fredag 23 augusti 2013

Sommarens sista björktrast


Fingrarna sjunker in i mitt ansikte när jag för dem över. Händerna når runt överarmarna. Skallen, så tydlig nu. Bröstkorgen har sjunkit in till en grop. Naveln buktar plötsligt utåt. Vågen viskar förskräckt 54 kilo. Benen domnar bort.
   Min kropp förändras.
   Förfaller.

Det dröjer över en vecka innan jag orkar mig ut i trädgården igen. Går förbi det grus som var gravstenar åt mina döda akvariefiskar när jag var liten, där de nu ligger mest likt små högar i rabatterna. Förbi de prunkande gurkväxterna. Passerar äppelträdet under vilket jag låg med min bror när det dundrade. Det blir många i år, konstaterar jag på ben som inte bär.

Merparten av min vakna tid går åt till att experimentera med mediciner för att hitta en fungerande väg. En väg som ska ta mig bortom smärtan. Bortom detta. Det har visat sig vara svårt. Morfinet är effektivt, men tröttar ut mig. Låter mig drömma bort till bergsbestigningar och Alaska, men ruset kan lätt övergå till mardrömmar och hallucinationer där någon oavbrutet slår mot mina tumörer, där jag utsätts för pistolhot som skrämmer mig långt in i vakna timmar.

En natt vaknar jag ur någonting som har spårat ur. Jag ligger stilla i sängen. Funderar på vilken medicin jag ska ta för att lindra. För att domna. Men det får börja med en promenad till badrummet. Väl där, från dammen snett nedanför mig, hör jag rådjurens skall från strimman med skog som fortfarande finns kvar vid åkern – mitt Afrika. Och så hör jag sommarens sista koltrast. Jag undrar vad den sjunger om. Vad den längtar efter.
   Vackra sång, du koltrast i mörkret. Vem har du som väntar någonstans?

515 kommentarer:

  1. Du finns i mina tankar. Alltid

    SvaraRadera
  2. Bedövande vackra ord, som alltid. Jag önskar du hittar du hittar den mest smärtfria vägen, utan obehagliga drömmar och biverkningar. Varm kram
    Mia

    SvaraRadera
  3. Det finns inga ord - och ändå finner du några som passar så bra. Jag vill önska dig en trevlig resa men inser att det låter fel, så jag önskar dig så lite smärta som möjligt och oändligt mycket ljus och kärlek. Både här och dit du är på väg.
    /Charlotta

    SvaraRadera
  4. Fina Kristian. Du finns i mitt hjärta. För alltid... <3 /AnnCharlotte

    SvaraRadera
  5. Älskade Kristian...
    Tänker på dig!

    Kram/Isolde

    SvaraRadera
  6. Du finns i mina tankar. *Kramar*

    SvaraRadera
  7. Var gång jag klickar på din länk suger det till i magen av undran för vad jag ska möta på min skärm. Så långt borta med ändå så nära är du mig Kristian. Jag tittar på min egna Cristian och förstår hur din mamma måste känna sig.... Jag kan ana den kamplust du har för att fortsätta kämpa mot den ovän som nu äter dig. Din överlevnadssjäl som håller dig vid liv. När ska man släppa taget, när ska man sluta kämpa ? Finns det ett svar ? Nej, det gör det inte. När du känner dig redo ta rygg på koltrasten och titta inte bakåt utan se äventyret som tar dig till något än mer exotiskt som Afrika. Flyg vännen då du måste !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh så fint skrivet

      Radera
    2. Torkar en fallen tår på kind. Så fint!

      Radera
    3. Fint skrivet! Blackbird singing in the dead of night. Take these broken wings and learn to fly.

      Radera
    4. Finner inga ord, så vackert skrivet:)) Kämpa Kristian.

      Radera
    5. Gråter...så vackert skrivet. Tänker på dig Kristian!

      Radera
    6. Så mycket själ i dina ord...så naket och fint (kärlek)

      Radera
    7. Underbart! Så vackert! Ta rygg på koltrasten när du orkar, Kristian! Tänk att döden berör oss så mycket, även när det är någon vi inte känner! Vi ska alla den vägen vandra, men vi föreställer oss en ålder på typ 90 år, inte innan 30.. Tack Kristian för din sagolikt underbara blogg, all kärlek på den oundvikbara vägen! Du kommer finnas i våra minnen länge!!

      Radera
  8. Dina ord... Varje ord känns, bränns och berör. Känslor, stämning, du påverkar mig. Jag ser numera livet ur en annan synvinkel. Tack för att du fått mig att vakna.
    Lotta

    SvaraRadera
  9. Styrkekramar till dig Kristian!

    SvaraRadera
  10. Underligt hur man kan känna inför en okänd person (så okänd du nu är efter att ha följt din blogg och allt annat jag läst och sett) Hur som haver sväller mitt hjärta över av känslor för dig, blir så tagen och ledsen för de elände du måste igenom. Vi vet vad du är på väg och det smärtar och jag kan inte låta bli att tänka på din mamma. Jag är ju själv mor åt en kille i din ålder, jag känner med henne även hon okänd för mig. Tänker ofta och önskar att jag skulle vilja kunna ta bort din cancer. Men jag kan inte hur jag än önskar. Hur avslutar jag detta inlägg, hur ska jag skriva för att det ska låta bra? Vill skriva något fint, men har inga ord för det. Kram

    SvaraRadera
  11. Läser med tårarna rinnande,så sorgligt ,men så fint du skriver<3 önskar av hela mitt hjärta att du får vara smärtfri,all kärlek och värme till Dig <3 <3 <3 / maija

    SvaraRadera
  12. Fina Kristian, ditt språk och skift är så vackert om allt det där fula. Du finns i mina tankar. Kram

    SvaraRadera
  13. Kristian. Var på din utställning igår och köpte en tavla. Utställningen berörde mig verkligen, och när jag gick därifrån så insåg jag att den inte kommer lämna mig på mycket länge. Jag önskar dig den fungerande vägen, att du ska nå de vackra sångerna i livet, att det ska fortsätta vara. Med värme, Oskar

    SvaraRadera
  14. Tack gud, du lever! Vi har varit så oroliga.

