag önskar jag kunde ge dig den känslan. Den känslan du gett mig och så många andra.

    Försök att bortse över idioti. Den kommer att finnas kvar, långt efter dig, långt efter mig. Låt din sista tid genomsyras av den kärlek och välvilja vi är så många som ger dig. Du vet känslan. Den där i maggropen. Den känslan.

    All kärlek!

    //Viktoria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh så fint du skriver Viktoria! Sitter tårögd för du har fångat min känsla och satt ord på den.
      Kram Åsa

      Radera
    2. Åååå Viktoria!
      Va DU FÅNGADE DET VI ALLA KÄNNER NU!!!
      Och VI ÄR MÅNGA!!!!
      Kristian:
      VI ÄR SÅ MÅNGA
      En Röst
      En Sång
      Och ALLA
      är vi just nu med DIG
      i New York* * *
      Så MKT kärlek
      Som en enda Sång
      Vibrerande
      Kristian
      Känner du
      Vet du?
      Och
      Viktoria
      TACK för att du så träffande beskrev det vi allihop tänker och känner!
      Och
      KRISTIAN
      VI FLYGER
      VI FLYGER
      med Dig
      i New York*

      Radera
    3. Vad jag håller med, tårar i ögonen!

      Radera
    4. Jag är ännu en som håller med. Även jag med tårar i ögonen! Har inte alla som följer Kristian blivit en informell familj? Den känslan får jag.

      Radera
    5. Så fint skrivet och så träffande. Du fann orden !

      Radera
  41. Du är helt jävla underbar!

    /Anna

    SvaraRadera
  42. Finns ingen som du!

    Kram//Isolde

    SvaraRadera
  43. Hej Kristian
    Har läst att cancer kan vara kopplad till en traumatisk och för personen olösbar konflikt, läste om en läkare som fick testikelcancer just efter att hans son dog, vilken han hade haft en svår och olöst konflikt med, och när han lyckades komma förbi sorgen och lyckades släppa den inre konflikt som var kvar så började kroppen läka ut cancern. Han gjorde sedan en omfattande forskning på massa cancerpatienter och hittade liknande olösbara konflikter i nästan alla fall.
    Har själv upplevt hur min mor gick igenom en cancer efter att hennes mor dog men hon kom också över sorgen och förlusten och cancern läkte bort mycket snabbare än förväntat.
    Nu vet jag inte orsaken till din cancer men tänkte du måste vara intresserad av detta. Läs gärna mer om hans upptäckter, bla. om cancerns faser och hur de kan motverkas eller stödjas av medicinering mm här: http://customers.hbci.com/~wenonah/new/hamer.htm
    http://www.healingcancernaturally.com/hamer.html
    Filmer om cancer
    http://topdocumentaryfilms.com/search/?results=cancer
    Forskning om ört som visat sig bota viss cancer: http://www.naturalnews.com/040444_Chinese_medicine_herbs_cancer.html
    Här om en person som botade sin egen cancer utan kemoterapi och strålning mm:
    http://newsvoice.se/2013/06/03/min-resa-med-cancer-att-bli-frisk-genom-samarbete-med-kroppens-sjalvlakande-formaga/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men har du inte fattat att Kristian ABSOLUT INTE vill ha några tips och råd och länkar.

      Ska det vara så svårt att förstå???? Han kan ju inte behöva börja varje inlägg med att skriva det, eller??

      Så tröttsamt det måste vara för honom!!!

      Radera
    2. Nej, nu har "expertråden" börjat trilla in igen...det verkar inte som det spelar någon roll hur många gånger Kristian har förklarat hur dåligt det får honom att må...elakt och respektlöst är vad det är!

      Radera
    3. Snälla Dan, jag antar att det är av välmening du skriver som du gör. Men Kristian har klart och tydligt undanbett sig sådana kommentarer. Jag blir så besviken på folk som inte visar respekt. Dessutom tycker jag att det är osmakligt att göra reklam för behandlingsmetoder som någon hokuspokusguru tjänar grymma pengar på, till ingen nytta för någon.

      Molle

      Radera
    4. Bra skrivet anonym kl 1423 och 1436 !

      Molle

      Radera
    5. ok, visste inte att han bara ville dö och inte vill få hjälp.

      Radera
    6. Men snälla........... lägg ner.

      Molle

      Radera
    7. Gode Gud, om Du finns. Gör så att Kristian ALDRIG NÅGONSIN råkar läsa Dan's inlägg 14:43.......Jag fattar bara inte hur man lyckas uttrycka så mycket ONDSKA med bara en enda mening!

      Radera
    8. Är det möjligt, vad i he** vill du med dina inlägg Dan?!? Kan inte någon radera människan, hur kan man sjunka så lågt?

      Radera
    9. Jag visste inte att sådana idioter som Dan också kunde läsa och skriva.

      Radera
    10. DAN SÖK HJÄLP, DU SKRÄMMER MIG!

      Radera
    11. Dan. Försvinn.

      Radera
    12. Har du huvudet under armen och ingen arm eller? Din jä.....psykopat.

      Radera
    13. Jag hoppas att Kristian har någon som kan filtrera kommentarerna här, och ta bort alla som inte hör hemma här,inklusive alla "tips" som många verkar ha behov av att lägga ut. Nu har ju Kristian sagt att han för länge sedan slutat läsa kommentarer, men OM han skulle vilja önskar jag att han bara får läsa den kärlek som finns- inte allt annat!!

      Radera
    14. Hej Dan!
      Förstår du inte hur kränkande dina kommentarer är? Särskilt den sista om att vilja dö! Kränkande för så många människor som har cancer, för nära som står bredvid!
      Om du inte ser det så är du rent av lite dum och bör ha på dig boxningshandskar i fortsättningen. Vi är nog många som skulle uppskatta om du inte kunde skriva på ett tangentbord mer!

      Kärlek och visdom till dig, du behöver det!

