måndag 12 augusti 2013

2000 ljusår av mörker


Några dagar efter ett tredje ingrepp vid levern får jag åka hem till Kvarnsveden. Det passar mig bra med permission. Jag orkar inte med mer tid på sjukhus. Den sterila miljön. Den alkoholstinna luften. Korridorernas ljud. Patienternas blickar. Deras knäppta händer över bröstet när de ligger på sina britsar för att vila.
   Hemma är jag fortsatt trött, men jag är hemma.
   Hemma.

En kväll tar jag två varv i trädgården för att hålla uppe någon sorts kondition. Är så slutkörd nu. Nedanför mig simmar de spräckliga guldfiskarna i dammen. Ovanför mig far ett flygplan mot Amerika – jag vet att det är den rutten som de tar. Vid min knähöjd hänger krusbären tunga. I reflektionen från mina föräldrars sovrumsfönster ser jag ett trådsmalt spöke försiktigt blicka. Tänk att jag har förvandlats till denna främling. Allt blir mörkare nu. Kvällarna kommer tidigare. Det är så tydligt. Jag passerar rabarberna. Fortsatt, fortsatt enorma. Under dess blad skulle en bo. Andra växter tar för sig i odlingarna. Solrosorna vid ringblommorna. Gårdens partier avlöser varandra. Går på skift. Kommer överens.
   Jag saknar jasminbusken.

Mina dygn har blivit så tydligt uppdelade. Styckade. Vaken en timme från 08 då sköterskorna kommer för att ge mig antibiotika, för att tömma galldränaget som nu opererats fast på min högra sida. Sedan sover jag bedövad fram till lunch. Kanske vaken tre eller fyra timmar – om jag känner mig stark. Sedan är det dags för ytterligare behandling av personalen. Därefter sömn. Vid 19 går jag upp igen. Rör mig något. Försöker sysselsätta mig. Försöker ordna med det där projektet till min familj. Och så försöker jag kanske att raka mig. Försöker kanske se på någonting. Lyssna på någonting. Vid 22 är det dags för dygnets sista besök och återigen bedövad slumrar jag in i natten och när den väl har infunnit sig vaknar jag oftast ett par gånger i det tysta huset innan nästa dag tar vid.
   Ibland hör jag flygplanen när jag sitter på sängkanten i natten och funderar.
   De oskuldsfulla sekunderna som tidigare fanns då jag yrvaket undrade vad jag skulle göra av just den här dagen, har upphört att existera. Jag är konstant medveten om mitt öde. Om vad som väntar. Om vad som är på väg att hända. Men jag saknar dem. Saknar sekunder.

Så det är i sängen jag har kommit att leva mitt liv, detta nya. Här drömmer jag om skolavslutningar, maskerader och midsommaraftnar. Om sommarstugor och högt gräs mot bara ben. Jag drömmer att jag upptäcker allt från restauranger till indianer. Drömmer om ett starkt liv. Om allt det där som skulle göras, om inte. Är så trött på alla mina aldrig. De fanns inte i min värld förut, begreppen som menade att saker och ting var omöjliga. Nu är sanningen en annan.
   Min säng är min farkost.
   Min kropp min bur.

531 kommentarer:

  1. Det finns så många stenar att snubbla över, med sjukdom eller olycka. Man tror sällan att det skall komma att handla om en själv. Insikten är svår, tung. Inte många ord hjälper.

    SvaraRadera
  2. Du finns i mina tankar.

    SvaraRadera
  3. Många varma kramar till dig Kristian/Gun

    SvaraRadera
  4. Gråter när jag läser och tänker på dig och din familj.

    SvaraRadera
  5. Jag läser ditt inlägg och blir så sorgsen. Vill skriva en kommentar men sitter mållös. Vad ska/kan jag skriva egentligen? Lutar huvudet i handen och tittar ut på regnet utanför mitt fönster. Funderar lite. Undrar hur det verkligen känns att vara i din situation. Så svårt att föreställa sig hur det kan vara. Känner mig ledsen inombords.

    Skönt ändå att veta att du är hemma i Kvarnsveden där du har nära och kära omkring dig. Även skönt att veta att du har fina minnen att tänka tillbaka på och att du kan och vill drömma om olika saker.

    Varma hälsningar och omtankar från Nina.
    Och en kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fint skrivet Nina! Du skriver precis det som även jag sitter och tänker på.
      Kram Lisa

      Radera
    2. Håller med anonym. Fint skrivet Nina. Kram Karin

      Radera
    3. Nina du skrev vad jag tänker, tack

      Radera
    4. Du har vunnit så många hjärtan med Dina tankar. Vi är med Dig!
      Hälsningar till Dig och hela familjen.
      Karin Klockar

      Radera
  6. Du är så fantastisk Kristian! Jag önskar att verkligheten inte var som den var. Du har fått mig att uppskatta och njuta av allt jag har och upplever, varje minut, och inte ta allt för givet. Tack för det underbara du! Skönt för dig att få komma hem, hemma är alltid bäst. <3 Varma kramar Karin

    SvaraRadera
  7. Jag blir så berörd av ditt "starka" tänkande, som du skriver. Varma tankar o kramar!
    Anna-K

    SvaraRadera
  8. Vad fint du skriver om det fula.
    Jag ser dig tydligt i skydd av rabarberbladet.

    //Helena på Åsen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint skrivet av dig Helena...trösterikt på något sätt

      Radera
  9. Tänkt på dig så , har undrat så hur du har det o hur du mår . Är kanske dumt att undra hur du mår man skulle ju fatta kanske att du mår dåligt men någonstans tror man att du ska må bra igen jag vet att det hörs knäppt men man ska ju våga hoppas o drömma . Kramar till dig Kristian

    SvaraRadera
  10. Så starkt och så brutalt "vackert" - andas tonvis
    av människokärlek och evig nyfikenhet. Om inte du är
    en blivande ängel i dess sanna mening och i ordets
    rätta bemärkelse då existerar inte heller: Tro, Hopp
    och KÄRLEK. Vi glömmer dej aldrig......roffe.

    SvaraRadera
  11. Fina Christian!
    Efter att ha följt dig i din blogg sedan förra året så känner jag plötsligt att jag vill skriva något. Har aldrig kommenterat förut, men just nu kom det över mig så starkt. Vet inte riktigt vad, eftersom allt är skrivet av så många andra före mig. Vill på något sätt omfamna dig varligt i en mjuk, mjuk filt och bara ta hand om dig. Stryka över ditt hår, låta dig slumra och bara vara - omhändertagen. Du är och kommer alltid finnas i mitt minne. Det du skrivit under denna tid är så otroligt starkt och fint. Du har förändrat mig och säkert många med mig genom ditt sätt att skriva. Skickar många varma kramar till dig och önskan om att du får känna trygghet och värme, smärtfrihet och kärlek när livet nu blev så här... Kram från mig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad fint skrivet ! Du skriver det jag tänker. Även jag önskar Kristian trygghet, värme, smärtfrihet och kärlek nu när det är som det är. Hemma i Kvarnsveden får han just detta tillsammans med den vård han kan få i hemmet. Jag hoppas att hans nära som just nu genomgår en svår tid hittar ett sätt att få ur sig sin smärta. När jag genomgick en svår tid satte jag mig i bilen, körde ut på motorvägen, skruvade upp volymen och skrek, skrek och återigen skrek och lät tårarna komma! Kram Kristian och alla kring honom ! Ulrika, Östersund.