    SvaraRadera
  15. Gråter och tänker, tänker på hur jag låter sorg över något som inte har inträffat ännu, hindra mig från att uppleva allting här och nu. Min far är dålig, år och dagar av missbruk trots ett fungerande familjeliv. Levern är paj, han blöder, samlar vätska, allt. Jag tänker, mest på hur det blir när former förändras, när det jag är van vid inte finns, det liv jag känner, inte finns. I mitt fall är jag anhörig till någon som är bitter och arg över en situation som han själv har skapat.

    Sen tittar jag på dig (läser dina rader och din blogg). En man som är så till gränsen av formändring (det är trots allt så människan, livet, allt i universum förändras...den ändrar form) som själv ser sin kropp försvinna och tappert tittar in i framtiden och säger "Bring it on".

    Någonstans på vägen kommer acceptans in och då kan man endast uppleva nuet. Tror du föddes med den gåvan och jag vet att du har levt på ett sätt som många av oss drömmer om. Jag kämpar vidare men jag hoppas att jag någongång kan fånga den gåvan som du föddes med. Ta med dig den vart du än går så kanske du kan visa mig hur man gör någon dag.

    "The soul has been given its own ears to hear things mind does not understand."

    Önskar dig frid Kristian, det är dit alla oavsett form kommer

    Kram
    En orolig dotter

    SvaraRadera
  16. <3 Du har gjort skillnad i världen, i min och i många andras, du kommer säkerligen att göra skillnad även i nästa värld! All kärlek, ljus, värme och smärtfrihet önskar jag dig Kristian och även dina anhöriga! Kramar Maria

    SvaraRadera
  17. Varje dag har jag sökt dig...undrat...å nu...idag...äntligen! Nu är jag lugn .
    STOR KRAM

    SvaraRadera
  18. Det är Sorgfågel som sjunger i natten när luften är som glas. I sorg över att det som har varit alltid tar slut men i varmaste tröst och kanske i hopp om något som väntar bortom bergen. En sång för Kristian.

    SvaraRadera
  19. Detta har blivit ord reserverade för dig, fråga inte vrför;
    Kärleken vaktar dig ömt och tyst

    Önskar dig lugn och (smärt-)frid!!

    //forssatanten

    SvaraRadera
  20. Åh Kristian, att livet ska vara så ohyggligt, som det är också. Och morfinet, ingen vet väl ännu något annat att ge, det som använts alltid till den svåraste smärtan, som ger lindring som du säger men som ger hemska hallucinationer, den gränsen finns ju inte mer när det är balans, de doser du måste få. Har varit där hos nära. Inga ord säger något nu utom dina egna, du skriver så rikt och unikt. Tänker på dig, kramar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Inga ord säger något nu utom dina egna"
      Precis så är det. Precis så. Tack.
      /E

      Radera
    2. Vackra ord
      Magnus

      Radera
  21. Oh,du kära Kristian,jag sänder till dig & Pysen varma
    augustihälsningar.Mina ögon tåras när jag läser dina ord.
    Koltrastens sång är så underbart att lyssna till.
    Kram.

    SvaraRadera
  22. Mycket värme och kärlek till dej, den bästa författaren som vi har. Önskar så att du slapp denna smärta.
    Tänker på dej.
    // Helena

    SvaraRadera
  23. Jag finner inga ord, Kristian. Allt är bara ett märkligt sammelsurium av känslor.

    Jag önskar att livet ville dig väl. Att livet inte skulle slita dig i stycken.
    Jag beundrar dig. För så mycket.

    Mina tankar är hos dig, din familj och dina vänner.

    /Erika

    SvaraRadera
  24. Varma kramar från Alingsås

    SvaraRadera
  25. Kristian, du är så vacker, inifrån och ut. Du är så modig som vågar beröra oss med dina texter om det som skrämmer och gör ont. Dina ord behövs. Du behövs. Och det är så smärtsamt, även om jag inte känner dig personligen, att veta att du kommer ge dig av. Jag önskar dig kärlek, värme och ljus. Tusen omfamnande kramar. Känslan av din lilla hittehunds mjuka päls mot din hud. Lugna lyckliga drömmar. Och jag önskar din familj och dina vänner all världens styrka.

    /Emily

    SvaraRadera
  26. Käre Kristian!
    Att kunna ta in allt vackert omkring oss i naturen fast så sjuk och dimmig av morfin etc. Det är så stort. Jag kan också "ta in" det vackra - när det är egentligen helt omöjligt.
    Tankar från dig fina Kristian från mig.
    Gunsan

    SvaraRadera
  27. Linda Nykvist, Stockholm23 augusti 2013 kl. 13:12

    Kärlek många tankar och kramar.Du är stark och fantastisk.Vad målande och underbara texter du skriver.

    SvaraRadera
  28. Avskalat, naket och vackert. Hur kan ord om något så ont som cancer vara så vackert? Jag vet inte. Men du vet Kristian. Ur dig flödar ord om kärlek till en familj. Kärlek till dig själv. Kärlek till ditt ofödda barn. Kärlek till livet. Men också saknad efter det som aldrig kommer.

    Jag önskar att jag hade ett magiskt trollspö att vifta med. Då skulle du får uppleva allt det där som du nu bara kan drömma om. Men när tiden är inne, när det största äventyret av alla är på väg att ta fart, vet då att du är älskad av så många, kända som okända. Vet då att du berört. Inspirerat. Skänkt styrka och hopp. Vet då att du gjort världen till en så ofantligt mycket vackrare plats.

    <3 Kärlek <3

    Kram, Pernilla

    SvaraRadera
  29. Du tillhör det finaste jag vet. Är på mitt arbete och tänker: jag tror att någon väntar på dig. Jag vet ju inte om du tror på Guds existens, men jag gör det. Jag bär med dig i min tro. Så tänker jag. Mona

    SvaraRadera
  30. Jag miste en kär vän häromdagen. Finns det ett liv efter detta, vilket jag hoppas, så tror jag ni kommer att ha kul ihop så småningom. Önskar dig smärtfrihet och fina dagar med dina nära och kära.
    Kram från Marie

    SvaraRadera
  31. Smärtfrid ser jag någon skriva. Smärtfrid önskar jag dig.