      Radera
  44. Kramar till dej o Pysen!!!
    Carro
    "en vildros"

    SvaraRadera
  45. Kärlek till dig, Kristian.
    Nina

    SvaraRadera
  46. All kärlek o styrka till dig o din familj.
    Du kommer alltid att finnas i mina tankar.
    /Elisabeth

    SvaraRadera
  47. Denna förare belv fri från cancer med råkost: http://youtu.be/OoYZUhGNiuQ
    och en som hade leukemi och svininfluensa som fick höga doser av c-vitamin och blev frisk:
    http://youtu.be/vTXSTGGRvKY

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dan, ursäkta mina ord, men må du brinna i helvetet. Är du den okänsligaste människan som vandrat på denna jord?

      Radera
    2. Dan fattar du INGET?

      SKRIV INGET MER....det blir bäst så. ...

      Molle

      Radera
    3. Åh vad många gånger jag har önskat att Kristian hade bett någon närstående moderera kommentarerna åt honom. Här skrivs så mycket vackert och kärleksfullt. Och så kommer någon bitter och hatisk liten människa och spyr ur sig ondska, och förstör allting både för Kristian och oss andra.

      Radera
    4. Lägg ner NU

      Radera
    5. Psykopat, behåll dina tankar för dig själv, ingen annan är intresserad.

      Radera
    6. Man borde inte svara då Dan uppenbarligen inte är helt frisk (trots råkost :)), men man blir så arg ändå för Kristians skull..

      Radera
    7. Dan - kan du inte visa medmänskighet, om du nu uppenbarligen inte förstår hur dum du är, så lägg i alla fall ned att skriva fler inlägg - mer ointillgent och korkad människa än vad du är får man verkligen leta efter.

      Radera
    8. Jag blir så illa berörd av dig DAN att jag vill grina! Du får mig att tappa hoppet på godhet och medmänsklighet!

      Radera
  48. Fina Kristian du är underbar, underbar, underbar. Skulle önska att du inte tar åt dig av störda människor som sprider rykten. Men jag förstår att det är svårt.

    Du är finast. <3

    SvaraRadera
  49. Vem vet vad som är dröm eller verklighet?
    Vem vet vad som är detta liv, det förra, eller nästa? Kanske är dom parallella ..?

    Ja, hur vet man när man börjar dö? Jag hoppas innerligt att jag i alla fall kommer att veta att jag levt. Korta, intensiva stunder och skeenden. Ibland nära eller över gränsen för vad som är klokt eller tillåtet. Och så vardagen. Kittet.

    Jag undrar om du är mest för dig själv, nu. Om du har valt det så. Hur du än har valt hoppas jag du känner kärleken från omgivningen. Särskilt din familj, och de andra som är speciella för dig. Att få vårda och visa omsorg ligger i vår mänskliga natur. / Anneli

    SvaraRadera
  50. Låt inte otänkta människor störa dig... Kram

    SvaraRadera
  51. Att leva på liv och död. Tack Kristian för att påminner så många om det sköra, bräckliga och vackra med livet. Du påminner oss om detta meningslösa i att fastna i offer. Att i stället höja blicken från att tänka på det levande livet. Jag är en sån som tror att livet fortsätter efter döden, och att våra själar får nytt liv. Det ger mig tröst när jag vet att min kropp äts upp av cancern. Men det får inte mig att inte att vilja sluta leva. Eller ge upp. Jag är så glad att du orkat med att dela med dig av ditt inre så länge. Du är ett geni på att vara människa på jorden. Kärlek och värme från Stina

    SvaraRadera
  52. Sommarkramar till dig&Pysen.

    SvaraRadera
  53. Tänk på DIG själv och din ork..
    Känner du att du vill lägga ned bloggen så gör det..Önskar dig en så bra sommar som möjligt med Pysen och dina nära och kära..Kramar ftån Ingela

    SvaraRadera
  54. Det är torsdag i dag Kristian, kanske dags att äta pannkakor igen.

    Ät dom varma den här gången, kanske med varm hjortronsylt och vispgrädde.

    Kanske en pannkakstårta som räcker till hela din underbara familj.

    Ta din bror i handen och lägg er under äppelträdet,
    känn hans trygghet åter igen.
    Som det en gång var när åskan gick.

    Och dina föräldrar som för dig åter
    när både du och himlen gråter.

    För din syster finner jag inga ord
    flera såna människor på vår jord.

    För ensamheten trycker som ett par skor som är för små
    För varje steg man tvingas ta så blir det svårare att gå

    DU KOMMER ALDRIG ATT VARA ENSAM

    Kram/ Molle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj vilken fin kommentar Molle. Den fick mig nästan att gråta!

      Radera
    2. Så fantastiskt fint skrivet
      Tack Molle
      Kram

      Radera
    3. Vad vackert och kärleksfullt skrivet // Ingela

      Radera
    4. Nu hoppas jag bara på att det är slut på

      "konstiga och otrevlig" inlägg här på

      Kristians blogg.

      Det finns inte tid och kraft till sånt.

      Var rädda om varandra istället.

      Låt nu Kristian få avsluta sitt livsverk i lugn

      och harmoni.

      Det är han väl värd !!

      Jag lyfter på hatten och bugar för en STOR

      författare.

      Men framförallt för en fantastisk MÄNNISKA

      Allt gott till er ALLA /Molle

      Radera
  55. Kristian! Du är en fantastisk människa....
    Kram

    SvaraRadera
  56. Hej. Sitter på onkologavdelningen och får blod. Min behandling gör mig trött och ger mig dåliga blodvärden. Jag är glad att du är hos din familj. Känner igen det där om att känna sig liten igen. Tur ändå att man har så fantastiska föräldrar. Förstår att varje dag är en kamp för dig nu. Jag kämpar med dig. Kanske syns vi på andra sidan. Jag är grymt imponerad över allt som du har åstadkommit. Kram Camilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grymt imponerad av er alla som orkar slåss mot cancer och samtidigt skriva med medkänsla för andra!

      Radera
    2. Kärlek till dej också! Och styrka! Kämpa på!

      Radera
  57. Har nu läst ut din bok Kristian, som var helt underbar, jag kunde inte sluta läsa, jag följer dig nu här istället. Du kommer att finnas i mina tankar länge.