      Radera
  12. Ser fram emot utställningen som kommer till min stad någon gång.
    Ser fram emot pocketvarianten av din bok som kommer senare.
    Till dess håller jag tillgodo med det du har/vill/orkar ge här - det är fullt tillräckligt för nu!

    Önskar dig allt du vill. Allt som är möjligt. Det som verkar omöjligt.

    Kram <3

    SvaraRadera
  13. Finns inga tröstande ord att ge mer än att det är många som har dig i sina tankar. Mer än att det är många som gärna skulle byta med dig en stund så du fick vila. Jag är mitt i flyttpackning. Kanske inte intressanta dagar att byta mot men det är med gott sällskap av en yster hund och två vackra märrar. All min värme till dig!
    Veronica

    SvaraRadera
  14. När jag läser ditt inlägg kommer jag att tänka på Aino Trosells fantastiska roman Hjärtblad. I början av boken är huvudpersonen så nära marken, så nära det som spirar där, så sinnlig och medveten om hunger och oro. Kanske har du redan läst den? Annars är den ett tips, om du vill och orkar.

    Tänker på dig och din familj.
    Stor kram och de allra varmaste tankar.

    SvaraRadera
  15. vi känner inte varandra men jag tänker på dig ofta. satt o grinade till ditt sommarprat i min buss i polen för jag tyckte det var så fint. hoppas du får kraft kamrat. kärlek

    SvaraRadera
  16. Lyssnar på Avett Brothers "I and Love and You" samtidigt som jag läser detta. Gråter!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jättefin låt, nu gråter jag också. Tack för tipset.

      Radera
  17. Så skönt för dig att komma hem! Hoppas du får många fina stunder med dina nära och kära. Är bara tacksam att du har släppt in oss i din resa mot livets slut och alltings början. Du är en stor verklighets poet! Kram Charlotte

    SvaraRadera
  18. Finner inga ord...
    Värme och kärlek till dig på din resa❤
    Kram Anette

    SvaraRadera
  19. All stryka och kärlek till dig. Tack för det du delar. Erika

    SvaraRadera
  20. Älskar dig...
    Kram//Roxanna

    SvaraRadera
  21. Fina Kristian <3.

    SvaraRadera
  22. Så stark du är Kristian. Tänker på dig ofta. Önskar att ingen skulle behöva gå igenom detta hemska. Men kom ihåg att döden inte är slutet. Det är bara början på något nytt.

    SvaraRadera
  23. Att du orkar ta in, och uppskatta, det vackra som finns i livet nu, i din situation. Att du saknar att ha en framtid, griper mig så mycket. Det får mig att försöka hoppas på en framtid, jag som nog är fysiskt frisk, och ändå inte kunnat uppskatta det du kan. Du ger mig hopp och påminner mig om hur tacksam jag ska vara. Jag önskar dig allt gott, du finns med oss.

    SvaraRadera
  24. Du skriver så vackert fast du på din bädd ligger och väntar, väntar på frihet utan någon sköterska som kommer och ger dig sömn,lugn och smärtstillande...
    Varje dag utan dina inlägg gör mig rädd. Jag vill läsa dina rader i många år till, dom ger mig mod och styrka...
    Jag med många hoppas ännu på ett mirakel, du är för fin för att försvinna ifrån oss... Du är så älskad fina Kristian...
    Med kärlek från Skåne, Ystad...

    SvaraRadera
  25. Finaste Kristian! Varma innerliga kramar till dig/Marianne

    SvaraRadera
  26. Kramar till dig <3

    SvaraRadera
  27. Puh skönt att du får vara hemma Kristian. Sjukhusmiljön är inte kul, åtminstone inte för det inre välbefinnandet. Jag hoppas att du får fina dagar med din familj och att ett mirakel ska ske <3 Båda de två sakerna hoppas jag på varje dag.

    /Kram Nillan

    PS! Jag vet hur det är att sakna en växt. Själv saknar jag ett plommonträd och en paraplyaralia :)

    SvaraRadera
  28. <3 Kärlek till dig i dig.

    SvaraRadera
  29. Tänker ofta på dig nu. Hur du har det och hur du mår. Inser att jag kommer sakna dig så, någon jag aldrig ens har träffat. Det är en konstig känsla, en känsla jag inte riktigt kan ta på och inte vet vad jag ska göra av.

    Men jag är glad att du får vara hemma ett tag, andas Kvarnsvedenluft och se krusbären. Hoppas du får vara där länge, länge.

    <3

    SvaraRadera
  30. Du fina, vackra människa. <3 Om du visste vilket avtryck du gjort hos mig, hur du har inspirerat mig.

    Jag vill tacka dig för att du fått mig att helt ändra tankesätt, vara tacksam för det jag har, och slutat bry mig om skitsaker. Jag kommer alltid att ha dig i mina tankar, jag bara vet det.

    Jag önskar så att du kunde få allt det du önskar.
    All kärlek till dig, fantastiska Kristian. <3

    SvaraRadera
  31. Första kommentaren här – även för mig - men har följt bloggen sedan du startade den...

    Jag vill börja med att tacka dig Kristian för din innerlighet och din ärlighet. Vi är nog många som någon gång förlorat någon närstående. I mitt fall var det förra året, också till cancern som vann. Sjukdomsförloppet var snabbt (knappt 15 v från diagnos till avsked). Det blev dock aldrig något avsked för vår vän vägrade prata om sjukdomen, vägrade tala om vad som skedde, vägrade öppna upp sig och släppa in någon. Det har varit en oerhört jobbig tid efteråt då man aldrig visste vad han gick igenom, hur han kände sig inombords, att man aldrig fick trösta, stötta eller bara lyssna. Genom dig har jag ändå fått en del svar på detta berg av frågor man haft.

    Kristian, jag hoppas att du inte har ont. Jag hoppas att du inte känner dig ensam.Och jag hoppas att du känner dig älskad.

    Vi lyssnade på Bröderna Lejonhjärta i bilen med barnen i sommar och mina tankar for till dig – och jag hoppas att få träffa dig i Nangijala.

    Styrkekram till dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner igen mig i det du skriver. Tigandet och tystnaden är svår att hantera. Kanske tänkte han att genom sin tystnad ville bespara omgivningen sina känslor och sin smärta? Troligen var hans val ett kärleksval, liksom valet (eller förmågan) att utrycka sig också hade varit det. Styrkekram också till dig och din familj.

      Radera
    2. Förmodligen har du helt rätt och jag har också valt att tänka så. Det bedövar känslan av att inte kunna vara ett stöd på den fruktansvärda resan han tvingades till.
      Vi kan tyvärr inte styra över våra öden, men genom Kristians ord tror jag vi alla har blivit lite bättre människor. Och det är inte lite det...
      Kram till dig också.