    SvaraRadera
  32. "Fågelsången" ger ofta ett lugn, i allt det mörka.

    Anna-K

    SvaraRadera
  33. Du lämnar avtryck i så många människors liv Kristian. Ta det med dig och var stolt. Inte många människor är så vackra som du. Önskar dig fridfulla dagar & lugna nätter <3

    SvaraRadera
  34. Jag har tänkt på Dig varje dag sedan den första dagen då jag började läsa i din blogg. Du har fått mig att tänka till, omförhandla och älska lite mer.
    <3<3<3
    Theresia

    SvaraRadera
  35. jag hoppas att du hittar någonting som får dig att känna precis så mycket du vill känna. all kärlek till dig.

    SvaraRadera
  36. Kristian, underbara människa! TACK för nya ord igen. Tack för Ditt mod och Din styrka.Måtte man kunna dosera/mixa Dina mediciner riktigt, så de ger lindring utan hemska drömmar! Vi är många som SER, lyssnar och känner intensivare tack vare Dig. Alla goda önskningar och innerligt TACK!

    Anna

    SvaraRadera
  37. Jag tänker på dig. Varje dag.
    Du har lärt mig uppskatta. Varje dag.

    Elin

    SvaraRadera
  38. Har tittat in varje dag och undrat. Undrat hur du har det. Nu vet jag, hoppas du kan få en sån smärtfri tillvaro som går.
    Kram

    SvaraRadera
  39. Försiktiga kramar till dig...
    du fantastiska man.

    /Kirsten

    SvaraRadera
  40. Det är förfärligt att följa din sista tid, det gör så ont. Men dina ord är viktiga, ur många aspekter, och du gör bestående avtryck.
    Har själv haft cancer men överlevt, ja än så länge. Tacksam för var dag jag får och önskar jag kunde dela med mig av dessa till dig.

    Josefin

    SvaraRadera
  41. Tänk att vi fick höra av dig en gång till. Jag har inte ord som är stora nog för att uttrycka hur tacksam jag är för att vi än en gång fick lyssna till din ordmusik. Tack tack tack/Åse

    SvaraRadera
  42. Så smärtsamt vackert skrivet. Kramar

    SvaraRadera
  43. Tack för jag får läsa dina vackra ord. Önskar dig värme, frid och ljus.

    SvaraRadera
  44. Du finns i mina tankar!!!

    SvaraRadera
  45. Känner en innerlig värme och styrka från dina vackra ord. Jag delade din väg en bit, jag fann ett vägskäl och tog den andra vägen. Jag kom fram, hit utan smärta.
    Jag fick det du önskar, du fick det jag fruktade. Så lika med ändå olika. Jag kan inte sluta tänka på dig, hälsar på dig här var dag.. Skulle vilja skänka dig tröst, likt dina ord fyller mitt hjärta. Kram vackra du.

    SvaraRadera
  46. Vi kommer aldrig att glömma dig och det är tragiskt att de finaste inte får finnas kvar..kram

    SvaraRadera
  47. All kärlek och värme till dig Kristian.
    Du finns i mina tankar.

    <3

    SvaraRadera
  48. Ordets gåva har du fått dig givet och kommer för all tid leva kvar. Dina ord välplacerade med lång eftertanke lever och kommer så alltid att göra. Plågsamt att följa dig men hjärtskärande njutsamt att tränga in i din text som lever sitt eget liv för all tid. /Lena

    SvaraRadera
  49. Du vackra Kristian. Jag skulle så gärna vilja ge dig en kram. En kram fylld med styrka, kärlek och många tack för allt du gett oss. Du finns ständigt i mina tankar.
    Kram Josefin <3

    SvaraRadera
  50. En sak jag undrat över länge är:Varför skriver man kommetarer här när det utryckligen påpekas att Kristian inte läser kommentarerna.Bara en stilla undran?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av vad hjärtat är fullt ska munnen tala..........

      Radera
    2. För att vi älskar Kristian och kärleken är aldrig rationell

      Radera
    3. Kanske Kristians familj en dag kan finna tröst i alla varma ord och tankar som skrivits här! Jag hoppas det!

      Radera
    4. Vi läser varandras kommentarer och finner styrka i dom. Så mycket kärlek, så många insikter ...

      Radera
    5. Precis. Och en varm tanke skadar aldrig.

      Radera
    6. Känslor och omtanke som vill ut. Och Kristian kanske inte läser kommentarer nu, men kanske sen, vad vet vi. Mäts livet efter dettas status i hur mycket kärlek och omtanke man fick i sitt förra..... då kommer Kristian hamna på den platsen som är vackrast av de vackra.
      Det kan man utläsa här bland alla tusentals kommentarer.
      Så mycket kärlek. Så mycket ömhet.

      Radera
  51. Käraste Kristian, tack för att du visat oss vad livsglädje är. Tack för vi fått lära känna dej.
    Du är min livsidol. Du har förmågan att sätta ord på allt. Det goda, det onda, glädje och sorg. Hela du är poesi.
    Förbannar detta livet som är så orättvist.. Du är beundrandsvärd som fortfarande låter oss följa dej och din kamp. Jag kämpar med dej. För alltid.
    Hoppas du hittar en väg, fri från smärta. Hoppas du fortfarande kan njuta. Av koltrasten och av annat. Hoppas det kommer fler goda drömmar.
    Kramar till dej och dina nära.

    SvaraRadera
  52. Jag sörjer ditt öde trots att jag inte känner dig. Vi är lika gamla du och jag. Jag ser mig själv i dig och önskar att du också fick fortsätta.