    SvaraRadera
  58. All kärlek och respekt till dig och dina nära och kära <3 / Viktoria

    SvaraRadera
  59. All Kärlek och Styrka Till Dig
    Kristian <3
    Till Din Familj <3


    Kram

    SvaraRadera
  60. Underbara människa så klart du vill leva och jag önskar så att jag kunde på något sätt låta dej leva länge. Men dina texter kommer alltid att leva . Du kommer att leva genom varje människa som läser det du skriver , du kommer att leva genom varje människa som träffat dej , du kommer att leva genom alla dina nära , genom familj , vänner , genom musik du vidrört , ja du kommer att leva . Men jag kan bara säga detta och vad hjälper det när man vill leva på riktigt och göra alla vardagliga saker och resor och .......familj åh om jag ändå kunde trolla kära Kristian .
    Kramar i massor till dej , pysen familjen och alla nära & kära kram kram

    SvaraRadera
  61. Har precis sträckläst din sorgliga, vackra bok. Med tårar och med mycket kärlek i mitt bröst. Tack.

    SvaraRadera
  62. Kristian gör det som är bäst för dig. Ser att mänsklig idioti och ego har inga gränser och folk utnyttjar det här anonyma forumet för att få uppmärksamhet och kommentarer själva. Jag vet inte om du kommer fortsätta blogga det kanske i ditt nuvarande skick är för mycket att orka med. Vill bara säga att jag söker mig hit varje dag ibland flera gånger per dag. För att se om du har skrivit något. Jag läser dina texter långsamt..ofta läser samma mening om flera gånger. Förtrollad av dina
    ord och förskräckt av livets brutalitet. Jag hyser samma känslor som du för NY...jag tror att vi är många som bär dig i våra tankar jag vet att jag kommer göra det nästa gång jag landar i NY kommer jag att tänka på dig och le. Din blogg har gett mig perspektiv och vardagliga små skitsaker bråk stress ångest rinner av när jag tänker på dig. Tack för alla texter. Tack för att du har med varje inlägg öppnat mina ögon lite mer fått mig att vilja kämpa göra det lilla extra inte klaga inte ge upp, reflektera över det som är viktigt och inte ta livet för givet. Tack Kristian och kärlek till dig!

    Maya

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh så bra du formulerar det som även jag tänkt. Kristian har åstadkommit så stor skillnad för många genom de fantastiska texterna. Kärlek och styrka sänder jag genom rymden

      Radera
  63. Kristian, du är så vacker och det gör så ont att du lider! Tänker på dig dagligen. Kärlek och styrka till dig//Tina

    SvaraRadera
  64. Kristian-tyvärr finns det många små människor som på någotvis "gottar sig i andras olycka!! Sen lägger man gärna till något så det ska bli extra extra!! Tragiskt men alldeles förmånga tycks fungera så! Ditt sätt att använda orden och förmedla bilder är så otroligt starkt!! Du berör in i minsta hjärtevrå allt det som kan vara stort och tungt!!
    Hoppas på ett under....du behövs på vår jord!! Men livet har fler dimensioner och vi vet inte allt.....All kärlek och styrka till dig och dina nära! /maraib

    SvaraRadera
  65. Jag lyssnar till vad du säger.
    Jag läser vad du skriver.
    Kommentarens flimmrar förbi
    De flesta så varma och omtänksamma
    En del tydligen falska
    Men jag bryr mig bara om dig.
    För du har öppnat en dörr på glänt i mitt liv
    Pratat om viktiga saker
    Liv och död
    Kärlek
    Vänskap
    Äventyr
    Resor
    En underbar barndom som jag mycket väl kan känna igen landet mormor och morfar
    Trygghet äkta genuina människor
    Allt i ett enda virrvarr kommer upp för mig saker jag förträngt
    Saker jag stoppat undan
    Inte velat kännas vid
    Bloggen som bara är för dig
    Har ändå enorm betydelse för mig
    När jag tänker på dig och ditt skrivande
    Känner jag bara kärlek till en fantastisk människa
    Ja för det måste du vara
    Som rymmer så mycket som jag inte ens kan beskriva
    Du är fantastisk
    Jag har följt dig, tankat på försökt bli i lite klokare
    För klok är precis vad jag tycker att du är❤

    Susan

    SvaraRadera
  66. Varje ord känner jag, jag levde med dina ord, alla dina ord för några år sen med min mamma. Hon har det bättre nu och jag överlevde sorgen. All styrka till dig å de dina.
    Ann

    SvaraRadera
  67. Käraste Kristian! Du kanske inte bryr dig om att läsa detta. Ville bara säga att du är värdefull, en riktig kämpe och idol. Bry dig inte om de onda ryktena. Det bara är så.....förstår dock din besvikelse. Lyssnade på ditt sommarprogram och har sedan dess tänkt på dig nästan varje dag och beundrat din fantastiska förmåga att uttrycka dig. Du är en förebild för miljoner vill jag lova.
    Styrkekramar till dig och hela din familj.
    Liisa

    SvaraRadera
  68. Läser och läser...det gör ont i kroppen och hjärtat. Kan ändå inte låta bli att titta in på bloggen och se om du har uppdaterat dagen. Tänker på dina föräldrar, syskon och vänner. Önskar dem något annan!! Jag brukar tänka mig livet och döden som en fjärils liv, där fjärilens kokong är livet och döden är då fjärilens kommer ut ur sitt "skal" Det känns lite lättare att leva med tanken då. Jag har en favoritbok, vacker tankfull och jag hoppas att de berättelserna som beskrivs är sanna, boken heter "döden är livsviktig" av Elisabeth Kubler Ross. Hon är läkare och har blivit känd för sina böcker. Den kan upplevas lite religiöst men Amerikaner är ju väldigt religiösa : )Det fina är att det är barn som berättar om sina upplevelser inför döden och barn har enligt mig inga förutfattade meningar. Inledningsvis skriver författaren om barns målningar i barackerna i ett koncentrationsläger, väggarna var fulla av fjärilar. En vacker symbol för livet och döden.

    All kärlek till dig och din familj.