      Radera
  32. Tusen kramar och all min kärlek.
    Caroline

    SvaraRadera
  33. Fina du...
    Så underbart att du fått komma hem och slipper den lessamma sjukhus tillvaron.
    Din styrka är beundransvärd.
    Trots att jag inte känner dig på riktigt, så har denna din närvaro numer blivit en del av min vardag. Vet att du säger att du skriver för dig själv. Men tack för att du låter oss följa med dig på din resa.
    Vi är många som följer dig... önskade så att du kunde känna detta... att vår närvaro kunde hjälpa dig något... wishful thinking of course...
    Men tack för dina fantastiska ord. Önskade så att det aldrig kommer att ta slut...
    Hoppas att du får fina augusti stunder med din familj och jag skickar dig all tänkbar styrka.
    Massa kramar
    //Belinda

    SvaraRadera
  34. Tack! Ditt minne ska leva! Ulla

    SvaraRadera
  35. Jag beundrar din skarpa blick, din förmåga att se allt, stort som smått; din förmåga att i ord beskriva detsamma, så man som läsare kan förnimma vad du ser/känner... Fint hur du har förmåga att ta till dig av allt det vackra runt omkring dig, även om orken tryter...
    Du är en otroligt stark människa, Kristian!

    SvaraRadera
  36. Jag famlar efter ord. Efter uttryck. Efter något som kan greppa och samla ihop det jag vill få sagt.
    Det går inte så bra. Jag får skriva ändå.

    Jag antar att du står fast vid att inte läsa kommentarerna.
    Jag vill ändå säga att du påverkat mig. Påverkat så många i min direkta närhet.
    Kanske allra mest min snart 9-årige son. En pojke med ett vidöppet hjärta och känslorna på huden.
    Han har haft det tufft. Blivit utsatt och hackad på i skolan. Till slut ville han inte vara sig själv. Ville bli någon annan. Som skulle få vara ifred.

    Vi valde att flytta honom till en annan skola. Det bästa beslut vi tagit. Han säger det själv.

    Du har blivit en stor förebild för honom, Kristian. Din styrka, ärlighet och öppenhet.
    Han frågar nästan varje dag hur du mår. Vi läser dina inlägg tillsammans. Och han gråter. Förundras. Funderar. Förändras.

    Jag ser en ny styrka i hans ögon. En beslutsamhet.
    Han vill vara den han är.
    Han ser att han är alldeles unik. Att han är viktig. Att han behövs. Precis som han är.

    Tack för dina ord! Dina livsviktiga tankar och texter. Tack för att du orkar dela med dig!
    Ett ödmjukt och innerligt tack för att du är du!

    Våra tankar finns hos dig och dina nära.
    Nu.
    Alltid.

    /// I

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vackert och så fint! önskar att fler föräldrar tänkte som du! /Marie

      Radera
    2. Så vackert skrivet. Och vilken fantastisk kraft Kristian har som kan påverka en 9-årings liv på det sättet. Han skulle nog vara stolt om han visste. <3

      Radera
    3. Så fantastiskt att din son fått ny styrka och livsmod. Inget barn, och ingen annan heller, borde få uppleva det du beskriver att han gjort. Vi kanske alla kan bli lite bättre på att se varandra och bry oss om? Kristian lär oss mycket om det, och om vad som är viktigt.

      Kram till dig och din son!

      Radera
    4. Tack för alla fina och värmande ord till mig. Och till min son.
      Jag bär dem med mig.
      /// Irmeli

      Radera
    5. Tänk, bara 9 år och så klok. Vad bra att han har förstått att han duger som han är och att han behövs. Inte bara Kristian som berör, utan även din son. Hälsa honom, krama hårt från mig och säg att jag är glad över att han finns.
      Merja

      Radera
  37. Hej Kristian, vi går miste om en bra författare,och en fin människa,men vi fortsätter be till en högre makt att du ska få stanna hos oss..<3

    SvaraRadera
  38. Massor med styrkekramar från mig /Anna

    SvaraRadera
  39. Tänker på dig o din familj, önskar er tid som räcker till allt som ni vill. Känns tungt att förstå att du blir sämre, önskar o hoppas att du inte har ont. Kramar <3

    SvaraRadera
  40. Hej Kristian! Så glad att du andas luften där hemma igen! Tänker på dig som jag lovat. Stänger min dörr och faller på knä vid sängen varje morgon, pratar en stund med Gud om mina kära och om dig. Ber att du ska bli buren, känna hoppas jag lite trygghet med händerna som omsluter hela dig, goda varma händer som bär. Genom allt.

    SvaraRadera
  41. Fina fina Kristian. Massa kärlek till dig och dina vackra texter <3

    SvaraRadera
  42. Varma kramar till dig Kristian // Ingela

    SvaraRadera
  43. Vill skicka dig den finaste av hästar, som du kan vila huvudet mot.

    SvaraRadera
  44. Aj mitt hjärta!! Men glad att du skrev.

    SvaraRadera
  45. Välkommen hem! Hoppas dina drömmar fortsätter visa dig allt det du vill uppleva och att du får vara så smärtfri som möjligt!

    SvaraRadera
  46. Kärlek, värme och styrka ♡♡♡ kram Karin

    SvaraRadera
  47. Hej Kristian!
    Jag blir så berörd av dina texter som är så fina och sätter ord på känslor man knappt vågar tänka! Jag tänker på dig ibland och hoppas att du finner ro i din tillvaro!

    SvaraRadera
  48. så skönt att du har fått komma hem nu. varma tankar och kramar till dig, du fantastiskt fina Kristian. jag är också glad att få läsa lite igen och att du orkar skriva.
    ta hand om dig så mycket du bara kan och krama om Pysen också. värmen från din underbara älskade Pysen kan kanske lindra smärtan och sorgen en del. det är ju allmänt känt att våra älskade husdjur har den inverkan på oss människor./ varma kramar från "också en mormor"

    SvaraRadera
  49. Åh Kristian!
    Vackra själ!
    Hör din förtvivlan över drömmarna och din längtan, som just nu verkar gå i krasch. Men jag hör också hur du kan hitta stunder av glädje. Stunder som berör. Som gör gott. Smeker dig. Fantastiska människa! Som ser allt det vackra. Som kan drömma. Ta emot.

    Kom ihåg att du är så mycket mer än en utsida som du ser i spegeln. Du är alla åldrar du har varit, alla minnen. Du är allt du upplevt och det du upplever. Du är Kristian med alla dina krafter, styrkor, viljor, humor, värme... Ja allt som du och de dina vet är Du. Envis? Tjorvig? Charmig? Miljoner sidor... Du vet!
    Spegla dig inte alltför mycket i spegeln eller i ögonen på dem du möter. Kom ihåg att allt du är finns där, inne i dig. Inne i det trötta och kroppen som är tunn. Glimtvis kommer det fram. Du är inte din sjukdom. Du är Du!