    SvaraRadera
  53. Undebara vackra Kristian. Du berör mig som ingen annan någonsin gjort. Önskar det fanns någonting jag kunde göra. Du har gett mig så mkt genom din blogg. Är dig evigt tacksam. All min kärlek till dig <3
    Miljoner varma kramar till dig från Johanna

    SvaraRadera
  54. Tänk att du så vackert kan beskriva det jag mest av allt är rädd för. Kram Catrin

    SvaraRadera
  55. Jag önskar dig vila och fina drömmar Kristian :) Dina vänner i mando Diao hyllade dig med en sång på deras spelning i Huskvarna, många visste vem du var, många följer dig.. Du får oss tänka till att ta vara på livet..önskar dig allt gott! Du är en kämpe..stor kram från mig till dig!

    SvaraRadera
  56. Du underbara! Jag känner nästan skräck när jag klickar på mina favoriter för att ta mig fram till dig. Undrar om du skrivit något, undrar om du finns kvar. Ber en stilla bön till något eller någon. Tack Kristian för att du tog dig tid och ork att skriva ytterligare ett vackert inlägg. Åh om jag bara kunde bota, lindra och läka. Lena

    SvaraRadera
  57. Kan inte alla som finns på denna sida skänka 100:- till ung cancer. Den gesten tror jag Kristian skulle uppskatta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken fantastisk idé! Jag gör det direkt!

      Radera
  58. Jag känner inte dej Kristian men jag följer din blogg och du har fått mej att se livet med andra ögon att man ska ta till vara av varje sekund i ens liv,det går inte i repris om man inte tror på ett liv efter detta..
    Jag beundrar dej för allt det vackra och det sorgsna du skriver det gör ont i mej.
    Du är en kämpe fast du är svag alla mina varmaste tankar går till dej och dina nära å kära
    Min önskan vore att kunna trolla bort ditt lidande och din smärta att ordet cancer inte fanns...
    Va rädd om dej
    Kramar annica

    SvaraRadera
  59. Så vackert och sorgligt, du sprider ett sedan länge glömt ljus, ett ljus som går direkt till hjärtat. Ett ljus som gör att en vackrare plats än jorden finns inte, ett ljus som får oss stressade blindstyren att se det självklara, det som verkligen betyder något. Tack, du är en ängel på jorden.

    SvaraRadera
  60. Vackert skrivet om koltrastens sång. Själfulla texter om naturen.
    Jag tycker att du känns som en rak och redig man, även om jag inte känner dig.

    Jag önskar dig frid.

    /Camilla

    SvaraRadera
  61. Jag beundrar dig och din oerhörda styrka i allt det fruktansvärt onda och hemska som du tvingas gå igenom...Tänker på dig dagligen....skickar dig VARMA styrkekramar i oändlighet...// Ingela

    SvaraRadera
  62. Hoppas du får medicinerna att fungera och kan få ro. Som alltid blir man så tagen av det du skriver, så rörande om koltrasten. Min man gick bort för några år sedan, han älskade koltrastarna och deras sång. Sedan dess ser jag koltrastar överallt, sjunger utanför sovrumsfönstret, finns numera vid stugan där vi aldrig såg en koltrast förr, stående utan att röra sig ur fläcken framför bilen när jag sakta kommer körande för att parkera utanför jobbet. På hans begravning satt en koltrast utanför kyrkan och betraktade oss oavbrutet och sjöng, men inte vackert som de brukar utan kraxande och hest. Min man kunde inte heller sjunga så bra... (Fast han gjorde det gärna)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är något alldeles särskilt med koltrastar. Numera ser och hör jag dem överallt. Vid de mest märkliga tillfällen och nästan alltid precis när jag behöver det som bäst. Jag vet nämligen att det är en älskad och saknad vän som hälsar på mig, en som inte längre finns på samma sätt som då men ändå alldeles i närheten. Det är en ganska fin tröst. Trots allt.

      Radera
  63. En kram är allt jag kan erbjuda - och långt, långt ifrån vad du behöver. Jag är ledsen för det. Vi är främlingar du och jag, men du känns märkligt bekant ändå. Jag önskar jag kunde lätta på din smärta och vrida ditt roder åt ett annat håll.

    En sak kan jag lova. Vi kommer aldrig glömma dig!

    /Mia

    SvaraRadera
  64. Till Pysen:
    Hoppa upp till husse och lägg ditt huvud på hans axel. Titta honom så där djupt i ögonen som ingen annan kan. Låt honom sen känna din mjuka värme och stanna där så länge du bara kan.
    //Helena på Åsen

    SvaraRadera
  65. Tänker på dig!! Önskar dig smärtlindring och frid! Det stora äventyret väntar på dig! En försiktig kram från Anna-Karin

    SvaraRadera
  66. Har aldrig kommenterat innan, men följt dig sedan 2010 när jag letade på nätet efter liknade sjudomar som jag själv varit med om och hittade din blogg. Förfärlig situation som du tvingats leva i. Tittar in här varje dag, ibland flera gånger om dagen. Kristian du finns i många för dig okända människors tankar. Många styrkekramar till dig och din familj <3 Ingrid i Helsingborg

    SvaraRadera
  67. Som alltid läser jag dina inlägg med tårar i ögonen. Frustrationen sprider sig.
    Biter, gnager i min kropp.
    Att någon ska behöva uthärda detta är oförståeligt.
    Din förmåga att med dina ord få det fula till något vackert är beundransvärt, otroligt.

    Jag stirrar mig blind på min text, så mycket tankar och känslor som tar form utan att jag kan formulera dem.
    Önskar innerligt att du hittar en balans i din medicinering.

    All kärlek till dig Kristian.

    SvaraRadera
  68. Min älskade.
    Du rider bort i dimman.
    Var inte ledsen, jag är hos dig: Ser du inte?
    Känner du inte?

    Tack för så mycket vi delat.
    Älskar dig nu
    Som då.


    Anna

    SvaraRadera
  69. Har inga ord, bara massa kärlek <3 <3 <3

    SvaraRadera
  70. Man blir så tagen av det du skriver! Du är så stark och jag vill tacka dig för att du delat med dig av "din resa"!

    Vi ses alla i Nangiala! <3

    SvaraRadera
  71. Fina Kristian,
    Även om din kropp förfaller så verkar det som om du fortfarande uppnår din föresats att inte låta Besten komma åt dina tankar.