    SvaraRadera
  69. Det har funnits och kommer tyvärr alltid att finnas några losers ibland oss. Dig ser jag som en vinnare. Ja, det smärtar ohyggligt att ondskan, aningslösheten, oförståndet finns men vi kan bara byta menande blickar och gå vidare. Inget att bry sig om. Om dig bryr jag mig innerligt. Kram/r

    SvaraRadera
  70. Kristian, du skriver om "skratten från grannbarnen".

    Om att "The sky was the limit".

    Det var himlen som var gränsen.

    Du är ju själv någons barn.

    Men det känns som att du suddat ut många gränser.


    När inte ens horisonterna begränsar det man ser och

    man jämför hur det är med hur det hade kunnat va.

    Det är då man vill få gömma sig och gråta som ett barn,
    när man jämför hur det är med hur det hade kunnat va.

    Ibland är det skönt att få vara ett barn Kristian./Molle



    SvaraRadera
  71. "So long as men can breathe or eyes can see,
    So long lives this and this gives life to thee."

    (Avslutningsstrofen ur Shakespeares 18:e sonett)

    Apropå dina skrivna ord, Kristian. Frid.

    SvaraRadera
  72. Känner din längtan. Frustration. Och oro.
    Du är så sann när du berättar och det berör mig så starkt. Det sanna. Oförställda. Jag vill att alla ska vara så!

    Alla har längtan, är frustrerade, oroliga. Emellanåt. Även om man är frisk. Jag tex. Det oförställda och sanna är liksom källan till att vara. Nyckeln till att leva!

    Det sanna är liksom oprutbart. Man känner som man känner. I det sorgsna, i längtan, i det lykliga... Det är så befriande att vara oförställd. Och att människor runtomkring en är det. Det handlar kanske om att accepterar sig själv som man är. Den stora lilla fina männsikan. Den underbart vackra, modiga, tokiga och ibland rädda, skruttiga, sköra... Och allt annat som man är...

    Jag tycker att det är svårt att sätta ord på vad det handlar om men jag vill så gärna tacka dig Kristian för att du är som du är! Du inspirerar mig så att vara sann.

    Tack också för det du skrev om ryktena... Jag oroade mig också men min oro hit eller dit har ingen betydelse. Däremot förstår jag att det gör dig arg! Och ledsen. Att det överhuvudtaget sprids rykten om dig i kommentarerna. Och påverkar din vardag, din familj o dina vänner... Vill tro att det var ett missförstånd och någon slags missriktad välvilja men det är bra att du skrev att nyheter inte kommer släppas som kommentarer på bloggen för då vet jag att om något sånt dyker upp ska det betraktas som skvaller.

    Dina drömmar om New York. Och dina minnen... Tack för att du berättar. På ditt underbara vis! En spännande skribent :-) Ja det är bara förnamnet!!!
    Jag känner din längtan. Och din styrka och envishet. Hoppas så att du, när du är vaken, också kan känna att du var där, du gjorde det, du vet hur servetterna glänser och gatulivet larmar.... Och allt annat som bara du vet...

    Jag känner din intensiva längtan att leva... Förstår att det gör så ont. Åh vad jag vill trösta. Och samtidigt vet jag att du däremellan kan njuta, av stunderna du har just nu. Stunderna med dig själv och stunderna med de dina. Ibland vila i drömmarna. De vackra. De som hänt. Och tankarna, de fantastiska tankarna om dina resor i framtiden...

    Tack igen Kristian för att du delar med dig av allt detta! Och igen... Skriv bara för din egen skull!
    All värme, omtanke och kärlek till dig fina du!
    Kia N

    SvaraRadera
  73. Kära Kristian,
    min älskade vita häst finns på andra sidan Regnbågsbron. Om det blir svårt, så kommer hon att bära dig.

    Sov gott. Kärlek.

    Cilla

    SvaraRadera
  74. Skickar goda tankar och kärlek till dig!

    många varma kramar
    Åsa

    SvaraRadera
  75. Att dö är inte ett slut....
    Man går bara i land i en annan hamn.

    Respektfulla varma kramar till Kristian.

    Tack för allt du delger oss!

    Zezze

    SvaraRadera
  76. Ett enkelt påpekande:
    Någon som brukar läsa här var orolig för att det inte hade kommit något inlägg på ett tag, hade sett någonstans att Kristian kanske fick sjukhusvård, och ställde en försiktig fråga om det här i kommentarsfältet.
    Jag har svårt att se det som en kränkning, ett uttryck för ondska eller elak ryktesdpridning.
    Läget är känsligt, vi måste vara rädda om varandra och det funkar åt bägge håll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har nog inte läst kommentaren som det handlar om! Personen skrev tydligt att Kristian var på sjukhus och att han hälsade till alla, personen hade dessutom skrivit under med Mando Diao SC. Så visst är det en kränkning och ett uttryck för ondska och falsk ryktesspridning, och det ÄR oerhört elakt att göra så mot en svårt sjuk person!

      Menar inget illa mot dig, ville bara klargöra att det inte alls var frågan någon försiktigt fråga!







      Radera
    2. Mando Diao SC14 juli 2013 21:53
      Kristian är på sjukhus. Hoppas verkligen han kan vara med och spela i Borlänge den 31/8. Han hälsar till er alla.

      Svara

      Radera
    3. Undrar också över detta. Var ovanstående inlägg skrivet av någon annan? Annars var ju inläggen uttryck för oro och omtanke. Kunde inte heller se nåt kränkande i det just då.
      Förstår alla som varje morgon undrar hur Kristian mår och tänker på honom. Hur ska man få veta vad som händer när han inte skriver?

      Radera
    4. Ok, det inlägget hade jag inte sett. Känns märkligt när man läser det, då förstår jag reaktionerna bättre.

      Radera
    5. Kolla "Madame H" den 26 april kl 07.06, uppger samma webbadreass, d v s den som går till "Mando Diao Supporterclub". Verkar vara folk där som "Spinner" ...

      Radera
    6. Var inte det samma person som samlade in pengar till en present till Kristian? Vi får väl hoppas att han fick sin gåva i så fall....