    Vill också så gärna befria dig från det där oket om ditt öde.
    Jag vill slänga det på soptippen. Be det dra år skogen! Skjuta ned det från dina tyngda axlar! Ta det med mig, gömma det och strö glömpulver i dina ögon.
    Och ge dig miljoners miljoner sekunder av frihet, nyfikenhet, lust...
    Vad ska jag göra idag!

    All kärlek...
    Kia N

    SvaraRadera
  50. Hej Kristian! Det känns nästan som om jag känner dig. Läste din bok för ett tag sedan och det "lustiga" var att när jag läste den så låg jag i samma säng på SÖS där du legat tidigare , och tittade ut på viken och fågelboet i trädet, samtidigt som jag fick cellgifter. Har också obotlig cancer i gallgångarna med metastaser i lymfkörtlar och i levern. De gav mig ett halvår i januari men än så länge är jag relativt pigg. Vet vad som väntar men försöker göra det bästa av livet just nu. Tänker på dig! Agneta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att läsa det du skrivit lindrar min rädsla för att dö...Imponerad av att du trots omständigheterna verkar så stark. Kramar underbara medmänniska

      Radera
    2. Stor kram till dig, Agneta, och hoppas att du har goda människor omkring dig som kan stötta och ge värme.

      Medmänniska

      Radera
    3. Tänker på dig med Agneta.

      Radera
  51. Livet är så orättvist. Jag kommer gråta floder den dagen du lämnar jordelivet. Även fast jag inte känner dig.
    Kärlek till dig ♥ /Therese

    SvaraRadera
  52. Att du åter är tillbaka bland rabarber och överblommad Jasmin, spred en underbar värme även i min kropp. Se njut lukta smaka, gör allt det där du lärt oss andra att uppskatta mer än någonsin !

    Välkommen Hem ! Vi har väntat på dig..

    Mvh. Bengt

    SvaraRadera
  53. "One day you won't know my name
    You will go and
    Not come back again
    I assume
    It will bring me great pain
    But at least
    I'll know where you're staying"


    There is no end...

    / Cilla

    SvaraRadera
  54. Va bra att du kan vara hemma. Du skriver så oerhört fint och dina ord riktigt griper tag i mig. Kärlek till dig finaste Kristian. /Anna J

    SvaraRadera
  55. <3 jag kan inte säga något...jag är glad att du är kvar och skriver några andetag till

    SvaraRadera
  56. Jag blir så tagen av dina ord. Att du orkar skriva så vackert .Tittar in här flera gånger om dagen med oro. Skönt för dig att vara hemma hos dom som älskar dig. Jag håller din hand i tanken. Vill inte att du ska behöva vara ensam. <3 Viktoria.

    SvaraRadera
  57. Jag önskar enbart det omöjliga att bli frisk, ett Hollywood slut på en tragedi. Medicinerna är färgade i regnbågens alla färger. Din röst oavsett form ger mig känslan av att i denna värld fladdrar en annan låga som snart ska tystna men än finns kvar.

    SvaraRadera
  58. Ett otroligt äventyr väntar dig på andra sidan. Var inte rädd. <3 Du är fantastisk.

    SvaraRadera
  59. Tankar & kramar & kärlek till dig tappra Kristian. Det gör så ont i hjärtat att läsa. Jag bor också i Kvarnsveden och du känns så nära... Kram Rosie

    SvaraRadera
  60. Du fortsätter att beröra Kristian.
    förundras över din styrka och dina ord,
    tänker att du är en av de största "skrivbenterna"i detta land, vad skulle du inte kunna göra med dina ord.
    gör som många andra skänker dig kärlek, <3

    SvaraRadera
  61. Du är Gudomlig! Jag har köpt en blomma till Dig! Kan jag ställa den vid din grind?Kram för Alltid från Susanne

    SvaraRadera
  62. Jag fick ett infall vet inte om det är bra eller dåligt.....sök "Sailing for Jesus" klicka på "Om Jesus". Nu kanske Du blir arg men jag menade väl.

    SvaraRadera
  63. Så underbart att du är hemma Kristian! Ta dina promenader, även om det bara blir några steg, men gå ut i din trädgård, andas frisk luft, njut, det finns alltid alltid något att njuta av. Förstår att alla tar hand om dej. Främst din familj,men också "sjukvården" som kommer. Beundrar dej mycket. Hoppas att vi som skriver kan tillföra dig något.Värme, värme,ock åter värme!

    SvaraRadera
  64. Jag vill hålla din hand
    Jag vill smeka din kind
    Jag vill forma all kärlek till dig i en enorm omfamning
    Jag vill ge dig mera styrka
    Jag vill hela din kropp
    Jag vill ge din själ ro
    Tillit
    Du finns i mina tankar, i mitt hjärta och i mina handlingar
    Du ger mig kraft, helande och ro
    Du ger mig mera liv
    Jag vill ge dig mera liv
    I all oändlighet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint skrivet Helena.
      Kram/Isolde

      Radera
  65. Så glad jag blev när jag såg att du skrivit.

    SvaraRadera
  66. Kärlek, styrka och mod till dig. Carina

    SvaraRadera
  67. -"Tänk att jag fick en sådan fin katt...tänk om Matte kunde se oss nu". Precis efter jag sade det så ramlade hennes fotografi ner från bokhyllan.

    Min älskade var och hälsade på häromdagen. Jag känner mig aldrig ensam, för hon finns överallt och ingenstans.
    Hon har varit borta snart 2 år.

    Jag känner mig aldrig ensam.

    När du reser....kan du inte hälsa henne och ge henne en kram från mig

    Kram J

    SvaraRadera
    Svar
    1. vad härligt att hon var hos kisse och dig.
      Vad fint att du önskar ge din älskade en kram. Jag har min älskade moster, vår pliriga bondmora med mycket skratt i de bruna ögonen där också, där din älskade är. Min moster reste i januari och fick då bli fri från samma gift som Kristian har i kroppen sin. Det var så svårt, och samtidigt en lättnad, när hon försvann i horisonten. Jag älskar henne. Jag tänker på henne och saknar henne varje dag. Kram på dig J, från Sofia

      Radera
  68. ❤ Kristian fina du, underbara du, one of a kind

    Hemma…..❤
    Orden klingar verkligen härligt, långt bort från den sterila miljön.
    Trädgården där jaminsbusken för en tid sedan doftade så gott, i såväl gryning som skymning.
    Där bärena växer sig stora o frodiga, växtligheten, blommorna ”går på skift” denna underbara trädgård ❤

    Önskar jag kunde ge dig sekunder, inte en, inte två, utan många, många.

    Tack för att jag än en gång fick besöka o läsa det skrivna

    Genom cyberspace skickar jag all värme, omtänksamhet, kraft, styrka, till dig o er alla,
    som kämpar därute dagligen.

    All kärlek, respekt till dig, Kristian, ”dina hjärtas slag”

    Kram fina du ❤ med din fina familj, dina underbara vänner
    Maggie (Örebro)

    SvaraRadera
  69. Kram till dig & Pysen.

    SvaraRadera
  70. Måste bara säga att Du ger mig styrka att stanna kvar, och att fortsätta kämpa.