    Du är fortfarande Du.

    Kraft och kärlek,
    "Ockelbostintan"

    SvaraRadera
  72. vet inte hur jag tar det som kan ske nu..även om man är förberedd är det ju som det är och så.. tänker på dig nu i varje fall
    Julia

    SvaraRadera
  73. Tror du får det fint på andra sidan i varje fall. Det är jag säker på:)
    Julia

    SvaraRadera
  74. Du finns i mina tankar. Kram Martina

    SvaraRadera
  75. Käre Kristian, läser allt du skriver. jag blir så rörd av dina texter, men det skär i mitt hjärta när jag läser dina vackra ord, när jag hör din röst på tv eller radio, ser bilder på dig. tänker mycket på dig, önskar det vore något jag kunde göra. all kärlek till dig du är en kämpe. stor kram

    SvaraRadera
  76. Kære Kristian
    Tak for din sommar prat på P1.
    Du er fantastisk.
    Tak for at du er så generøs.
    Annette

    SvaraRadera
  77. det är så svårt att förstå. du känns så levade och där i dina texter. jag hade bara velat träffa dig och säga till dig att jag önskar allt vore så annorlunda.

    SvaraRadera
  78. Vill inte du ska lida mer, du som fått så många berörda med dina underbara texter! Du ger hopp!

    SvaraRadera
  79. Kära Kristian. Du vackra människa. Jag tänker på dig ofta. Jag önskar dig det bästa, jag sänder mina cyberkramar till dig. All kärlek till dig, underbara Kristian ❤
    Annika, Rockformoc

    SvaraRadera
  80. Så vackert du skriver Kristian. Hoppas innerligt du finner ro och slipper smärtan.

    SvaraRadera
  81. Styrka till Din kommande resa som vi alla har framför oss
    Fina Du

    SvaraRadera
  82. Jag läser din blogg, dina ord om kroppens förändring och jag gråter. Gråter för din skull som så gärna vill leva, samtidigt som jag får dåligt samvete när jag tänker på hur jag själv i många år velat avsluta mitt liv. Det känns så orättvist, och skamligt att jag haft dessa tankar när så många andra kämpar för att få behålla livet vi fått.

    Jag vet inte vad man skriver till någon som vet att han är på väg mot livets slut tidigare än vad som var tänkt. Lycka till? Nej det känns fel. Jag hoppas du slipper ha ont? Ja givetvis, men det känns också futtigt.Var inte rädd? Kan man sluta vara det? Jag vet inte. Jag skickar varma tankar till dig istället Kristian. /Louise

    SvaraRadera
  83. Kärlek till dig!

    SvaraRadera
  84. du har en sån fin gåva att du kan skriva och formulera dig så träffande och fint. Det väcker många tankar. Jag själv tänkte senast idag att jag inte vill leva, för jag är deprimerad. Och så finns det så många som inte vill någonting annat. När jag läser vad du skriver går jag också ut och tittar på träden och lyssnar på fåglarna.

    SvaraRadera
  85. I will love you Forever

    //Roxanna

    SvaraRadera
  86. Tänker på dig, fina fina du!

    SvaraRadera
  87. Vi tänker på dig! Kramar Cecilia & Per-Ove

    SvaraRadera
  88. Aldrig har någon förut skrivit så ärligt, naket och så vackert om sjukdom, smärta och kamp för sin hälsa. Du berör så många och öppnar kanaler till det vi är mest rädda för i livet. Men framför allt är du en poet i ditt uttryck och att läsa det du skriver eller som i ditt sommarprogram, höra dig, får mig att tro på mänskligheten igen. Du är helt unik och den modigaste jag vet. <3

    SvaraRadera
  89. En mamma o medmänniska på jorden23 augusti 2013 kl. 17:18

    Tack vännen för att Du orkar dela med dig, läser tyst.
    Tänk om man kunde dela lite av Din o Din familj smärta.

    Ber tyst mina fina saknade vänner, min morbror, min morfar o mormor farmor o farfar. Ja alla fina människor jag känner som redan finns på andra sidan molnen. Att de tillsammans med de Dina varmt tar emot dig den dagen Du kommer slippa Din smärta och få ro.

    Fast ro kanske både stämmer o inte stämmer, du kommer att spela för dem, skriva för dem, berätta för dem. Det kanske blir fullt ös. För jag tror att på andra sidan finns bara glädje, värme, ro , och samtidigt fart o fläkt.

    En varm o försiktig kram till Dig, Dina föräldrar, syskon o vänner. Vi är så många som har Er i våra hjärtan

    SvaraRadera
  90. Känn styrkan jag sänder dig.

    SvaraRadera
  91. Jag förstår så väl hur morfinet tröttar ut dig. Jag åt morfin en period efter en större operation i knät. Blev så trött att jag sov för jämnan och somnade framför datorn.
    Och du har ju sjukdomen som också tröttar..
    Ändå kan du beskriva hur du går där i trädgården på samma lysande sätt som du alltid gjort.

    Tänker på dig /alice

    SvaraRadera
  92. Vännen då!
    Önskar av hela mitt hjärta att jag fick läsa dessa vackra ord skrivna av en frisk Kristian som inte har ont..

    SvaraRadera
  93. Finaste Kristian! Du sprider kärlekens värme. Mitt hjärta kan brista för att du har det så svårt. Många kramar varje dag till dig/Marianne

    SvaraRadera
  94. Tack för att du så naket öppet delar med dej av det du tvingas gå igenom. Tack för ditt sommarprat. Tårarna rann fast jag inte känner dej. Jag tänker även på dina närmaste. Luften måste stå alldelens still för dom och sorgen olidlig, att veta att man snart ska mista en av de viktigaste I ens liv. Har själv en son som har varit livshotande sjuk. Önskar inte att någon sja behöva gå igenom det. Varken att vara den sjuke eller anhörig. Vet att inga ord räcker eller värmer när paniken knackar på. Ber I mitt inre att du hittar en någorlunda ok väg. Hur knäppt lät inte det!
    STYRKE KRAMAR från Alexandra

    SvaraRadera
  95. Jag väntar just på besked om jag har bröstcancer eller inte. Dina ord hjälper mig i denna tid av hopp och tröstlöshet. Jag önskar dig allt gott och hoppas att du känner all kärlek som finns här för dig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. håller alla tummar i världen för dig att det inte är så :( styrkerkram trots att jag inte alls vet vem du är.