      Radera
    7. Jag skrev ju fel. Hans mamma hade hälsat oss och han som lämnade gåvan från oss hade missförstått hans mamma när hon sa att en läkare varit dit och gett dropp. Han tolkade det fel tyvärr och trodde han var på sjukhus.
      Det var känslosamt att överlämna vår gåva så han kan ju ha uppfattat fel men vad har det för betydelse egentligen?
      Han har ju fått gåvan. Han har hälsat till oss och tackat redan!!

      Radera
    8. Ja men personen som lämnade gåvan hade ju uppfattat Kristians mor fel. Han hade visdt fått vård om en läkare varit dit med dropp osv men det är ju sjukhusvård!!! Det var bara missförstånd. Inte rykten!

      Radera
  77. Jag vill bara säga att hoppas du kan följa med i det som nu händer och varma tankar till dej vackra fina fina man! Vore det jag hade jag lagt ner bloggen nu! Kram Lena

    SvaraRadera
  78. Hej. Vill bara säga att du ger så mycket klokskap som jag tar med mig i mitt möte med cancersjuka patienter.
    Undersköterska Maria

    SvaraRadera
  79. Det här är din resa mot livets slut! dina närmaste är med dej!! Tack för allt du delat med dej fina Kristian men vill du fortsätta ?? Det finns många konstiga inlägg och så blir det..
    Kram Lena

    SvaraRadera
  80. Lena Attling18 juli 2013 20:17

    Ja! När viljan säger JA!

    Men kroppen säger.....nej

    Svårt att acceptera.....men man måste ju

    I´m gonna be a part of it, New York New York!!

    SvaraRadera
  81. Älskade Kristian!
    Försök glömma de människor som inte vet bättre än skriva osanningar. Ta till dig oss alla andra som ger dig all vår kärlek och tro på dig.
    Omfamnar dig av hela mitt hjärta!
    Eva i Umeå

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en missuppfattning Eva!! Ingen lögn.

      Radera
  82. Det finns så många ord...
    ...och inga passar...

    Kraft och kärlek,
    "Ockelbostintan"

    SvaraRadera
  83. KRAMAR x flera.

    Älskade Kristian!

    SvaraRadera
  84. Tänkte inte kommentera alls först utan har bara läst och berörts så mycket av din blogg och ditt sommarprogram.

    Men kom nyss att tänka på att jag kanske kommer ångra mig i efterhand om jag inte lämnar en kommentar till dig nu som du kan se.
    Och det känns ju dumt när den bara är ett par tangenttryckningar ifrån.

    Så Kristian, du har gjort ett enormt avtryck och du har även fått mig att ändra inställning i vissa frågor och berört mig nåt otroligt.
    Kämpa och lev.

    Richard

    SvaraRadera
  85. Kristian jag önskar av hela mitt hjärta
    att du ska få slippa smärta,
    att du dina äventyr uppfylla ska få göra
    o samtidigt allas jubel få höra.
    Jag inte dig känner
    o vi har inte varit vänner,
    men jag dig på bloggen följer
    samtidigt som massor av känslor o tankar genom mitt hjärta sköljer.
    Jag har svårt att bestämma mig för vad jag till dig ska säga
    önskar att vi bara någon gång möts o på varandra hejja.
    Vill att du ska veta att jag på dig varje dag tänker
    o att jag med glädje allt jag äger dig gärna skänker,
    om det dig hjälpa skulle göra
    istället för att alla mediciner ner i magen föra.
    Till sist vill jag bara säga
    att jag är otroligt berörd över allt du till oss läsare dela med dig vill göra.

    STYRKA O KÄRLEK TILL DIG OCH DIN FAMILJ

    SvaraRadera
  86. Låt den ljumma vinden smeka din kind, gå ut på trappan ock dra in doften av fuktigt gräs, lyssna på en underbar melodi. Käraste Kristian, du har mycket kvar.Varma tankar/Birgitta

    SvaraRadera
  87. En berättelse som jag hörde från en amerikansk släkting här om dagen:
    En svensk man som emigrerat till USA och jobbade som vaktmästare i en kyrka fick en dag efter en begravning en fråga av prästen son. "Jag är lite orolig, hur är det i himmelen egentligen?" Och vaktmästaren svarade "Oroa dig inte, det är som i Rättvik."
    Och den tanken finner jag lugnande. Söderåsen, Siljan och Dalarna i sin vackraste skrud, vinter som sommar.

    Kram

    Nanna Gothe

    SvaraRadera
  88. Så ledsen jag blir för din och dina närmastes skull när jag läser att det skrivs strunt här. Måtte du kunna strunta i det. Du behöver din energi till annat.
    Önskar dig lindring från smärtorna, frid och förtröstan.

    Varma hälsningar

    SvaraRadera
  89. Till goa Kristian
    min mor dog i mars..hon dog för 2 år sen i 20 min ...hon beskrev döden så ljuvlig och undra varför läkarna rädda henne till liv...när dagen D kom 2 år senare var hon lycklig långt borta och njöt av nangiala...ingen rädsla för dit hon skulle var ljust fint o kalasigt...så hav mod o förtröstan ...du är en hjälte en riktig sån.../bodil

    SvaraRadera
  90. kristian vi har byggt trappan den är klar

    SvaraRadera
  91. Älskade vän vad du e stark mitt i all kaos i din kropp. Bamse kram Susanne L

    SvaraRadera

  92. Kristian,

    "Det kommer aldrig att vara över för Dig" och Du kommer aldrig att vara över för mig.

    Många varma kramar från Din okända vän, Anne.

    SvaraRadera
  93. Jävla cancer!!!

    SvaraRadera
  94. Du finns i mina tankar! All min kärlek till dig!

    Varma styrkekramar, Renate

    SvaraRadera
  95. Allra Allra KÄRASTE Kristian!!! Tusen TACK för att DU är just den UNDERBARA person DU är och för att DU ger allt det sköna du ger! Med några futtiga svarta bokstäver på min vita dataskärm målar DU upp de mest FANTASTISKA vyer..........och dessutom tredimensionellt! Vyer som inte bara berör visuellt utan i synnerhet emotionellt! Önskar därför att jag kunde ge tillbaka något till Dig Kristian.........om än så litet. Något som skingrar när tankarna tar sig uttryck som gör att en "on/off-knapp" är ens högsta önskan. Något som lindrar när smärtan tar sig till nivåer som stänger allt annat ute..............men det är jag ju inte ensam om Kristian det vill vi ju alla!
    Älskar DIG! Kramar i Massor Lena/Örebro

    SvaraRadera
  96. Jag njuter av ditt sätt att skriva och ditt språk!