    Älskade Kristian. Hoppas att du inte har ont. <3

    SvaraRadera
  71. Du får vila hos oss alla som vill ge dig tröst. Du får gråta och drömma om vad du vill. Sekunderna går, och vi är med dig varje timme. Om vi får. Tusen tårar sköljer din själ och tusen solstrålar fångar ditt hjärta. En fågel så skön sjunger för bara dig. Himlen är runt hörnet. Och du finns alltid här hos oss tack vare dina ord och allt du sagt. Kram från Småland

    SvaraRadera
  72. Du är så klok. Du skriver fantastiskt fint även om det som är obehagligt. Varma kramar från Siv

    SvaraRadera
  73. Måtte jag som den ateist jag är.... få träffa dig efter allt är över! Mänskligheten har behov av oförklarligheten... det är så klart inte rättvist att vi ska behöva mista en sådan viktig del av mänskligheten som du Kristian!!! Inte en natt jag somnar före jag ägnat dig mina tankar.... jag som tänker på dig... har fått lov att vara med sedan den 1 maj 1945...

    SvaraRadera
  74. Jag reser, upptäcker, känner och finns åt dej oxå! ❤

    SvaraRadera
  75. Kristian! Älskade Kristian.

    Jag undrar ifall du vet och förstår att jag tror att du ändrat historien. Du kommer att ändra och forma generationer. Människor har blivit medvetna om denna sjukdom och fått mer förståelse hur viktigt det är att vi kämpar tillsammans för att försöka lösa gåtan, få fram bättre motmedel mm.
    Jag är övertygad att du på sikt räddat liv!!

    Du har även, med din fina livs-attityd och enormt inspirerande prioriterings-sätt, lärt oss att leva! Förbättrat livskvaliten för oss alla som kommit i kontakt med dig.

    Du tror kanske inte att vi känner dig men det gör vi. Även om du väljer vad du ska skriva så väljer vi hur vi ska tolka. Igenom all media, radio, blogg och bok så skiner din personlighet starkast av alla.

    Vilken bedrift du lyckats med, men till ett alldeles för högt pris. Önskar du finner ro på något sätt ändå, i din vardag. Vet att du överöses av kramar av dom som älskar dig, vi andra är med i tankarna!

    Gör plats till oss alla, på andra sidan. Vi är många som vill träffa dig och lära känna dig där.

    Mycket kärlek från en medmänniska

    SvaraRadera
  76. Fina Kristian. Skönt att du är hemma hos din familj igen. Tänker ofta på dig och din styrka.
    I tanken håller jag din hand och kramar dig varmt.
    Ljus & kärlek till Dig och familjen <3
    Kram Anette

    SvaraRadera
  77. Finns inga ord...<3<3<3
    /// AnnaCarin

    SvaraRadera
  78. Varma kramar Kristian . ❤❤❤❤
    Cintia

    SvaraRadera
  79. Tack Kristian för att du har fått mig att leva mera.

    SvaraRadera
  80. Gör upp med djävulen inom dig och sen ska du dansa till språngdans!
    Kul att ha dig hemma igen:)
    Naturen ger aldrig upp om dig, aldrig.
    Fortsätt söka tröst i naturen, så känns allt lite bättre iaf

    SvaraRadera
  81. Jag vill föreslå något till alla er som följer Kristian och om han tillåter det så Tänkte jag att vi skickar ljusa och kärleksfulla tankar till han. Tankens kraft är stark <3

    SvaraRadera
  82. Undrar varför jag aldrig skrivit till dig förut. Du där på andra sidan datorn, andra sidan hjärtat. Du väcker mig och jag älskar dig för det. För att du går före och visar min framtid in i nästa liv.

    Jag vet inte när, var eller hur, men jag vet. Det är lätt att leva odödlig, men ganska sorgligt. Att leva hela vägen in i döden är Liv.

    Kanske dör jag innan dig, hur skulle jag kunna veta? Kanske dör vi alla samtidigt i ett tredje världskrig. Kanske lever vi som mest när vi fått veta.

    Jag känner så starkt för dig Kristian. För att du uttrycker det jag känner utan att ännu varit i dina skor. Klarade mig undan med kräftan på axeln, men kanske är den tillbaka snart. Inte vet jag, inte vet någon annan.

    Må vi alla finna frid när det är dags. Må din blogg läsas länge, länge och ge den ben när du är borta.

    Låt oss alla gå ut och leva, precis som Kristian gör, som så många gjort och så många glömt att göra.

    Du är min okände vän och jag kommer att hålla dig i handen när vi hoppar.

    SvaraRadera
  83. - Tack Kristian för att du orkar skriva.

    - Tack Kristian för det fina du skriver.

    - Tack Kristian för ditt tänkvärda sommarprogram.

    - Tack Kristian för att jag har fått gråtit till dina tankar och ord.

    - Tack Kristian för att du har gjort så att jag har tänkt om.

    - Tack Kristian för att du fått mig att leva mer.

    - Tack Kristian för din bok.

    -Tack Kristian för att du har fått mig att tro på ett liv efter detta.

    - Tack Kristian för att du har fått mig att se det underbara i livet.

    SvaraRadera
  84. Skönt att du fått komma hem till familjen! Du finns ofta i mina tankar! Jag skickar dig varma, ljusa och kärleksfulla tankar!

    SvaraRadera
  85. Jag håller helt och hållet med föregående inläggare. Jag skall iallafall försöka ( för första gången i mitt liv) skicka ljus kraftfull och kärleksfull energi till Kristian. Tror nämligen oxå på tankens kraft .
    Kristian så skönt för dig att få komma hem. Hoppas innerligt att du får vara hemma nu och slippa steril och kall sjukhusmiljö. Gå ut i trädgården så ofta du kan. Fortsätt att stilla ta in nuet och fortsätt skriva ner dina fina tankar. Tack för att du delar ned dig <3

    SvaraRadera
  86. Såg SvT-dokumentär nyss om "en svensk klassiker". Oerhört gripande i all son enkelhet. Fyra starka människor tar sig am en enorm utmaning, alla med egna bevekelsegrunder och egna förutsättningar.

    Bla en 60-årig man med spridd obotlig cancer, som med ett ständigt leende cyklar sin 35:e Vätternrunda. Underbar, stark människa liksom du Kristian. Tårarna rann.

    Skulle jag vara lika stark om ert öde blev mitt? Jag vet inte, men du Kristian, och mannen i programmet inspirerar mig att bli bättre och ta vara på mitt liv.

    Tack för att du delar med dig!

    /Kalle

    SvaraRadera
  87. Jag vet inte om du förstår hur många du tröstar, ger mod och hopp.
    Ditt liv och dina ord kommer att överleva oss alla.
    En "medryrrare" sen tre år.
    Ulf

    SvaraRadera
  88. Stor varm kram till dig fina Kristian!❤
    /Maria H

    SvaraRadera
  89. Tack för att du skriver. För att du delar med dig. För att du orkar.