      Radera
  96. Fina, älskade Kristian! Tack för allt som du har gjort för dina medmänniskor, det gör stor skillnad både nu och i framtiden. Det är med sorg i hjärtat som jag läser dina rader, hoppas att du känner trygghet i din familjs och dina vänners närvaro. All kärlek och respekt till dig Kristian! Kram <3

    SvaraRadera
  97. Kristian - Jag önskar så att jag kunde åka hem till dig. Slänga dig över mina axlar och springa bort...bort från ondska och sjukdom. Till något ställe där jag varsamt kunde lägga dig ner och låta din sjukdom rinna ur dig. Göra dig frisk.

    Jag önskar av hela mitt hjärta att ett sånt ställe skulle finnas.

    All kärlek och värme till dig, min vän!
    /Carina

    SvaraRadera
  98. Oändlig mängd kärlek från Tyskland! <3
    Suffl

    SvaraRadera
  99. för snart ett år sedan fick min älskade pappa veta att han hade obotlig spridning av äckeljävlatumörer i kroppen och på en månad försvann han i denna överjävliga sjukdom. Finns inga ord i att beskriva hur vidrigt och hemskt det är, både för den drabbade och för närmaste familjen. Jag känner enormt med dig och har aningar om vad du och din familj går igenom. Om inte du orkar kräva rätt hjälp så att du slipper ha ont och ha ångest så be din familj som känner dig att prata för dig. Man måste få hjälp i en sådan här svår situation.

    SvaraRadera
  100. Vilken fin gåva Du ger din familj genom Dina vackra texter. De kommer antagligen att finna stor tröst i att det finns så mycket nedtecknat av Dig. Jag kan tänka mig att Du har massor med texter, förutom de som finns här, som de kan läsa och minnas deras fina Kristian med.

    SvaraRadera
  101. Ljus och kärlek till dig - tack för att du delar med dig.
    Du kan säkert å fler människor att stanna upp och verkligen uppskatta det de har, och små små ting som finns runtikring i vardagen - men som de inte ser i sitt stressiga liv, i jakten på mer prylar och prestige. Vad kan vara mer underbart än koltrastens sång en daggfrisk tidig morgon när allt är stilla?
    Stor varm kram från mig

    SvaraRadera
  102. Du finns i mina tankar./m

    SvaraRadera
  103. Blackbird singin' in the dead of night
    Take these broken wings and learn to fly
    All Yor life
    You were only waiting for this moment to arise

    Black bird singing in the dead of night
    Take these sunken eyes and learn to see
    all your life
    you were only waiting for this moment to be free

    Blackbird fly, Blackbird fly
    Into the light of the dark black night.

    Blackbird fly, Blackbird fly
    Into the light of the dark black night.

    SvaraRadera
  104. The leaves are falling, falling as if from far up,
    as if orchards were dying high in space.
    Each leaf falls as if it were motioning "no."

    And tonight the heavy earth is falling
    away from all other stars in the loneliness.

    We're all falling. This hand here is falling.
    And look at the other one. It's in them all.

    And yet there is Someone, whose hands
    infinitely calm, holding up all this falling.

    SvaraRadera
  105. Visste inte att du var sjuk igen, blev ledsen för din skull. Hittade din blogg tidigt förra sommaren när min mamma långsamt försvann ifrån oss i sin cancer.
    Men det var innan du börjat skriva igen.
    För jävligt är vad det är, människor ska inte behöva drabbas på det här viset, varken som sjuk eller som anhörig.

    Du skriver så vackert om någon ting fruktansvärt och hemskt, att det känns ända långt in i märgen.
    Tack för att du sätter ord på de känslorna.
    /anna

    SvaraRadera
  106. Tittar varje dag efter uppdateringar från dig. Känns på något sätt konstigt att jag nu följer ditt öde, kände inte till dig innan jag lyssnade på ditt sommarprat i P1 för ett tag sedan. Knuten jag fick i magen släppte inte på flera dagar och dagarna som följde plöjde jag igenom din blogg. Kändes nästan perverst. Blir nu glad varje gång du kommer med en ny uppdatering. Har satt i system att lyssna på Mando Diaos Strövtåg i hembygden när jag läser dina uppdateringar. Vet inte varför. Sedan blir jag ledsen. Sedan glad. Ledsen för att någon ska behöva drabbas av ditt öde. Glad för att det får mig att uppskatta min egen situation; underbar flickvän, fantastiska barn! Alla friska! Alla friska!

    Kristian, du är en stor människa som berör många människor, till och med folk som aldrig träffat dig! Det är stort och beundransvärt. Självklart hoppas jag på ett mirakel för din skull. Inser det är naivt, men jag gör det ändå. Tack för dina ord, som de facto är mer än bara ord.

    /Martin

    SvaraRadera
  107. jag är så otroligt hänförd över att du kan skriva så vackert, skarpt och "vaket" då du är utsatt för en obegriplig smärta. dina ord inspirerar så många, så otroligt många.

    SvaraRadera
  108. Ljus och kärlek till Dig och familjen <3
    Varma kramar till Er...

    SvaraRadera
  109. Här hos mig har jag en liten, fyrkantig och inbunden bok. På pärmens framsida sitter en liten pojke och skriver brev.
    Titeln på boken är: "Barn skriver till Gud."

    Jag citerar några av breven:

    1/Gode Gud
    Jag skulle vilja bli en fågel. Om du gör så. låvar jag att inte be om nåt på länge.
    David

    2/Gode Gud,
    Var det du som hittade på att man kan kramas? Det är en bra grej.
    Berit

    3/ I stället för att låta mäniskor dö så du måste göra nya, varför behåller du inte dom du redan har?
    Jenny

    Ja, man kan ju undra över både ditten och datten, även som vuxen.