    Tack!
    /Mona

    SvaraRadera
  97. Det finns mindre roliga människor överallt, man kommer tyvärr inte från dom.
    Det verkar som tur är inte vara ryktesspridare som dominerar kommentarerna i alla fall.

    SvaraRadera
  98. Låt inte hyenorna lägga ner din blogg - vi behöver den. Du inspirerar, motiverar, engagerar...All kärlek till dig Kristian!

    SvaraRadera
  99. Jag började läsa din blogg här om dagen och har läst vartenda inlägg från början. Det gör mig ont om dig och dina närmaste. Ni finns i mina varmaste tankar. Jag vill bara be att få tacka så mycket för att du delar med dig. Det har gett mig många tankar och insikter och verkligen varit mig till hjälp. Så stort tack till dig!

    SvaraRadera
  100. Älskade käre fine Du!! Jag tänker på dig ofta och din familj, av hela mitt hjärta! kram fr en mormor i småland
    Varm kram

    SvaraRadera
  101. Dear Kristian.
    I marvel how you can still muster up the energy to write such beautiful yet insightful texts during this ugly struggle. Thank you so much! I'd give anything to see you get better, so you could get the opportunity to make that move to New York. But it seems all I can do is send love and strength to you. I hope there still are times when you are able to enjoy the lovely summerdays with your beautiful family and adorable little Pysen. Wishing you relief from pain.
    I am with you in thoughts. Much love, Sylvia

    SvaraRadera
  102. <3<3<3<3<3<3<3

    SvaraRadera
  103. Kristian, du tog en plats i mitt härta när jag hörde dig sommarprata och där kommer du alltid att finnas. Jag tänker på dig flera gånger om dagen och jag hoppas att du på något vis kan känna all kärlek från oss som läser din blogg och som alla är berörda av dig. Du är den finaste! Kommer alltid att ha dig nära.
    Kärlek från Malmö

    SvaraRadera
  104. Känner med dej. Kramas.

    SvaraRadera
  105. Mando Diao SC18 juli 2013 23:58

    Hej det blev etg missförstånd i samband med att vi lämnade gåvorna till dig Kristian det vet du nu och jag har mailat dig o din mamma. Han som lämnade gåvorna uppfattade att din mamma sa att du var på sjukhus men att det var så att du hade haft besök av läkare som satt dropp. Men att du hälsade till oss. Jag måste ju få förklara hur detta uppstod! Det blev bara lite fel. Vi hoppas att allt är utrett ang det nu & hoppas alla berörda förstår! Har mailat till dig.

    ***Till er som blev fundersamma ang detta*
    Ledsen...Alla kan göra fel. Det är mänskligt att fela men gudomligt att förlåta!!
    Kan ni förlåta mig nu? Kram till alla som var med!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jovisst, men... jag blir illa berörd av att få detaljer om kristians vård och tillstånd från någon annan än han själv. Att en läkare varit hemma hos honom och satt dropp är en privatsak om han inte själv väljer att redogöra för det. Det hade räckt med att säga att det skett ett missförstånd och att det nu är utrett.

      Radera
    2. JA självklart kan det bli missförstånd i svåra och mkt känsliga utlämnande utsatta situationer!
      Det är inte ovanligt att sådant händer då man delar med andra, nästan allt, under en sådan här svår period!
      Det är ju ibland svårt för en del att veta och förstå var gränsen för integriteten går!
      Och när inblandade känner att en gräns passerats för detta, så blir upprördheten stor....inte bara för den drabbade, utan för alla, som engagerat och engagerar sig här!
      Man kan förstå att det kan hända sådana här saker!
      Jag tycker som "en av läsarna" här, en av alla engagerade, att det är förlåtet!
      Om allt är sant och har gått till så som är beskrivet, så kan man ändå förstå, för bägge håll!
      Men det måste ha varit något mer, något annat som upprört Kristian och hans nära!
      Förmodligen!
      Iallafall:
      KÄRLEK till Er Alla!
      Kärlek
      Kärlek
      Alla är vi djupt upprörda över det som händer med Kristian nu!
      Och tänk er då, hans närmaste...
      Och Pysen..
      Ååå all denna Kärlek!
      Den räcker till och för alla

      Radera
    3. Ibland kan en omtanke bli väldigt fel. Uppfattar att det blev så här. Och väldigt tråkigt för Kristian och hans familj. Tror inte att ni menade illa, men situationen är ju så skör att den inte tål elefanter i glashus.

      Radera
    4. Missförstånd kan alltid ske och nästan allt kan förlåtas.

      Men låt oss alla ta ett steg tillbaka nu. Det är inte vår död det handlar om, inte heller vår smärta eller våra beslut.

      Välviljan kan vara påträngande och besvärande.

      Det räcker att vår omtanke, kärlek och våra tankar finns i universum - vi måste inte (och bör inte) komma med fysiska "presenter" till Kristians dörr.

      Inte heller ska vi sprida detaljerade uppgifter om vården eller annat. Det är inte vår sak att veta eller prata om.

      Ta ett stort steg tillbaka.

      Vi är så många som är berörda av Kristian och som vill visa vår kärlek och omtanke. Jag tror att han vet och känner det.

      Vi får "nöja oss" med att hålla om och trösta dem vi har nära. Kristians allra sista tid är hans och hans familjs.

      Kärlek och respekt.

      E

      Radera
    5. Du får ursäkta mig, men att du gör det här i Mando Diaos namn? Är det möjligen så att du gör dig till talesman för bandet oombedd? I så fall är du farligt ute. Tyvärr sker "tjänster" och "omtankar" ofta för "egen vinnings skull". Jag tror att man ska vara försiktig där, och om du är sant omhuldande om Kristian yppar du INGENTING som du får veta privat om honom. Eller någon annan. Jag är inte med på insamlingen, jag tyckte den verkar knasig. Om du verkligen vill göra något - dra igen dragkedjan mellan läpparna och var en sann vän.