    /J - att leva med en missbrukare

    SvaraRadera
  90. Många varma tankar och kramar till dig underbara Kristian och din familj. Tack för allt du delar med dig, det berör! Kicki i Forssa

    SvaraRadera
  91. Kramar och kärlek till dig. Önskar dig allt gott. ♥

    SvaraRadera
  92. finaste fina du <3

    SvaraRadera
  93. Man kan bara älska dig, mycket värme till dig/Gun

    SvaraRadera
  94. Känner mig bara så förbannad på denna skitsjukdom och vad den tar ifrån dig. Att den även tar ifrån dig från andra.Allt det är inget annat än apskit.

    SvaraRadera
  95. <3<3<3 Finns inga ord!

    SvaraRadera
  96. Att levaoch göra det mesta av varje dag, lär du oss. ��

    /MO

    SvaraRadera
  97. Finner inga ord. Så mycket kärlek till dig! Kram

    SvaraRadera
  98. Just ikväll ska stjärnorna falla och jag kommer att önska dig ytterligare fin tid tillsammans med familjen. En dag för varje litet gruskorn som lyser upp natthimlen. Önskar dig allt gott på din resa.
    Kram Joan

    SvaraRadera
  99. Funderade på hur det gått.
    Fick svaret nu..

    Välkommen hem.
    Kramar

    SvaraRadera
  100. Får så dåligt samvete när jag följer dig i detta.. carpe diem.. Du e så stark!!

    SvaraRadera
  101. Jag har levt med dig och din sjukdom en längre tid. Blev själv opererad för en hjärntumör för några decennier sedan så jag vet i någon mån hur tungt det känns med ett svårt sjukdomsbesked. Jag närmar mig pensionsåldern nu och vore du min son skulle jag helst av allt önska att vi två fick byta plats med varandra. Varje gång jag idag går till min handledsträning på SÖS tänker jag på dig, att du också går i samma korridorer, att du kanske sitter där i väntrummet hos onkologen, att du kanske ska iväg till cellgiftsbehandlingen (där en av mina bästa vänner går) och så svär jag över alla orättvisor som många som du går igenom idag, en stor kram till dig och lycka till med din fortsatta färd <3

    SvaraRadera
  102. Hej Kristian.
    Lyssnade på ditt sommarprat idag när jag var ute och gick med min son. Hörde ditt brev till ditt ofödda barn och tårarna bara föll. Jag fick en stroke ngr dgr efter min 30 årsdag, det var nära riktigt nära att jag inte skulle klara mig men det gjorde jag. Även om jag inte känner dig så gör det ont att höra dina starka och vackra ord. Vilken styrka du besitter och vilket mod! Du vackra människa♥

    SvaraRadera
  103. Vad du är underbar Kristian. Massor med kramar till dig <3

    SvaraRadera
  104. Jag känner dig inte, ändå är du hos mig varje dag i mina tankar. Jag undrar hur du har det, om du har ont och jag kan inte ens trösta dig med en kram för du vet inte vem jag är. Men du ska veta att jag sänder dig ljus och kärlek. Innan jag somnar finns du med i mina böner. Jag tror medvetanden står i kontakt även om vi inte är fysiskt närvarande. Så kanske vi ändå träffas en dag. Du är en annan Jag. Love/Ganime

    SvaraRadera
  105. Tycker att du är en stark kille ! Ta vara på den tid du har kvar och gör roliga saker hela tiden när du orkar .
    Mycket starkt av dej att skriva och berätta om din resa!
    Du lär oss friska människor så mycket med att berätta om din tid när du är sjuk och lider. Ska bara säga att du finns i mina tankar hela tiden tills vi ses igen.
    Styrkekramar i massor till dej min vän / Vi hörs

    SvaraRadera
  106. Jag har varit med dig en tid, här på bloggen. Lyssnade ditt sommarprat, grät, mitt ute i offentligheten. Du verkar vara en fantastisk människa och du har ett sätt att använda ditt språk som imponerar stort. Är så ledsen över hur din sjukdom artat sig och konsekvenserna du får leva med. Samtidigt hoppas jag att du vet vilket avtryck du gjort och gör, i mitt liv och andras. Att du inte är ett tidsfördriv på internet, utan en människa som inspirerar och är viktig.

    Jag blir påmind om hur skört livet är när jag läser om din resa, och ser till att älska och uppskatta och vara närvarande så mycket mer än jag annars gör och är. Funderar. Leva ett halvt liv med sinnena på spänn och prioriteringarna på plats, eller ett helt, fast gråare. Ytligare. Förlåt. Inser det absurda i funderingarna, självklart vill man leva och uppleva så länge man bara kan. I min naiva värld vill och hoppas jag att du ska känna dig hel, innan.

    All lycka till dig, du vackra människa.

    SvaraRadera
  107. Jag hoppas du snart får högt gräs mot dina ben igen, att livet växer sig högre och högre i ditt hjärta. Oskar

    SvaraRadera
  108. Skönt att läsa ett nytt inlägg. Följer dina tankar med stor ödmjukhet, hoppas vi kan visa oss värdiga detta att få följa dig på din resa. Tänker mycket på dig, tänker mycket på alla svårt sjuka. Måtte vi bli bättre på att ta tillvara på nuet och vara rädda om det vi har.

    SvaraRadera
  109. Du skriver så fint. Smärtsamt, men fint./Nica

    SvaraRadera
  110. Jag är glad att du är hemma Kristian och får känna av naturen,istället för sjukhusdofterna. Tänker på dig och dina nära o kära ofta.
    Från en mormor i småland som vill ge er alla i din famij en varm o go kram.

    SvaraRadera
  111. Du har förevigt en plats i mitt hjärta. Att dela sån smärta på ett sånt poetiskt sätt.
    Du har lindrat min ångest och depression genom att våga dela med dig av allt.
    Är tacksam för att jag får följa dig en liten stund, kram Anki

    SvaraRadera
  112. Mina tankar och djupaste önskan...

    SvaraRadera
  113. Fina älskade Kristian, jag får läsa dina ord igen, det gör mig lycklig. Vem lär mig som du, ingen.
    Du lär mig större kärlek till barnen, kärleken i mitt liv och själva livet.
    Varje dag finns du med mig med dina vackra och viktiga ord, varje dag, kloka kloka du.

    SvaraRadera
  114. All värme till dig! Och beundran.

    SvaraRadera
  115. Tack för du delar med dig..du kommer alltid att finnas i mitt hjärta...

    SvaraRadera
  116. Kristian
    Jag har följt dej under en tid.
    En arbetskamrat skrev också blogg på sin resa mot det okända.
    Skulle du vilja se vad han skrev kan Du söka: på gränsen latitud hylte så finner du hans stora styrka och förmåga att omvandla sina tankar till skrift som var utöver det vanliga precis som du.

    SvaraRadera
  117. Önskar att den här bloggen aldrig hade funnits. Önskar att du hade ett helt annat liv just nu. Men när den nu finns - tack Kristian för allt du ger oss som läser. Det är hemskt att läsa om hur sjukdomen bryter ner dig, men jag läser ändå för att du påminner om vad som är viktigt. Och hjälper mig att vara rädd om det och de jag har. . Min pappa dog väldigt tidigt i cancer, och att läsa din blogg har hjälpt mig att nu, 25 år senare förstå lite mer. Tack.