    Varma hälsningar och omtankar till dig Kristian men även till hela din familj, andra anhöriga och vänner från Nina.

    PS. Stavfelen i citaten ovan har barnen gjort. Inte jag alltså. Utifall att någon undrar. DS

    SvaraRadera
  110. Fantastiskt fint beskrivet. Tack att du delar med dig av dig själv. Stooor kram på dig!

    SvaraRadera
  111. Du skriver så vackert att jag blir ledsen. Ledsen över att veta att du en dag inte kommer att kunna skriva alls.... Men jag ska köpa din bok och läsa den om och om igen... <3 /Monica

    SvaraRadera
  112. Vackert skrivet! Blir djupt berörd. Styrkekramar till dej fina Kristian <3

    SvaraRadera
  113. Kram och tack Kristian / Anna

    SvaraRadera
  114. Vi älskar dig! / JJ

    SvaraRadera
  115. I mina tankar, i mitt hjärta. Önskar att slapp bära smärtan ensam.

    SvaraRadera
  116. Usch vad du har det jobbigt! Jag känner så väl igen det där med medicinering och hallucinationer. Det är hemskt. Jag tycker att det är så bra att du beskriver både det hemska och det fina. Det är det som gör att man kan förstå, försöka känna - och inse att det är ett helvete du lever, men din levnadsvilja lyser också. Tur att du får vara nära din trädgård och familj. Kram fina du./Nica

    SvaraRadera
  117. Ditt sommarprogram i P! var det finaste jag hört.

    SvaraRadera
  118. Fly smärtan nu..<3

    SvaraRadera
  119. Du finns. Du kommer alltid att finnas.

    En ekorre klättrade just tjattrande ner för en trädstam. Löven, som fortfarande är gröna, prasslar sådär lätt, viskande när vinden tar tag i dem. Du får mig att vilja leva. Leva livet som det borde levas, inte kasta bort det. /Caroline

    SvaraRadera
  120. Kristian, jag tänker inte längre på dig som döende.
    Jag tänker på dig som poet och alltid levande.

    SvaraRadera
  121. Tack käraste Kristian för dina fina inlägg! Oj så glad jag blev när jag såg att du skrivit. Har undrat så, hur det är med dej. Det gör mej ont att ni/sjukvården ock du inte kan få till bra smärtlindring.Men ge inte upp, fortsätt prova ut! Försök att fortsätta komma ut lite i friska luften, även om det blir bara något steg.Det är jätteviktigt för dej. Varmaste varmaste kramar till dej!Birgitta

    SvaraRadera
  122. Känner så starkt med dig Kristian! Önskar dig dagar utan smärta. Önskar dig dagar av närhet och "här och nu" med din familj. Det gör ont att läsa om din kamp, men det gör också gott att läsa om din lust till Livet i detta nu. Ditt språk, ditt sätt att närma dig nuet med hjälp av orden... Du har en gåva som kommer att finnas där för alltid, även när du inte finns här på jorden. När jag har läst din blogg har jag fått se en människa som vågat leva, som vågat utmana sig själv. Du är just nu till kroppen en liten, skör människa, men i själen är du hur stor som helst Kristian! Varma tankar och kärlek till dig! Anne

    SvaraRadera
  123. Så bedövande vackert du skriver!

    SvaraRadera
  124. Många många varma kramar man bara älskar dig/Gun

    SvaraRadera
  125. Tack för att du ger mig perspektiv, tack för att du hjälpt mig bli en bättre sjuksköterska till mina patienter som oxå lider som dig. Jag önskar dig smärtfrihet, värme och välbefinnande in i det sista <3

    SvaraRadera
  126. Du skriver så vackert.....

    SvaraRadera
  127. ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥/ Britt.

    SvaraRadera
  128. Sänder styrka och kärlek! DU fick mig att våga göra det där jag inte vågade. Tack för det.

    SvaraRadera
  129. Tack för att du orkar fortsätta skriva, du är min hjälte och kanske själsfrände. <3

    SvaraRadera
  130. Kristian.... så vackra ord, men ändå så sorgsna.
    Du skriver så vackert du berör med ditt skrivande. Du har en gåva inte många har, ordets och skrivandets gåva.
    Jag hoppas du slipper din smärta, hittar det som passar dig.
    Njut av tiden med dina nära och kära.
    // Jill

    SvaraRadera
  131. Hoppas att jag har lika mycket mod och styrka som du när jag kommer fram till slutet. Har ganska nyligen fått reda på att jag har cancer i magen efter att gallblåsan togs bort. Dom sa att det inte går att få bort tumörerna helt...
    Kram till dig, du är bäst!!

    SvaraRadera
  132. Du är en helt jävla fantastiskt människa som mitt i allt ditt eget helvete ger livskvalite till andra som reflekterar och värderar sin egen vardag. Fan vad livet är konstigt men det verkar finnas en mening med allt.

    SvaraRadera
  133. En sorg bärs
    nära mitt bröst
    och ögonen flackar något
    i kontakten med dig

    Att vara oskyldig är nog
    inte möjligt
    Men all rörelse
    sker inte medvetet
    Är det då skuld
    man lämnar efter sig?

    Min oro förändrar världen
    i inre mening
    och svåra dagar blommar inget
    utom de knoppar som får näring
    ur andras omsorg

    SvaraRadera
  134. Jag gråter i själ och hjärta när jag läser dina ord. Jag finner inga ord för hur jag ska uttrycka mig. beundrar dig i din styrka, Kristian. Varma kramar Siv

    SvaraRadera
  135. Du är bäst. Jag tänker på dig dagligen.
    Du ger så mycket, i det du skriver om dina dagar/nätter.
    Det känns som mitt hjärta trycks ihop, när jag läser din blogg. Tack för att du delar med dig.
    MÅNGA, Många, många.... Kramar
    Lisa

    SvaraRadera
  136. Älskade pojk om du visste vad jag känner för DIG...tänker på dig...kram kram kram...mina tankar finns hos dig i evighet amen...KRAM Christina

    SvaraRadera
  137. Jag är så förundrad...att du mitt i din sjukdom, mitt i smärtan, mitt i sorgen över att livet inte räcker till ändå orkar skriva så enkelt, så nära, så vackert.
    Tänder ett ljus för dig både i Kvarnsvedenskyrka och i Amsbergs kapell. Kärlek och respekt.