      Men det hedrar dig att du ber om ursäkt.

      Radera
    6. E - ditt inlägg är så fint och klokt, och sammanfattar läget så bra.

      Radera
    7. Tror inte gåvor och missförstånd är vad Kristian och hans anhöriga behöver just nu. Ge dom tid för varandra och lugn i tillvaron. Det är det viktigaste just nu. Det är vad jag tror och hoppas alla respekterar....

      Radera
    8. Är det du som är Helena?

      Radera
  106. Finns väl absolut ingen anledning att inte förlåta, eller hur?

    SvaraRadera
  107. Jag är så imponerad, tagen och tacksam. Din berättelse och dina ord följer mig och påverkar. Tack! Livet så grymt och plågsamt. Livet så vackert och obegripligt. Jag bär ditt öde inom mig, så länge jag kommer att andas. Någon gång ska jag också dö. Det kan bli när som helst. Om jag bara kunde förstå och acceptera. Jag tror att det finns en mening - inte att vi ska dö unga. En mening med allt grubbel kring att vara och inte vara. Jävla saknad. Det är en känsla som knögglar ihop hjärtat likt en Wettextrasa och för in alla tankar in i återvändsgränder. Att våga släppa taget, trots att vi inte alld är redo. Jag inbillar mig att det blir bra, Kristian. Vi blir äntligen fria - vi finns. Nära. Till dess du flyttar - i drömmarna och i minnena upplever vi också äventyr. Livet i sig handlar om att uppleva, genomleva olika känslotillstånd. Blunda- välj bara ut lyckliga stunder att återuppleva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åååååååå
      Så bra uttryckt!
      SÅ KLOKA ORD!!!
      Håller med om ALLT!!
      TACK för dina ord!
      Och den sista delen är helt Underbart skrivet o formulerat!
      TACK fr en "läsare"

      Radera
  108. <3 styrke kram till dig.

    SvaraRadera
  109. Jag beundrar dig. Jag beundrar ditt mod. Det faktum att du fortfarande skriver, trots allt. Trots att din kropp sviker. Jag läser din blogg och dina texter är helt fantastiska. Svårt att tänka sig hur du känner. Det enda jag med säkerhet vet är att du berör mig. Min far dog förra året i denna svarta sjukdom. Han var tyst. Tack för att du är öppen och delar med dig. Det hjälper mig att bearbeta sorger i mitt liv..

    SvaraRadera
  110. Kristian.. Något så vackert som du kanske aldrig kommer att komma. Så länge du andas och ler (även om ett leende kostar mer än vad det ibland kan ge) så finns det alltid någon som just får dig och le. Bara för en minut, sekund, men aldrig för evigt. Därför ska man alltid uppskatta var sekund, var minut.. Att försvinna är så svårt, att leva kvar är lättare. Man måste bara släppa kontrollen och låta dem man älskar minnas och leva för/åt en. Vilket blir det svåra. Men det klarar du.. Jag bara vet det. Tack finaste du. Inte bara för dina ord. För att du hjälper och sätter ord till något som är så mörkt. Jag har börjat gilla mörkret, den har fått en ny nyans tack vare dig!

    SvaraRadera
  111. jag vill bara säga att du är så jävla fin

    SvaraRadera
  112. Halsningar fran stekhet sommarnatt i NY, din blogg har letat sig till Manhattan!

    /M

    SvaraRadera
  113. Har snart läst ut din bok, sitter och hoppas att det ska vara en påhittad historia med en amerikans vändning och du blir frisk igen och att allt kommer bli bra.Jag hoppas så att du ska kunna få vara kvar med din familj och vänner och kunna njuta av den tid du har kvar.Har mist en ung vän för 12 år sedan i samma sjukdom och jag bär fortfarande hans slitna jeans (känns bra, känns som han är med mig lite då i min vardag) Jag var tvungen att pausa två gånger under ditt sommarprat.Jag grät så mkt när du pratar om dagen politik och håller med dig om allt du säger där, känner sorg över vad som verkar betyda mest för svenska folket just nu. Sedan ditt brev till ditt barn, fick en dotter för 10 mån sedan. Nu på nätterna när hon håller mig vaken tänker jag alltid på dig och tackar tacksamt emot tröttheten hon ger mig och gnäller inte om det längre för du har rätt, alla får inte ens sitta uppe på natten och trösta sitt barn.Nu ger det mig energi istället. När jag var yngre var jag inte särskilt snäll mot mig själv. Har svårt att vara det nu också men du har ändrat mitt liv till 100% och jag skäms över att du ska behöva ha en livshotande sjukdom för att jag ska börja förstå vad allt handlar om. Har helt nya planer för mitt liv och min familj och jag har dig att tacka för allt. Du är så jävla viktig för oss. En sista sak, de som skriver elaka saker till dig snälla läs det inte. Läs om dem som älskar och beundrar dig och som ger dig positiv energi. Tack igen och kämpa så mycket du orkar, tusen kramar till dig och din familj. Tänker på dig och kommer aldrig glömma dig och vad du gjort/Olifen

    SvaraRadera
  114. Ännu en ny sommardag gryr. Ännu en dag.
    Jag önskar att du omsluts av kärlek nu. Bara kärlek och inget annat.
    Din kärlek till livet är så stark och du är så ung. Du borde vara i New York och leva det där livet du alltid drömt om.
    New York finns säkert på nästa ställe också. Precis som de otämjda vildhästarna, precis som ett barn som behöver en hand att hålla i.
    Fortsätt precis som vanligt. Du är alltid älskad. Av så många. Vi kommer läsa dina texter, minnas dej och fortsätta älska dej. Kärleken minskar inte med avståndet, utan snarare tvärtom......ökar.
    Ännu en ny sommardag. Ännu en ny dag.
    All kärlek till dej.
    // Helena


    SvaraRadera
  115. Jag undrar om du tror på Gud. Gud som skapat jorden och himlen. Gud som skapat alla människor. En God Gud. Hur annars hade jorden blivit skapad? Alla blommorna? Alla djur? Gud sände sin son Jesus till jorden för att öppna vägen till himlen. Jesus tog på sig all vår synd och dog för oss, så att vi ska få komma till himlen. Stå syndfria inför Gud. I himlen finns bara gott. Glädje. Kärlek. Ljus. Sång. Hälsa. Och allt annat bra. Vi kommer till himlen genom tron på Gud. Inga prestationer, inga krav, bara tro.
    Det är underbart att veta detta.