    SvaraRadera
  118. Jag kommer alltid vara dig evigt tacksam, Kristian.

    Efter alltför många år av tillitsproblematik har jag nu, 29 år fyllda, vågat älska och lita på någon fullt ut. Det är helt fantastiskt!

    Om jag nu blir sviken vet jag att jag åtminstone levt - på riktigt.


    Du gör skillnad för många, många människor där ute! Ta hand om dig och familjen så gott du kan.

    Stort tack!

    SvaraRadera
  119. I mitt "nya liv" inför hösten ska det ingå en timmes morgonpromme varje morgon, ställa väckarklockan på 05.15 varje dag...
    Har de senaste tre veckorna lyckats komma iväg typ två gånger...För att det är för jävla tröttsamt att gå upp...men samtidigt är det är för jävla najs när man gjort det.
    Nu har jag bestämt att det för vara nog -nu ska jag tamejdåfan gå varje morgon. Bara för att jag KAN och livet är fucking orättvist. :( Ska tänka på dig varje steg jag tar. PUSS!

    SvaraRadera
  120. Fina fina Kristian!
    Samtidigt som det värmer i hjärtat att veta att du är hemma, så gör det så enormt ont i detsamma när jag läser hur cancern härjar i dig.
    Önskar så att detta aldrig behövt hända dig, eller någon.
    Önskar att du aldrig behövt ta upp bloggen igen då när du la ner den. Men så blev det...du fortsatte att skriva, du skriver om det svåraste svåra..och du gör det så oerhört intensivt och vackert...om att ta till vara på varje dag, varje minut...varje älskad..
    Min mammas nedskrivna ord där på pappret vi fann...
    "Jag vill ju leva och uppleva så mycket mer"
    De är ju dina ord oxå...allas våra.
    Tack Kristian för att du delar med dig. Tack för att du finns och all kärlek till dig och dina nära och kära.
    För mig är du underbar! /mia mitt i natten

    SvaraRadera
  121. Skulle vilja omsluta din sköra kropp under mina vingar.Skulle vilja bära dig genom din trädgård, och titta på allt du vill se. Gå genom skogen,lyssna, lukta, titta, vara bara här och nu.På så sätt skulle jag vilja tacka dig,för att jag fått lära känna dig genom din blogg.Det har berikat mitt liv,och mina tankar som finns hos dig var dag.

    SvaraRadera
  122. Det ska vara en människas rättighet att uppleva sina drömmar, bli gammal och skrynklig, vara omringad av kärlek, ta hand om sina barn, skämma bort sina barnbarn, irritera sin fru, samtidigt älska henne över allt annat. Man ska inte behöva kämpa för sitt liv så ung som du är är. Ingen förälder ska behöva begrava sitt barn.

    Och Kristian, gör mig en tjänst. Ta hand om min dotter där uppe om du hinner upp innan mig.

    SvaraRadera
  123. livet är inte rättvist

    SvaraRadera
  124. Tänker på dig,läser det du skriver så fint och tänkvärt..
    Du finns i mina tankar och mina böner..
    Hoppas att du nu riktigt får uppleva all vacker natur där du bor..
    Kram från Siw..

    SvaraRadera
  125. Käre Kristian, blir så ledsen när jag hör hur du lider och kämpar.Tack för att jag får följa dig här på bloggen och att du gett mig nya insikter om att ta tillvara på livet.All kärlek till dig och en stor önskan att du ska slippa smärtorna.Tänker på Dig varje dag ska du veta, varm kram från Kerstin.

    SvaraRadera
  126. Alldeles nyss ikväll kom jag tillbaka till Stockholm efter fyra dagar i Kvarnsveden. Promenerade förbi nedanför din gata i helgen och tänkte på dig. Jag brukar också höra de där flygplanen som du hör, de som flyger till Amerika. Är tacksam över att du ännu kan skriva, men ledsen över att du ska behöva genomgå det här ofattbara lidandet och borttynandet. Hoppas att du får se något vackert i trädgården, ett blad, en fjäril eller något annat. Kram! / JJ

    SvaraRadera
  127. Önskar jag kunde säga dej att allt blir bra. Jag vill att det ska vara så. Att allt ordnar sig tillslut. Livet du fått borde få vara ditt och oändligt långt....

    SvaraRadera
  128. Jag vill bara tacka dig i all enkelhet. Din blogg och ditt Sommar i P1 har givit mig kraft. Min älskade mamma har varit svårt sjuk i några veckor. Hon gick bort lugnt och stilla i söndags kväll. Hon kommer alltid att finnas med oss. Precis som du kommer att vara med dina nära och kära. Kramar

    SvaraRadera
  129. Jag gick över torget på Åsen idag, mot skogen och lekplatsen med ödlan. Hörde skvalp från fontänen, duvor och sparvar samsades om ytan på stenkanterna och jag kände dofter av höst och regnvåta tallbarr. Tänkte på dig och de fotspår du lämnar geografiskt och själsligt, och jag såg din silhuett framför mig mellan träden. Det blir tomt när du går, men din bild finns kvar inom många.

    SvaraRadera
  130. Kristian,
    Tack för alla dina fantastiska inlägg och ditt Sommar i P1.
    Du får det svenska språket att fullständigt blomma bland ringblommor och saknade jasminbuskar.
    Jag önskar så att du skulle få uppleva allt det du drömmer om, att det du längtar efter ska få bli ditt.
    Kan inte förstå hur mycket dina tankar om detta smärtar, helt omöjligt att greppa.
    Varma kramar

    SvaraRadera
  131. Tänker på dig varje dag, Kristian. Tänder ett ljus.

    SvaraRadera
  132. Hej, hej!
    Ramlade in på din blogg pga att en kusin till mig. Har inte läst så mycket bara de två sista inläggen, men jag blir helt knäckt av att du och alla runt ikring dig har tappat hoppet om liv. Jag har ingen aning om vem du är men ville så starkt skicka lite solsken och glädje till dig. Självklart finns det sjukdomar men samtidigt finns det mirakler, det finns många som varit mycket sjukare och överlevt. För tusan, du måste få tillbaka livsgnistan in i ditt liv, hur in i helskotta dåligt än prognosen är från den korkade sjukvården som inte vill ha friska människor utan sjuka som dom vårdar. Bra att du är ute i naturen, kämpa mer för att få vara ute, naturen läker, kan du äta så ät gröna vitaminrika smoothies. Dom läker o stärker kroppen och gärna med massor med brännässlor i som är bästa medicinen. Vill dig bara väl och det är säkert jättebra att du skriver så här fint så att andra sätter värde på sina liv, men du lever ju lite fortfarande, så förtusan håll kvar i halmstråt och överlev!!! Skickar massor med styrka o glädje och hoppas att du ändrar livsggnistan in mot hjärtat. Varma soliga hälsningar Catarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Catarina - i all välmening - läs mer i bloggen, så att du förstår hela sammanhanget.