    SvaraRadera
  138. Ja finner inga ord .....tänker så på dig !!!

    SvaraRadera
  139. Hej Kristian! Lider med dig i din svåra tid. Jag är 62 med en son o en dotter. Tänker så mkt på dig och dina föräldrar. Vet inte vad jag ska säga. Stor kram till dig. Vänl hälsn Lena

    SvaraRadera
  140. Jag hoppas att du får vila lite från smärtan, om så bara för stunden. Vi är så MÅNGA som tänker på dig, på allt du hunnit och allt vackert du skrivit - som kommer att leva länge.

    SvaraRadera
  141. Kristian, jag har precis läst ut din bok. Jag går in på din blogg varje dag sedan två mån tillbaka då jag upptäckte dig.Jag lider verkligen med dig. Jag önskar att jag kunde få hålla om dig och krama dig länge. Tänker på dig! Kram Älvan

    SvaraRadera
  142. Underbart skrivet Kristian! Men fy usch varför ska en så ung människa behöva gå igenom så mycket smärta?
    Älskade vän.....

    SvaraRadera
  143. Kristian du berör med allt du tar i. Finner inga ord att beskriva hur mycket ditt öde berör. Jag önskar att du får uppleva smärtfria dagar men mest av allt önskar jag att du får leva vidare. Kram




    SvaraRadera
  144. Din kropp kanske är svag nu men herregud vilken stark människa du är.

    SvaraRadera
  145. Hej!

    Första gången jag ramlat in här, och sista.

    Lider med dig något fruktansvärt.

    Var stark, stark och envis.

    /Martin

    SvaraRadera
  146. Hej

    Jag följer din blogg och förundras över att du men sådan klarhet kan skriva så enkelt så vackert. Jag har själv haft cancer så jag vet hur du lider och hur smärtan äter dig. Men du är full av beundran, jag själv skrev bara hård ord och orkade inte beskriva det vackra.
    Mina tankar finns med dig.!

    SvaraRadera
  147. Tack för att vi får följa dig. Dina ord och ditt språk berör mig djupt och jag önskar att dom följde mig för alltid.
    /Linda

    SvaraRadera
  148. Du. Är. Otrolig.
    Beundrar. Dina. Ord.

    SvaraRadera
  149. Du är helt klart bäst! Och har gjort så otroligt mycket för många människor. Dina ord berör som ingen annans. Tack för att du låter oss följa din resa, som i sig är så ofantligt trist. Önskar dig frid och ro, långt bort från all smärta.

    SvaraRadera
  150. Stor varm kram till dig Kristian! ❤
    /Maria H

    SvaraRadera
  151. Eftersom min kommentar hamnar som nummer 175 i ordningen är det antagligen troligt att du inte läser detta, om du ens läser dina kommentarer eftersom du får så många från människor som du berört. Jag har velat skriva till dig sedan jag hörde ditt sommarprogram, du sa så mycket klarsynt och modigt. Speciellt delen när du talade till de barn du aldrig får, den delen berörde mig mycket eftersom jag själv nyss blivit mamma till en liten dotter. Jag beundrar dig så mycket och hoppas att jag själv skulle kunna vara lika stark ifall något liknande skulle hända mig. Du påminde mig om att njuta av livet, att njuta av att kunna planera framåt och se fram emot att se min dotter växa upp, påminde mig om att livet är en gåva. En tanke som hjälpt mig när jag själv haft ångest inför att helt plötsligt inte finnas till fick jag av en god vän, hon är fysiker och berättade att energi aldrig kan försvinna, bara ändra form. Detta gäller för all energi, vilket även betyder den energi som finns i en levande kropp. Energi kan aldrig förgöras eller försvinna, bara ändra form. Detta tycker jag är en mycket tröstande tanke, att när kroppen slutar fungera så flyttar energin vidare till något annat, till någon annan form. Detta innebär att inget egentligen försvinner, bara omvandlas, det tycker jag känns hoppfullt att tänka på.

    Jag tänker på dig och önskar att den tid du har kvar blir så bra som möjligt, och sedan vill jag önska dig lycka till när du ska dit vi alla ska en dag, jag tänker på dig

    /Malin

    SvaraRadera
  152. Värme och kärlek från oss till Dig!

    SvaraRadera
  153. Du finns i mina tankar hela tiden kristian. Finns och kommer alltid att finnas en speciell plats för dig i mitt hjärta. Vill bara skrika åt att kämpa för jag vill aldrig att dina ord och ditt liv ska slut, men vet samtidigt att du kämpar varje sekund.
    Sarah

    SvaraRadera
  154. Finaste, bästaste, tappraste krigare - vad jag önskar att du inte har ont och att du får drömma om det vackraste du vet, så att du får ro och vila utan mardrömmar. Jag hoppas att Pysen värmer dig och att du orkar hålla om honom när du känner dig liten och svag.

    ♥♥♥

    /Linda

    SvaraRadera
  155. Du kommer alltid bli ihågkommen, du kommer alltid att leva. Du är en fantastisk människa med en otrolig skärpa. Brilliant. Smart. Vet inget om dig men ändå så mycket genom dina texter. Du verkar kunna få småsaker att bli intressanta - som att gå ut med en hund. Inspireras av dig och dina texter. Du får mig att tänka på att livet är ändligt, det gäller att leva nu. Livet går inte i repris. Du är en människa som står ut ur flocken, ändå så mänsklig, medmänsklig. Önskar dig och din familj det bästa - genom detta fasansfulla!

    SvaraRadera
  156. Du finns i mina tankar. Hoppas din sista tid blir fin tillsammans med dina nära och kära. Har börjat läsa din bok som är vacker, poetisk och sorglig på samma gång. Du kommer alltid att finnas i mitt minne.

    SvaraRadera
  157. Massa kramar, hälsningar Annika

    SvaraRadera