    All styrka och kärlek till dig! Känner inte dig, men du är alldeles säkert en fantastisk människa.

    Hälsningar Johanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur kan du skriva så? Du vet väl inget om någon gud eller himmel? Vissa människor tar till en tro för att slippa verkligheten, för att fly. Om Gud finns då skulle det inte finnas så mycket elände. Predika kanske du ska göra i kyrkan!

      Radera
  116. Kristian,,.ja såå nyfiken på om ditt liv med"Sugarplay" Kan du berätta.,.,hur va det,hu börja det,.,dt måste varit en stor del av ditt liv,.,. plus TACK FÖR ATT DU GER,.,NÅT SÅ ENORMT MKT,.,.,åhhh om ja kunde ge,.,då skulle jag dt,.,.hälsa din mam/pap/syskon,.Tant G

    SvaraRadera
  117. Sänder all kärlek och värme jag kan till dig.
    Jag önskar du fick uppleva allt det du vill och få tillbaka energin till att göra det.
    Jag hoppas det finns någon hos dig som kan bära dig, när kroppen inte vill. Jag önskar dig en smärtfri resa, när väl tiden är inne. Och Kristian, DU ÄR NÅGON! Du är alltid en person man minns. Du kommer alltid att leva!
    Varma kramar
    /H

    SvaraRadera
  118. Kristian!
    Jag är så innerligt tacksam att du delar med dig och berättar om din vidriga situation. Det hjälper mig. Jag är en mamma som förlorade min son för några år sen. I samma ålder som dej och som gick igenom ungefär detsamma som dej. Han orkade aldrig berätta. Men jag såg mycket i hans ögon...
    Din historia , och min sons historia, är inget man egentligen vill läsa, för man vill inte att det ska finnas. Men det finns. Och trots att det gör så ont så är det ändå bättre att veta, än att bara gissa. Tror jag... Jag har i min sorg sökt och funnit en hel del litteratur i ämnet. Men att få följa din väg är helt förunderligt. Som att jag äntligen får veta vad som hände...
    Tack Kristian, från en mamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer helt med föregående mamma. Miste min son för 1½ år sen. Han ville inte prata mycket om sin sjukdom. Men han verkligen LEVDE in i det sista. Kristian, din blogg och din bok hjälper även mej att förstå mer. Tro mej minnena försvinner INTE, blir till och med starkare. Likt min son sätter Du många starka intryck för eftervärlden. Din berättelse är så öppen stark och fantastisk, mitt i det fruktansvärda. Tack Kristian!

      Radera
    2. Väldigt fint skrivet Kerstin!
      Kram till er båda

      Radera
  119. Det är märkligt att hur mycket man än vill leva så lyder inte livet en alltid. Hur mycket man än vill älska så lyder kärleken en inte alltid. Det är så med så mycket och man önskar att det inte var så. Tragiskt med en falsk kommentar och jag förstår varför du känner som du gör. Blir så fel med rykten hit och dit. Med värme, Oskar

    SvaraRadera
  120. Det är få förunnat att kunna uttrycka sig på ett så bildligt sätt i skrift. Du lyckas fånga essensen av dina livsupplevelser på det mest underbara sätt. I mina ögon är du en nutidens poet av världsrang! Dina ord på bloggen är till hjälp och tröst för många drabbade likt mig själv. Jag bär inte själv på sjukdomen, men miste min mamma alldeles för tidigt i bröstcancer. Ibland får jag intrycket av att du tror att minnet av dig kommer blekas med tiden, men jag VET av egen erfarenhet att så inte är fallet! På ett sätt fascineras jag över det faktum att min kropp i varje stund låter min mamma finnas med, jag är ung men min mamma kommer att så länge jag lever, leva vidare som om hon verkligt levde här bland oss. Minnet av dig kommer aldrig blekas för dina närmaste, snarare tvärtom. Det kommer att intensifieras för att sedan finnas med som en naturlig del i vardagen. Det är svårt att förstå meningen med denna obarmhärtiga sjukdom, men något inom mig säger att det finns en mening med allt som sker. Himmel o helvete tror jag inte på, men att jag en dag kommer att få träffa min mammas innersta väsen igen är jag övertygad om för det var hon noga med att påpeka. Det var även något jag starkt kände när hon dog. Att hon lämnade oss för en annan nivå. Hon var en stark kämpe precis som du! Tack för att du är dig själv så målande.. O du, idioter finns överallt! ;) Tänker på dig varje dag och undrar hur du mår, tyvärr går det väl inte åt rätt håll... Mina varmaste styrkekramar till dig!! /Linda

    SvaraRadera
  121. Jag älskar dig!
    Du finns för alltid i mitt hjärta

    Kram
    //Nadja

    SvaraRadera
  122. Kjære Kristian, du imponerer og inspirerer. I det som må være de tyngste av stunder skriver du guddommelig vakkert. Jeg skulle så inderlig gjerne gjort noe for deg. Ønsker deg og dine nærmeste tid og styrke. Du er det vakreste og mest levende mennesket jeg vet om. Styrkende og varmende klemmer fra din ukjente venn.

    SvaraRadera
  123. Hej Beautiful Mind!
    Det är vidrigt med falska rykten. De är säkert en människa som är väldigt liten och utan empati. Glöm det. Idioter har det allid funnits.
    Jag är så ledsen att du känner dig dålig. Du verkar vara en sån fin person, och jag ber dig att inte tappa hoppet!
    De skulle vara underbart om du orkade till the big apple, men om det inte går så får du visualisera resan. Precis som du gör.
    Stor kram Mia

    SvaraRadera