      Radera
    2. håller med, läs hela bloggen och sätt dig in i Kristians situation innan du kommenterar.

      Radera
  133. Älskade Kristian <3
    Hela min familj följer dig, du berör mina barn med dina ord. Tänk att du gör det trots att den yngsta ännu bara är 7 år.

    Du är en blomma Kristian.
    Vacker. Stark i all bräcklighet. Fast förankrad med djupa rötter. Vågar säga. Vågar beröra.

    Vacker. Stark. Älskad.

    // Anna

    SvaraRadera
  134. Har läst bloggen Så ska vi inte behöva ha det av Barbara Lukawska. Hon skriver så tragiskt om sin son. som är i samma ålder som Du Kristian, fast det handlar om psykisk ohälsa. Hade Du fått vara frisk Kristian, så hade Du förändrat världen ytterligare, mera än vad Du hittills har gjort. Tack för det Du orkat prestera trots Din sjukdom. Tänk vad andra människor, friska och fulla av ork, skulle kunna uträtta i Dina anda. Vi skall, tycker jag nu, ta upp den boll som Du givit oss, och fortsätta arbetet för en bättre, mera mänsklig värld,

    SvaraRadera
  135. Kan bara säga KRAM o massor av KÄRLEK t dig o de dina. //Forssatanten

    SvaraRadera
  136. Kristian dina ord är som bara fötter tassandes på dunkla stigar i skymningen. Ibland glimtar ett ljus till men det stora hänsynslösa lidandet du får utså beskriver du så att det blir nästan outhärdligt men ändå vackert. Som så många av de stora måste du lämna oss för tidigt men som en av dem kommer du leva vidare hos oss genom dina ord. För alltid! Om du orkar läsa och finna tröst i vad andra skrivt läs Stagnelius, du är ju hans moderna tvilling!
    Eller Astrid Lindgrens novellsamling Sunnanäng, speciellt Junker Nils av Eka.

    SvaraRadera
  137. Lyssnade på ditt sommarprogram på tåget på väg till jobbet i morse. Det var så otroligt fint, tungt och ögonöppnande på samma gång.

    Medan tårarna rann kunde jag se träden och fälten som susade förbi i morgonljuset på ett lite mer tacksamt sätt än innan.

    Jag lovar att jag varje dag ska försöka se det vackra som finns runt om oss.

    Jag tror på din vandring och att det inte är ett slut efter detta. Jag kommer att tänka på dig.

    All min kärlek.

    /Karin

    SvaraRadera
  138. Kristian min vän! Allt det som du har ogjort och allt du vill göra i detta liv får vänta och du får göra det i nästa och på andra sidan. Där kommer du inte att bli avbruten av något inget ont och där är det så mycket kärlek. Detta tror jag och det är de som gör att min rädsla är borta! tror inte att allt bara är slut.
    Kram min vän och något starkare än du har jag aldrig varit med om.
    Susanne L

    SvaraRadera
  139. För varje människa
    finns en gräns
    Ett osynligt streck
    i sanden
    Bortom det vi tror
    och tror oss veta
    Ligger det oändliga
    landet

    Ur "Glömskans tåg" med Peter Jöback

    SvaraRadera
  140. ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

    SvaraRadera
  141. Fyfan vad du är stark. Dina ord berör mig från hjärtat ända ut i fingerspetsarna, ända ner i tårna. Jag hoppas innerligt att du bär med dig de ord folk skriver här, att du tar till dig de reflektioner dina reflektioner framkallar. Du berör, på ett så vackert sätt, sluta aldrig göra det, sluta aldrig göra det. Du är en inspiration för så många. Sluta aldrig med det.

    SvaraRadera
  142. Så svårt det är att läsa detta men
    jag är glad att du är hemma och slipper sjukhusmiljön.
    Varma tankar till dig och familjen.
    Mia

    SvaraRadera
  143. ♥♥♥♥♥♥ Du kommer alltid I våra hjärtan finnas, vi kommer dig alltid I våra tankar minnas ♥♥♥♥♥♥ Tack för att du er så mycket av dig själv, du är unik ♥

    SvaraRadera
  144. Kära Kristian! För den som älskar är avståndet bara en linje av ljus! All kärlek till dig som jag aldrig träffat men lärt känna genom dina ord.
    /Christina

    SvaraRadera
  145. Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag <3 /Karin

    SvaraRadera
  146. Tänker så på dig o alla i din situation. Och alla nära o kära som står sidan om<3

    SvaraRadera
  147. Dina ord skjuter pilar med insikt in i människors inre rum.♥♥♥

    SvaraRadera
  148. Kram till dig fina människa!
    Å kärlek, massor av kärlek!

    SvaraRadera
  149. Önskar jag kunde ge dig tid och energi <3 Kram / Jane

    SvaraRadera
  150. ändå bra att de gjorde något, för många heter det bara att det inte går att göra mer men du verkar fått någon slags ytterligare hjälp med dränaget? bra också att du verkar kunna vara hemma och får hjälp av din familj samt hemvård, hur hemskt det än ter sig är det ändå bättre att få vara hemma än att ligga på ett sjukhus, omgiven av sjukdom och elände. Det är tillräckligt hemskt ändå.

    SvaraRadera
  151. I do not love thee
    Yet when thou art absent I am sad
    I envy even the bright blue sky above thee
    Whose quiet stars may see thee and be glad

    I do not love thee - yet thy speaking eyes
    With their deep, bright, and most expressive blue
    Between me and the midnight heaven arise
    Oftener than any eyes I ever knew


    SvaraRadera
  152. Kristian Olof Erik Gidlund. Jag har ett vapen i min hand.
    Med det ska jag dräpa var och en av de som gnäller över år, dagar, timmar och sekunder. Tack. Fan också. Fan fan fan./Anneli

    SvaraRadera
  153. Du skildrar det ofattbara på ett så vackert sätt samtidigt som hjärtat brister för dig och dina nära. Orden känns otillräckliga. All styrka till dig och dina kära. Stor kram


    SvaraRadera
  154. Är här ofta men många gånger kan jag inte säga det jag skulle vilja, det blir som stopp. Du kämpar där och på annat håll kämpar min make mot sin cancer just nu. Han går på anticancer kur. Men det jag känner just nu det är att jag önskar att jag fått ta den där promenaden i trädgården med dig. På sätt och vis har jag redan det, i tanken. Kram kram kram till dig, din familj och nära vänner.

    Nadia

    SvaraRadera
  155. All kärlek till dig...
    Kram
    /Dinnie

    SvaraRadera
  156. Jag önskar Dig all kärlek och styrka!
    Theresia

    SvaraRadera
  157. Du är modig och stark trots att sjukdomen gjort dig svag.
    Jag vill hålla dig i min famn och krama dig mjukt.
    Märit♥

    SvaraRadera
  158. Välkommen hem! Glad å dina vägnar.

    Massor med goa styrkekramar i storpack!
    /Renate

    SvaraRadera
  159. Ljuset finns.Kram.

    SvaraRadera