Snart varit vaken i ett halvt dygn. Åt lunch vid 9. Vaknade av en dröm om huset i Dalarna. Det kändes så nära. Så på riktigt. Men jag var inte där. Jag reste mig ur sängen. Stod naken vid fönstret. Stockholm var vackert i sin tystnad. Ett märkligt ljus. Såg skogen slumra. Hade inte blivit förvånad om Charlotte Gainsbourg vandrat långsamt förbi, som i filmen som aldrig försvinner.
Natten är en ensam plats. Jag blir så osäker på vad som faktiskt finns när alla andra sover. När de är borta i drömmar. Kände mig ensam. Liten. Men samtidigt stark. När jag är som minst är jag bara ett litet barn, en liten pys som måste bäras runt på en arm, som måste hållas nära. Samtidigt måste jag vara barnets far. Den starka, den med armen som pysen kan få luta sig mot, den som alltid kommer hålla nära. Någonstans i den här röran, i ställningskriget mellan barnet inom mig och en främmande vuxenvärld, finns jag: Kristian Olof Erik Gidlund från Kvarnsveden, stället med pappersbruket strax norr om Borlänge.
När alla andra sover finns inte så mycket att göra. Eller så finns allt. Så vi pysslade en stund, mitt barn och hans pappa. Och jag var oss båda. Vi klippte ut bilder ur tidningen – en annorlunda leopard och en tavla. Sen klistrade vi in dem i kalendern. 19 maj, nu finns du inte mer. En snöleopard och någons skruvade syratripp har tagit din plats. Jag undrar om jag kommer minnas dig, när jag bläddrar igenom kalendern någon annan gång. Och jag undrar vad jag ska säga till mitt barn, när det kommer till mig på riktigt, en natt då han eller hon vaknar utan att kunna somna om. Jag undrar.
Jag älskar dina ord.....Tack för att du finns
SvaraRaderaAnette
Hej lilla kvarnsvepojk ;)
SvaraRaderaLäser dina inlägg och förundras av att du kan vara så "cool" , men det är en styrka tror jag att kunna vara just det,ja det finns ju inga alternativ. Men ändå!
Hang in there!
En Bålängebo :)
Så lätt att förälska sig i dina ord!
SvaraRaderaSå skönt att din tro och lust finns inom dig,
att du ser din framtid.
Då ska du sjunga Sweet Jackie fast byta ut namnet till ditt barns namn och berätta - Den här sången skrev pappa när han var 15 år och den sången tog din pappa och hans kompisar världen runt och ditt barn ska titta storögt på dig och somna stolt och tryggt på din arm.
SvaraRaderaJag följer din blogg varje dag,kollar om du skrivit nått nytt som får mig att le och ibland även gråta.tack underbara du för att du finns<3
SvaraRaderaDin blogg är som en pärla som man hela tiden återkommer till och jag upphör inte att förvånas över ditt sätt att sätta ord på allt. Som utsikten från ditt fönster när du tittar ut över Stockholm.
SvaraRaderaDå du varit vaken i nästan ett halvt dygn så hoppas jag du får sova mer i natt och ta igen litet.
Sov så gott,
alice
Den bästa bloggen...med en mening i. Tror jag förstår vad du menar, svag och stark på samma gång. Motsägelsefullheten som livet består av. det är aldrig antingen eller...utan både och...
SvaraRaderaFortsätt skriv, det kommer att hjälpa dig mycket
En stor varm kram till dig och ditt lilla barn
Maggie
Tack för att du fortsätter skriva!
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=r1HOmm6q9OM&feature=related
SvaraRaderadu är en otroligt vacker människa som berör, fortsätt kämpa!!!
".....kärleken vaktar dig ömt och tyst"
SvaraRaderaCitat Nocturne - väggord ovanför vår sons säng.
F ö är väl den visan nåt av det vackraste som skrivits.
Ta hand om dig. Alltid! Oavsett.
/Forssatanten
Vad vackert du skriver. Hoppas du besöker hästarna och får lite av deras lugna energi.
SvaraRaderaHar du läst "Slutet på mr Y"? Den påminner om din drömverklighetsvärld. Väldigt bra bok iallafall.
SvaraRaderaHelena
Tror att du kommer att veta precis vad du ska säga när du väl har barn. Brukar vara så. Grubbla inte på det nu.
SvaraRaderaKram
I morgon onsdag 25 mellan kl 18.00-20.00 är det ett forum för unga med cancer som sänds från Göteborg och dit alla är välkomna. Man kan också följa det direkt på nätet, på länken http://bambuser.com/channel/Novartis+Onkologi, läs även Georges blogg George med Liemannen bakom axeln där all information finns. Så är det Kristian, när man är omgiven av människor man trivs med så är världen oövervinnerlig, men så kommer den kranka vardagen då den känslan har försvunnit,men som man får försöka få tillbaka igen, på något sätt
SvaraRaderaLiten Kram
Maggie
Hej!! jag fick veta i dag av min mor att en av medlemmarna i Sugerplumfairy var "svårt sjuk" och gogglade på bandets namn och hittade din blogg, jag började läsa och kunde inte sluta, jag blev så rörd och inspirerad av de du skrivit. jag har följt er genom åren, jag kom i håg första gången jag såg er spela och det var på rockfickan för typ 10 år sedan. Jag har även sett er i Wien när jag bodde där. Jag var på konsert i kväll som ni hade i borlänge, all kredit till dig att du orkade genomföra denna konsert för oss Borlänge bor. krya på dig eller vad man säger. Hoppas att du skriver snart igen.
SvaraRaderaJag vill att du ska få träffa ditt framtida barn!! Vill att du ska kunna få se det redan nu och verkligen ha något att se framemot att få växa upp, och se hur barnet gör saker och ting så som du gjorde det när du själv var barn!!
SvaraRaderaBe strong!!
/ Erika Borlänge(forssa/Kvarnsveden)